I detta fiskereportage, Min första Skagitlax i Fisketidningen, tar Jim Wennmark och hans pappa med oss på en fiskeresa till Skagit i Norge.
Nya förutsättningar, nya möjligheter heter det ju. Det gäller bara att se dom. I mitt fall handlade det mycket om chansen till lite extra pengar att spendera på mitt flugfiske. Det nya jobbet kunde inte ha kommit lägligare. Laxsäsongen hade börjat lida mot sitt slut och jag hade, om sanningen ska fram, gått ganska länge och funderat på att investera i ett nytt flugspö. Men ekonomin hade väl inte riktigt tillåtit några större utsvävningar i och med husköp och lite sånt.
Nu erbjöds chansen att jobba lite jour över jul och nyår och därmed också möjligheten att få in dom där pengarna som jag oavkortat skulle kunna lägga på det där flugspöt. Visst var det både drygt och tråkigt att inte kunna vara ledig över helgerna med va fan! Det var ju för en god sak. Även om inte alla i min omgivning såg det självklara i det hela.
Julen och nyåret passerade och jag väntade på den 25:e som en rekryt väntar på muck. På löningsdagen satt jag mig i bilen efter jobbet och styrde kosan in till min favoritfiskebutik i Gävle. Det var det perfekta tillfället att snacka flugspö. Nästan ensam i butiken fick jag precis den tid och uppmärksamhet jag behövde. Efter lite diskuterande och provsvingande av diverse sköna spön föll valet på ett Hardy Swift 13-fot klass 8. En dröm i en spötub.
 Jims drömspö
Nöjd med köpet begav jag mig hem och placerade spöet långt in i garderoben bland all den andra utrustningen. Det var ju ändå inget fiske att bedriva och för att inte ångesten över att inte kunna fiska skulle bli allt för påtaglig så var det lika bra att gömma skatten ett tag till.
Vintern och våren spenderade jag mycket framför datorn i vild jakt på information. Jag hade hört talas om nått för mig helt nytt, Skagit. Jag fullkomligt sög i mig all information jag kunde komma över. Kollade på youtube, googlade, pratade med vänner och bekanta som redan lärt sig tekniken. Allt pekade åt samma håll. Den här tekniken måste jag bara prova.
Nu hade jag ju ändå ett spö som skulle fungera bra för den här tekniken så varför inte göra slag i saken?
Sagt och gjort så blev det en tripp till in till favoritbutiken för att nu utrusta mig med en uppsättning linor och spetsar. Återigen nöjd med min investering for jag hem. Men nu var det hög tid att ta fram den där skatten som jag så väl gömt långt in i garderoben den där kalla vinterdagen.
Då slog det mig! Om tre veckor går den årliga Norgeresan av stapeln. Tre veckor!! Hur i hela friden tänker jag??! Ska jag lära mig ett helt nytt sätt att kasta och fiska på bara tre veckor?? Dessutom kan jag ju inte leva efter älven dom där tre sista veckorna. Man har ju i alla fall jobb, familj och hus.
Nåja några vändor hinner jag ju med. Så det jag hinner med att lära mig hinner jag. Resten får jag lära mig på plats, tänkte jag. Med facit i hand så hann jag med två dagar efter Dalävlen i Älvkarleby innan det var dags att åka till Norge. En dag av total frustration och ångest. Vad f-n hade jag gjort??! Andra dagen började väl ungefär som den första slutade. Dåliga kasst utan att egentligen veta vad jag gjorde för fel. Men allt efter som dagen led och jag nötte vidare så började kasten att bli bättre och bättre. Som tur var så bestämde jag mig tidigt för att bara inrikta mig på ett specifikt kast. Valet föll ganska naturligt på det så kallade Perry Poke-kastet.
Med ny utrustning och ett halvdåligt intränat Perry Poke i bagaget packade vi, min kära far och jag, bilen för vidare färd mot Nordkringens vatten i Stjördalselva i Norge. Förväntningarna kunde inte vara högre. Det var en av de längsta bilfärder jag varit med om kändes det som. Trotts att jag så många gånger åkt denna väg så kändes det som en besvikelse varje gång vi kom ur en kurva eller över ett krön bara för att se att älven fortfarande lyste med sin frånvaro.
Men så äntligen! Vid Meråker ser vi älven och den ser så fin ut. Perfekt vattenföring av vad vi kan se från vägen. Vi fortsätter med älven ringlandes utefter vår vänstersida i flera kilometer innan vi till slut svänger in på gården där vi sen flera år tillbaks har vårt boende. Alla bilar sluter upp och det är en procedur att heja på alla och utdela dom där obligatoriska gliringarna som hör till.
Jag är grymt otålig. Jag vill ut efter älven snarast möjligt och bara få lägga ut min fluga i strömmen. Men först ska alla de sedvanliga ritualerna avklaras. Packning ska packas upp, rum ska fördelas (även om samma personer alltid sover i samma rum år efter år!), mat ska göras och ätas tillsammans. Missförstå mig inte. Jag gillar allt det där men just detta år är suget efter fisket några snäpp extra.
Så efter nån timmes riggande och roddande så är det äntligen dags. Spöt är riggat, linor och flugor ligger i varsin ficka i vadarjackan och vadarbyxorna är på. Vi åker ner till älven för ett första försök.
Vi blir tilldelade min favoritsträcka som förstasträcka. Kan inte bli bättre anser jag. Solen skiner och det börjar antydas om en fin sommarkväll. Jag sätter mig ner i båten som min far ska ro oss över till andra sidan med. Vattnet kluckar mot botten av den och nu håller fjärilarna i min mage på att hitta ut ur munnen på mig. Pappa knuffar till båten och kliver sen i han också. Vi är ute. Det behövs inte många årtag från hans vana roddararmar för att få in båten på den andra stranden.
Snäll och uppmärksam som min far är så ser han nog hur pass sugen jag är att få börja fiska. Gå först du säger han. Jag vill inget hellre men svarar ändå att han kan få gå först om han vill. Han skakar på huvudet och ler. Han vet. Jag tar mitt spö och börjar förväntansfullt att gå uppströms en bit. Jag tänker att nu ska jag fiska av hela sträckan. Från början till slut. Så långt jag kan.
Till en början är det ganska trångt bakom mig och mina ovana kast är långt ifrån bra. Men ju mer öppet det blir ju mer vågar jag ta ut svängarna och kasten sitter allt bättre. Jag kommer ungefär halvvägs ner på sträckan när pappa bestämmer sig för att gå i ovanför mig. Vi fiskar vidare ner längs älven några tiotal meter i total tystnad och förväntan. Jag fiskar förbi det område som brukar hålla fisk och kommer in i ett mer svalt område. Känslan av att det inte kommer att komma något hugg den här vändan börjar så smått att infinna sig. Men jag hade ju intalat mig att jag skulle fiska av varenda centimeter av den här sträckan så så får det bli.
 Jims pappa väntar på hugg
Ett par kasst till och lika många steg nedströms hinner jag ta innan jag ser den. Den första laxen har visat sig! Ett problem bara. Den visade sig strax uppströms mig. Jag hade således inte en chans att fiska på den. Men pappa har ju! Jag vänder mig upp för älven och av nån anledning så har han gått upp. Han sitter och knyter på ny fluga eller nått. Jag skriker till han att nu måste han ner i älven.
- Det kommer fisk!
Jag beslutar mig för att ta upp mina grejer och låta farsgubben fiska ostört på den. Men utan nån som helst lycka. Vi varken ser eller känner nån mer fisk den repan. Det är dags för en snabb kopp kaffe innan nästa runda.
Vi sitter och pratar om våra förväntningar på den kommande veckan och hur skönt det är att vara tillbaks igen.
Så går vi tillbaks ut igen. Pappa först den här gången. Han börjar längst upp igen och fiskar sig metodiskt ner efter sträckan. När han kommit tillräckligt långt ner så kliver även jag i. Återigen så fiskar vi i tystnad i släptåg efter varandra.
Pappa fiskar sig långt ner på sträckan men när kasten inte räcker till längre och strömmen fullkomligt kastar in hans lina till stranden igen så tar han upp grejorna och vänder upp till båten igen. När han passerar mig säger jag åt honom att jag ska försöka fiska av djupfåran på andra sidan innan brytet. Nu sitter kasten riktigt bra och linan sträcker fint trotts den tunga sjuktoppen och den stora yviga flugan.
Jag fiskar mig ner och hoppas för varje kasst att nån stackars lax ska få syn på min stora svarta fluga. Men för varje kasst och varje steg jag tar så närmar jag mig det oundvikliga. Jag intalar mig själv att jag bara ska göra fem kast till. Sen får det vara bra. Första kastet blir riktigt bra. Jag landar flugan precis där jag vill ha den och den sjunker så snabb som jag vill att den ska göra. Men ingen lax vill ha flugan det här kastet heller.
Kasst nummer två blir lika bra det. Flugan landar där jag vill och jag mendar linan för att ge flugan lite extra tid till att sjunka. Strömmen är stark och tar ett rejält tag i linan. Jag mendar igen för att sakta av på farten. När väl strömmen tar tag i linan igen så känner jag det! Först som en liten knuff på flugan och sen en riktig explosion i änden av tafsen. På ren instinkt lyfter jag spöt i ett mothugg och det råder inga som helst tvivel. Jag har lyckats kroka upp min först Skagitlax!
Fighten låter inte vänta på sig. Det är utan tvekan en nystigen lax som tagit min stora fluga. Den vill ner för den fors den just kommit upp från men jag vill annat. Det finns inte så stora möjligheter att kunna landa en lax man släpper ner där. Det vet jag av erfarenhet. Nu får verkligen det nya spöt bekänna färg. Jag börjar bli lite orolig att jag valt att köra med allt för klena grejer. Men det är som om fisken mindes hur jobbigt det varit att ta sig upp för forsen. För just när den kommer ner till brytet så stannar den. Jag släpper lite på trycket och nu vänder den. Den följer sakta och beskedligt med mig upp några välbehövliga meter in på lite djupare och lugnare vatten.
Nu slår det mig. Jag tittar upp för älven för att se var farsgubben håller hus. Han måste ju ha sett att jag har fisk på? Men nej då.
Han sitter och filosoferar hundra meter upp och har inte märkt ett dugg. Jag visslar och ropar men han hör mig inte. Jag måste ha hjälp med landningen av den här för jag är osäker på om jag kommer att klara det själv. Så tar jag i från tårna när samtidigt fisken får för sig att komma som skjuten ur en kanon. Ett riktigt hopp bjuder den på. Hela fisken är blottlagd och det slår som blixtar från den när den träffas av kvällssolen. Nu hör han mig äntligen. Han kommer springandes ner för strandbrinken med videokameran i högsta hugg.
 Jims första Skagitlax
Laxen bjuder på en härlig fight med allt från lite längre rusningar till att bara stå och gruffa efter botten. Jag får tillslut in den på grundvattnet och den lägger sig på sida flera gånger. Men det strida vattnet och snåriga strandkanten gör landningen till ett äventyr i sig.
Pappa får tag i stjärten på den en gång men laxen har allt för mycket kraft kvar. Den sliter sig ur hans grepp ganska lätt och sätter i väg ut i älven igen i en kaskad av vatten. Den är trött och jag lyckas få stopp på den ganska snabbt. Det finns bara en sak att göra. Jag får backa upp den. Jag tar mod till mig och börjar backa upp bland träd och buskar. Fisken kommer in på sida och när nosen slår i de först stenarna i strandkanten kastar sig farsgubben över den och kastar upp den bland snåren! Den är på land! Jag ha tagit och landat min fösta Skagitlax!
 Den är på land. Text & Foto: Min första Skagitlax, Jim Wennmark
I detta fiskereportage, Rädda Vildlaxen i Nissan i Fisketidningen berättar Marcus Falheim om ett projekt.
Med sina källflöden i trakterna av Jönköping är Nissan cirka 18 mil lång till mynningen i Laholmsbukten i Halmstad, vilket gör den till en av södra Sveriges längsta åar. Nissan rinner längs ner Riksväg 26 genom det småländksa höglandet och får sin mörka färg genom avvattningen av stora myrområden på sin väg ner till mynningen.
Nissan med dess biflöden har på de senaste åren visat en dramatisk nedgång på lax. När man ser på statistiken vid elfiske i dessa vatten så har Stensbyfisket en minskning på ca 87 % vid jämförelse av 1995 och 2010. Vid Militärvadet så är minskning av lax ca 96 % vid jämförelse av 1997 och 2010. I Senneån vid ställverket så är minskningen ca 92 % vid jämförelse av 1997 och 2010. Mätningarna är gjorda mellan åren 1987 – 2010 och avser antal laxar/100 m2.
Till följd av denna dramatiska nedgång så har det startats ett projekt som heter ”Rädda vildlaxen i Nissan” på initiativ av Marcus Falheim och Pierre Dahlqvist, båda från Halmstad. Projektet går ut på att bevara och stärka den naturproducerande laxen och havsöringen i Nissan.
 Marcus Falheim med en lax på 80 cm innan C&R. För att hjälpa lax och havsöring att nå lekområdena längre upp i Nissan och dess biflöden för att reproducera sig har Marcus och Pierre börjat gå igenom de olika reglerna som finns för tillfället. De ska även ta fram en handlingsplan tillsammans med Nissan Vänner (ideell förening som jobbar för fisket i och runt Nissan i allmänhet) som kommer att innehålla:
- Biotopvård, vilket innebär rensning av lekbottnar, iläggning av grus och stenblock i ån för att förbättra möjligheten för lax och havsöring att reproducera sig.
- Vindringshinder, ge förslag på omlöp, smoltledare/fällor.
- Avelsfiske, att man fiskar efter säsongen nedanför det nedersta kraftverket för att sedan flytta upp dem förbi kraftverken och upp till lekområdena längre upp i ån.
Ovanstående förslag kommer att läggas fram på nästa möte med Nissan Vänner.
Det är tur att det finns människor som Marcus och Pierre som tillsammans med Nissan Vänner engagerar sig i frågan om att rädda vildlaxen i Nissan. Att sedan Länsstyrelsen har gett både Stena Renewable och Triventus tillstånd att bygga vindmöllor öster om Halmstad gör det inte lättare för laxen. På grund av säkerhetsskäl vid helikopterkalkning så kommer dessa vindkraftverk att försvåra kalkningen av ett stort antal våtmarker som årligen kalkas med helikopter i dessa trakter. Vilket kommer att resultera med en ökad försurning som slår ut fiskarnas yngel.
Vi kan alla hjälpa Marcus, Pierre och Nissan Vänner genom att vi också engagerar oss i deras gemensamma projekt ”Rädda vildlaxen i Nissan”. Nedan hittar du länkar till deras kamp samt kontaktuppgifter till Marcus.
Facebook »
Namninsamling »
Marcus Falheim, tel: 070-930 03 69 mejl: Marcus Falheim
Text: Rädda Vildlaxen i Nissan, Jan Johansson
Foto: Rädda Vildlaxen i Nissan, Marcus Falheim,
I detta fiskereportage, Fiskestilar och Klädmode vid Laxfiske i Fisketidningen får man nästan kaffet i vrångstrupen.
Vid laxfiske får man se en rad olika fiskestilar och även ett och annat klädmode som gör att man blir lite förundrande ibland när man sitter på ljugarbänken.
I Matkakoski längs Torneåälv där jag fiskar lax så får man ta upp den lax per dygn. När man fått en lax så hamnar man på ljugarbänken tills klockan slår över till ett nytt dygn, då får man fiska igen om man vill.
När det kommer till fiskestilar så finns det de som har full broms på rullen och de som inte har någon eller väldigt lite broms på rullen när de fiskar. Jag tillhör kategorin som har nästan full broms på rullen givetvis gör det att man tappar en och annan lax fast samtidigt får jag upp en och annan lax som de som har lite broms på rullen hade tappat.
En kompis till mig som heter Ronny Andersson har sin broms på rullen så lätt att det alltid blir och springa ner till Ronnysviken för att ta upp laxen. Han har till och med fått en vik uppkallad efter sig (läs ett tidigare reportage om Ronnysviken), den ligger ett flertal hundra meter nedanför värngropen där de flesta andra tar upp sin lax. En rolig sak händer alltid när Ronny ropar:
- FISK!
Då är alla väldigt snabba på att ta upp sin mobil och låtsas att den ringt eller så låtsas man göra sina naturbehov allt för att slippa springa med Ronny till Ronnysviken. Även de som redan har fått en lax och sitter på ljugarbänken och har håvjour gör det. Fast till slut så är det alltid någon som får dåligt samvete och går ner till Ronnysviken och hjälper Ronny med och håva in laxen.
 Ronny med en lax på badstranden i Ronnysvik Sen när det kommer till klädmode så trodde jag att vid laxälven fanns det inget klädmode. Men döm till min förvåning så verkar en del laxfiskare vara modemedvetna vid sitt laxfiske. Det upptäckte jag en dag när jag redan hade fått en lax och satt på ljugarbänken.
Kaffet, det höll jag på att få i vrångstrupen för där stod Ronny och fiskade och hade sina hängslen bakom häcken som det syns på bilden.
 Varför köpte Ronny en byxa med hängslen? Det klädmodet med att ha sina hängslen hängande bakom häcken trodde jag var förbehållet tanter i den övre medelåldern eller småtjejer som hade så för några år sedan på sin skiddress.
Det jag alltid har ställt mig undrande till det modet är. Varför köpa en byxa med hängslen om man ändå ska ha hängslena hängande bakom häcken?
Hur som helst springandes ner till Ronnysviken med sina hängslen bakom häcken så är Ronny en duktig laxfiskare som det går att se på Laxtoppen och Lax & Öringsbilder under Foton på Fiskemagasinet.se
Text & Foto: Fiskestilar och Klädmode vid Laxfiske, Jan Johansson
I detta fiskereportage, Lyckat Laxfiske i Fisketidningen, får vi vara med om svårslagen fiskeupplevelse i Torneåälv.
Nu när man sitter och binder flugor till den stundade laxpremiären är det inte för inte att man minns tillbaka till tidigare fiskeupplevelser. Det finns speciellt en fiskesväng som jag ofta drömmer mig tillbaka till och det var fjol årets sista laxsväng, som verkligen var ett lyckat laxfiske.
Vi var tre förväntningsfulla laxfiskare som åkte i säsongen elfte timme för att fiska lax i Torneåälv. Fastän vi alla tre hade haft en lyckad laxsäsong, var vi sugna på mer. Förväntningarna var ganska höga när vi åkte för att fiskeklockan skulle visa 4 fiskar, vilket är max enligt klockan. Vi hade bestämt oss för att ta en lång fisketur, dels för att det såg ut och bli den sista för säsong och att månen stod i fas för ett lyckat fiske.
Väl framme så var vi snabbt igång med att fiska och det tog bara drygt en timme innan Kimmo fick en lax på 11,9 kg. Vi tyckte det var en stor lax för att vara så pass sent på säsongen, för oftast brukar man få laxar av den mindre modellen i juli.
Efter ytterligare drygt en timme så small det på för Peder och han fick en lax på 12,9 kg. Så det var bara för honom att göra Kimmo sällskap på ljugarbänken för om man har fått en lax så måste man vänta till klockan slår över till ett nytt dygn innan man får fiska igen.
 Kimmo & Peder med varsin lax
Det tog knappt en timme efter det att Peder hade fått sin lax så hade även jag en lax på kroken. Jag hade gett den för mycket lina när jag kom till värngropen, där man kan landa laxen. Jag släppte den därför igenom en mindre fors och gick neråt älven för att komma till ett nytt lugnvatten. En risk med och släppa den genom forsen så sent på säsongen när det är mindre vatten är att sänket kan sätta sig i någon sten så man tappar laxen.
Halvvägs ner till lugnvattnet kände jag att det blev stumt i linan så jag befarade att mitt sänke hade satt sig i någon sten och att laxen hade kommit undan. Jag stod uppe på en slänt och sa till Peder:
- Det är stumt, sänket satte sig nog bland någon sten.
Peder som kom med håven gick nere vid vattnet och när han kom fram till linan sa han:
- Ta det lugnt!
För han såg att linan hade lindat sig runt en sten så han tog lös den och började reva in lina samtidigt som jag vevade in löslina, plötsligt hör jag Peder säga:
- Den är kvar.
Det var mer än vad jag trodde och hoppades på, väl nere i lugnvattnet så drog jag upp en lax på 15,9 kg vilket är personligt rekord för mig. När vi satt på bänken och väntade till att klockan skulle passera tolvslaget diskuterade vi varför inte laxen hade gått lös för mig. Vi har en teori att när laxen slutade känna spänning i linan så vänder den om för att fortsätta vandra uppåt i älven. Det låter som en teori som kan stämma fast hur som helst så satt den kvar. Peder berättade att när han revade in lina så misstänkte han att laxen simmade mot honom vilket stärker den teori vi enades om.
 Janne med sin PB lax på 15,9 kg
Sen så började det småregna, Kimmo tyckte att vi skulle åka hem och komma tillbaka nästa kväll för att fiska över natten fast jag sa att då visar inte klockan 4 fiskar så vi beslutade oss för att stanna. Vid klockan två kom solen fram så det kändes lite skönare att fiska fast så många laxar hade inte kommit upp över natten.
Efter ytterligare en timme lagade vi oss mat och då kom vi överens om att ställa in bromsen på våra rullar till max. För nu skulle vi inte låta de eventuella laxarna bestämma vart de skulle landas utan vi skulle ta upp laxen i värngropen på våra villkor.
Fisket gick lite trögt det hade endast varit ett par påslag fast ingen lax på land under hela natten så vid klockan halv sex på morgonen sa Kimmo att vi skulle nog ha åkt hem. Jag svarade:
- Ja med facit i hand skulle vi ha gjort det men vi väntar till klocka sex för då slår det om till bättre fiske igen enligt fiskeklockan.
Nu ville det sig inte bättre att det var helt dött i älven och jag lyckades med att missta sänket vid tio minuter i sex. När jag kom upp till bänken så hade Sören Lejon kommit och jag sa till honom att skynda sig i med grejorna för klocka sex slår det över till 4 fiskar på fiskeklockan. Sören skrattade gott och sa du med din fiskeklocka samtidigt som jag tog beslutet att packa ihop när fisket hade varit så trögt under natten.
Det hade bara hunnit gå tre minuter efter det klockan slog om till 4 fiskar innan Peder ropade:
- Fisk!
Väl i värngropen ville laxen gå ut i strömmen fast Peder drog tillbaka den och sa nu tar vi upp den. När jag såg den sa jag till Peder så har stor lax har jag aldrig håvat. Peder sa ner med håven så drar jag in den, när den var i håven hörde jag Peder förvånat säga:
- Så stor trodde jag den inte var, laxen vägde 18,4 kg vilket även är hans personrekord.
 Peder med sin PB lax på 18,4 kg
Väl tillbaka på sträckan där vi fiskar, tog jag Peders spö och skyndade mig att sätta på en ny tafs och en ny 6:ans krok nu när jag hade packat ner mina fiskesaker. Peder hade knappt hunnit väga in sin lax innan jag ropade:
- Fisk!
Så det var bara och vandra tillbaka till värngropen och när Peder böjde sig ner för att håva laxen hörde jag honom säga den är inte så liten den här också. Jag sa ner med håven så drar jag in laxen, väl på land och invägd till 14,4 kg satt vi båda och pustade ut och tittade på varandra. Två stora laxar tagna på detta sätt och båda i håven under 5 minuter från att de tog på flugan.
 Janne med sin lax på 14,4 kg
Kimmo fiskade en stund till fast någon mer lax blev det inte för vårt sällskap. Peder och jag enades om att, hade man vetat att laxarna var så pass stora hade vi nog inte tagit upp de så brutalt, när man bara har 6:ans krok. Samtidigt tyckte vi båda att det var den roligaste kampen vi någonsin haft, ett verkligt lyckat laxfiske.
Att i elfte timmen på laxsäsongen sätta två personrekord och nästan sex laxar i en laxask gör att man verkligen längtar efter att få prova de nya flugorna man bundit och få se om de också levererar. Fast att man ska få uppleva att samma fluga ska ta upp nästan 33 kg lax under 20 minuter lär vara svårt att bräcka fast man vet aldrig och bara det nu blir den 1 juni så får man se om det blir ett lyckat laxfiske.
Text: Lyckat Laxfiske, Jan Johansson
Foto: Lyckat Laxfiske, Jan och Peder Johansson
En fiskeartikel, Catch and Release i Fisketidningen där frågan om catch and release belyses från olika håll.
Catch and Release (C & R) är ett fiske där fisken tas upp för att sedan släppas tillbaka, den fångas inte för att ätas utan för att fisken ska kunna fotograferas och vägas. Att fånga fisken för att sedan släppa tillbaka den igen är ett känsligt ämne och har nästan delat upp sportfiskarna i två olika läger. De som är för och de som är emot catch and release.
 Laxen fångad på bild
Det har till och med gått så långt att vissa webbsidor har blivit hackade och personer har fått ta emot hot för att de tar reda på den fångade fisken. Alla som släpper tillbaka fisken gör det i förhoppning av att den skall överleva, i och med det kunna fångas av andra sportfiskare. C & R är ett känsligt ämne som ofta lockar till debatt, denna debatt kommer säkert att fortgå en tid framöver. Är Catch and Release en Nordamerikansk fluga?
Catch and Release obesvarade frågor
Det finns en rad frågor som är obesvarade angående catch and release. Kan vi med säkerhet veta om fisken alltid överlever? Vet vi om C & R kan ha negativa effekter på fisken? Är det olika negativa effekter på olika fiskarter? Har sportfiskaren kunskapen för att minimera de eventuella negativa effekterna vid C & R? Är C & R verkligen en bra fiskevårds metod? Är det moraliskt rätt att använda C & R? Våra forskare kommer säkerligen kunna ge oss svar på vissa av dessa frågor för C & R är ett relativt nytt fenomen och de flesta sportfiskarna har sina egna teorier och metoder.
Kan då fiskar känna smärta?
Motstånd det vet vi ju alla som fiskar att de gör men de kan inte verbalt uttrycka sin smärta. Forskaren Sneddon frågar sig om de fiskarter som människan påverkar uppfyller kriterier för smärtperception och svarar: ” för att känna av skadliga händelser, behöver ett djur äga den neurala apparatur som avkänner, bearbetar och reagerar på potentiellt smärtsamma stimuli” och hänvisar till studier gjorda på regnbågslax.
Denna studie visar att regnbågslax har liknande nervfibrer som de vi människor har och med vilka vi känner smärta med. En annan forskare vid namn Ashley menar även att fiskar uppfattar smärta och distraheras av den och att reaktionen inte är reflexartad utan är medveten.
Så vi kan nog alla enas om att fiskar känner smärta. Detta ställer stora krav på oss sportfiskare som utövar catch and release för jag kan nog prata för alla sportfiskare att vi någon gång har släppt tillbaka någon fisk som vi antingen har tyckt vara antingen för liten, stor, av fel art eller vid C & R. Vi sportfiskare måste se till att skaffa oss kunskap om hur fiskar påverkas vid olika situationer när vi utövar C & R för att mildra fiskars smärta.
Andra faktorer som påverkar
Sen finns det en rad andra faktorer som påverkar om fisken kommer att överleva eller inte vid C & R. Till exempel, vid vilken vattentemperatur man fångar fisken, hur påverkar kyla fisken, vilken fiskart man fångar, fiskens livscykel, vilken utrustning man använder sig av, var fisken är krokad, vilken typ av krok man använder, hur länge man drillar fisken och hur den blir behandlad under och vid landningen samt hur man släpper tillbaka fisken.
Ett exempel är att vid studier i Norge har man kunnat visa på att lax som catch and release under sin lekvandring vandrar medströms kort efteråt, vilket på så sätt minskar laxens möjlighet att nå sin lekplats. Det är bara en del av olika faktorer som påverkar fisken vid C & R, det finns säkert en hel del andra faktorer som spelar in. Vi får hoppas att Martin Stålhammar som forskar i ämnet » vid Lunds Universitet att han i sin doktorsavhandling kan besvara en del av alla dessa frågor som finns angående C & R.
Ett varningens finger
Medans dess så hoppas jag att vi alla sportfiskare hjälper varandra istället för att smutskasta och hota varandra när vi talar om catch and release vara eller inte vara. Man kan samtidigt höja ett varningens finger till all exponering i media av C & R för som det nu är så utövas det i stort sett hela tiden i våra olika fiskeprogram som visas i TV.
Detta gagnar inte sportfisket för det räcker med att en ledamot i Europaparlamentet försöker förankra ett förslag i det utskott som har hand om den typen av frågor så kan C & R endast var en fluga från Nordamerika som blåste över. Att släppa tillbaka fiskar som man fångat bara för nöjes skull är förbjudet i Tyskland och från september 2008 även i Schweiz, då det räknas som djurplågeri.
Text: Catch and Release, Jan Johansson
Foto: Catch and Release, Sven Hellrönn
I detta fiskereportage, Fiskerapport från södra Östersjön i Fisketidningen tar Johan Abelsson med oss på ett trollingsäventyr efter lax.
Fisket i södra Östersjön har varit bra hela hösten, redan i slutet på augusti började laxen hugga ordentligt. Jag kom ner med min båt sista dagarna i september och fick direkt uppleva ett superfiske. Här kommer en fiskerapport från södra Östersjön.
 Jan Abelsson med en lax på dryga 11 kg
Min far fick en fin lax på dryga 11 kg och jag själv drog en lax på 12,8 kg.
 Johan Abelsson med en lax på 12,8 kg
Fisket har varit ovanligt jämnt med 3-10 laxar per dag och ovanligt hög medelvikt, var tredje lax har varit runt 10 kg eller större.
Den största i min båt var en prakthane på 13,5 kg som tog på en stor Williams sked i ytan.
 Torbjörn Kjellström en prakthane på 13,5 kg Sista turen jag var ute blev magisk. Under en ganska kort fiskedag då jag var ute med Fiske För Allas Jan Hagman med kund fångade vi 10 fina laxar och tappade tre och detta med bara två beten i vattnet under störta delen av dagen.
Vi släppte de som inte var krokade för djupt vilket blev hälften av fisken. En fantastisk fiskedag.
Det milda vädret gör att fisket kommer vara mycket bra hela december och hela januari då vattentempen ligger runt 8-9 C grader just nu, laxen brukar vara väldigt aktiv ner till ca. 3 C+ grader och det kommer ta lång tid innan vattnet blir för kallt.
Nu sitter jag och väntar på bättre vindprognoser så att det går att komma ut på fiske.
Text & Foto: Fiskerapport från Södra Östersjön, Johan Abelsson
I detta fiskereportage, Stefans Stora Elaka Laxhanne i Fisketidningen får vi följa Stefans kamp med den stora laxhannen.
Vi hade stått uppe på zon 1 och flugfiskat och vattnet gick så hårt,två luckor sprutade ut vattenmassor så att det var svårt att komma i kontakt med laxen i poolen. Vi landade några den dagen. Kristina sa att det var helt ok att åka ner och prova på zon 2.Yes tänkte jag det gör jag,fin havsöring hade tagits på sträckan och laxen har ju sett sina bättre dagar.
Jag riggade mitt 12,6 fot spö i klass #8-9 körde med en sjunk1/sjunk2 klump, jag hade någon dragning utan att öringen riktigt ville ta flugan. När jag bestämt mig för att göra den sista repan nedanför notstugan i och med att det mörkande denna höstkväll i september. Då känner jag i slutet av kastet en liten försiktig rörelse/hugg på flugan,jag reser spöet och då brakar helvetet loss.
En gigantiska lax flyger upp ur vattnet och kommer mot mig som en pansarkryssare,jag får veva in löslina för glatta livet i expressfart för att i nästa sekund bestämma sig för att rusa ifrån mig i 180, veven slår i fingrarna, jag handbromsade och det brände vill jag lova. Den enorma hanen gör lite som han vill, jag har max press under hela kampen som pågår en stund.
Jag följer laxen c:a 100 m nedströms och känner hur han skakar med huvudet då och då i alla fall så kändes det på det viset. Laxen rasar inte ifrån mig så långt i sina försök att komma loss, utan bökar/rusar på ganska kort lina under hela kampen.Väl nere på gränsen mellan zon 2 och zon 3 gör vi ett försök att landa monstret, det lyckades utan några större problem, vi handtailade laxen.
 Stefans elaka storlax återfår sin frihet Laxen var enormt stor jag måttade laxen med mitt spö innan vi återutsatte den ty flugan satt inte riktigt rätt,dock väldigt långt fram på huvudet.
Vi lossade även en flugkrok som satt i stjärtspolen på den innan den fick återgå till älven igen.
Olle Björk, Janne Lundgren och jag kunde bara konstatera att detta var en riktigt riktigt stor lax.
När jag kom hem mätte jag markeringen på mitt spö, 120-125 cm lång var laxhanen.
Det skulle ha varit roligt att se den i juni/juli när den steg upp grönskimrande över ryggen och riktigt silverblank i älven, nu såg den mer ut som en järnspis med enorm underkäke.
Hur mycket den vägde kan man bara gissa,det är ju i alla fall ointressant i detta fall i och med att jag inte riktigt fick den.
Jag stämde träff med honom nästa år i Juli, då lovade han att bjuda upp till en ny dans….
Skickar även med ett dåligt mobiltelefon-foto på monstret, det syns i alla fall hur han såg ut och så ser man Jannes hand runt stjärtspolen för att själv bilda sig en uppfattning om hur stor den var. Stefans Stora Elaka Laxhanne.
Jag ville bara delge er historien från en septemberkväll i Indalsälven.
Text & Foto: Stefans Stora Elaka Laxhanne, Stefan Evensson
I detta fiskereportage, Lyckat Laxfiske i Indalsälven i Fisketidningen tar Stefan och hans fiskekompisar med oss på ett laxfiske som blev lyckat.
Jag, Janne Lundgren, P Bligt och Niklas Brandt skulle kampera på Zon1 denna dag. Enligt prognos så skulle det rinna 450 kbm genom kraftverket hela dagen samt att havsnivån var c:a +4. Det såg med andra ord, hyfsat bra ut med vattenstånden. Så vi såg fram emot ett lyckat laxfiske i Indalsälven.
Vädret skulle vara växlande hela dagen och med en temperatur på c:a +20 grader, en behaglig fiskedag väntade oss. Jag hade dagarna innan bundit upp en hel del enkelkroksflugor i spännande mönster, för att eventuellt försöka blidka laxarna till att ”bita”, förberedelserna inför dagen gick det inte att klaga på.
Jag riggade mitt 13 fots spinnspö, skruvade fast min Ambassadeur 7000C Synkro i rullfärstet, måttade upp en tafs på c:a 4 m, sen föll valet på en orangevingad laxfluga med guldkropp med en liten röd butt.
Några måsar skränade ner mot Helénas holme. Jag var redo att göra ett försök att få en av dessa ”icke ätande” laxar att hugga på min välpresenterade fluga. Det låter säkert för den oinvigde, alldeles vansinnigt, men det är det som triggar mig i alla fall. Svårigheten att få en lax som slutar att äta lång ute till havs att ta en liten fluga….
 En glad Janne med sin trippel på 12,40 kg, 7,30 kg , 6,20 kg Det visade sig fisk ganska omgående i poolen, så pulsen höjdes en aning innan klockan slagit 07.30. Bara efter en liten stunds fiskande hade jag känning av en lax i samma veva skriker Janne:
- ”Fisk”, det är en fin laxhanne på drygt 7,30 kg som landas säkert. Efter handslag och gratulationer så återgår vi till fisket.
Jag gör ett lägg ut på andra vågen 130 gram, vikten smäller i botten ett försiktigt laxpill på flugan jag väntar, när laxen huggit en sjunde gång så svarar jag bestämt:
- ”Fisk” skriker jag, laxhannen kämpar riktigt bra och efter en stunds givande och tagande så håvas laxen in och vågen stannar på 8,78 kg.
 Stefan med en vacker lax på 8,78 kg
Vilken start på fisket. När vi återupptar fisket så skriker Bligt:
- ”Fisk” bara efter ett par kast. En fin laxhona på 11,60 kg hänger snart i trädet för urblodning.
 Bligt lax med sin lax på 11,60 kg
Vi tittar på varandra och skrattar. Niklas Brandt hade inte anlänt till fisket ännu (fel dag att ta sovmorgon).
När klockan slagit c:a 11.00 så hade Janne lyckats bärga två laxar till en laxhona på 12,40 och en laxhanne på 6,20. Jag hade kört några laxar samt tappat en som inte understeg 15 kg, alltså en riktigt stor lax, ett ”as” som vi brukar uttrycka oss i fiskekretsar. Allt detta på lite drygt 3 timmar, hur skulle detta gå??
Klockan 23.30 plockar vi ihop våra saker och summerar dagen, det blev ingen mer lax på land denna dag men vi kände och bände med bra många denna underbara dag. Niklas som försov sig denna dag blev den ende av oss som inte landade någon lax, men han var glad ändå för vår skull. 5 stycken laxar på land samt ett gäng drillningar där laxen/öringen gick segrande ur striden. Otroligt bra fiske helt enkelt.
Kom ihåg att låta: ”vattnet vila lika mycket som ni fiskar” det lärde jag mig av en duktig norsk fiskare under det glada-80 talet. Det har jag aldrig glömt och jag vet att alla mår bättre av den filosofin, ”laxen och den som jagar laxen d.v.s du”
Sprängstensfisket tär på kropp och själ
Ibland är det lätt att fiska lax men för det mesta så är det en ”sjukdom” som inte riktigt vill ge med sig 
Text: Lyckat Laxfiske i Indalsälven, Stefan Evensson
Foto : Lyckat Laxfiske i Indalsälven, Anneli Brandt & Stefan Evensson
I detta fiskereportage, Kusinträff med Fiskelycka i Fisketidningen får vi följa med tre kusiner när de fiskar lax i Torneåälv.
Nu så här på laxsäsongens elfte timme så är det vissa fisketurer som man kommer ihåg bättre än andra. En av dom som har etsat sig fast i minnet är när min kusin Micke, kom upp en helg från Göteborg för att fiska lax i Torneälv med mig och hans bror, Peder. Det blev en kusinträff med fiskelycka.
Jag och Micke tog hyrbilen som Micke hade fixat redan på fredag förmiddag och åkte till Torneälv för att tjuvstarta kusinträffen eftersom Peder jobbade. Efter några timmars fiske utan någon lycka bestämde vi oss för att åka hem för att fixa med mat och dryck, inför en helg i Peders stuga som vi har som bas.
När vi kom hem så hade Peder redan slutat för dagen så det var bara att skynda oss med och handla och packa för att sedan åka till stugan. När vi kom fram till stugan så var vi snabba på att tömma bilen på varorna för att sedan fortsätta till Torneälv.
Väl framme vid klockan sju så var det varmt och strålande solsken. Som tur var så hade jag och Peder med oss lite svalkande dryck som inte Micke kunde förtära eftersom han körde. Vi hade bestämt oss för att fiska över natten med chansen att kunna få en dublé för enligt reglerna i Torneälv får man ta upp en lax per dygn och fiskare. Nu ville det sig inte bättre än att ingen av oss fick någon lax före klockan tolv på natten så det blev ingen dublé för vår del.
 Peder med en lax på 9,4 kg från Torneälv På morgonkvisten fick Peder en lax på 9,4 kg. Jag och Micke fortsatte att fiska i ett par timmar till, sen började vi resonera om hur vi skulle göra med fisket.
Vi enades om att åka tillbaka till stugan och ta oss en bastu och några kalla. Dels på grund av att Peder hade fiskeförbud fram till klockan tolv på natten, bestämde vi oss för att sova ut till lördag eftermiddag.
Och sen i ärlighetens namn var vi även sugna på en varm bastu och att sitta och prata om vad som hänt sen vi träffades förra gången.
När vi vaknade på lördag eftermiddag så fixade vi med mat och dryck för att fiska över natten, sedan åkte tre förväntansfulla kusiner till Torneälv. Peder han fick sitta på ljugarbänken och vänta in tolvslaget fast han behövde inte vänta tills dess innan det blev aktion för vid klockan elva fick Micke en lax på 10 kg.
 En glad Micke med en lax på 10 kg från Torneälv Efter en stund började det att regna vilket inte var så populärt av oss fast vi bet ihop för snart var klockan över tolv så Peder och Micke fick börja fiska igen.
Peder hann och fiska i knappt en timme innan han fick en till lax, så man kan säga att han fick en dublé över helgen.
 Peders andra för helgen Regnet det bara öste ner så vi bestämde oss för att avbryta fisket och åka tillbaka till stugan för vi hade ju ändå uppnått vårat mål, att Micke skulle få med sig en lax till midsommarbordet i Göteborg samt att kusinerna hade fått träffas.
Sen så ska man väl erkänna att Micke även var sugen på en laxwirre som jag och Peder hade tagit oss kvällen före nu när han hade fått sin första lax för säsongen.
En sådan lyckad kusinträff gör att man har lättare att genomlida vintern tills nästa laxsäsong, man kan bara hoppas vi har samma fiskelycka när vi har nästa års kusinträff längs Torneälv och i Peders stuga.
Text: Kusinträff med Fiskelycka, Jan Johansson
Foto: Kusinträff med Fiskelycka, Micke & Peder Johansson
I detta fiskereportage, Huggtabell och Månfas i Fisketidningen får vi följa med på ett laxfiske när månen är i fas för ett lyckat fiske.
Det finns nästan lika många åsikter angående huggtabellen och hur benägen fisken är att hugga under vissa tider som det finns fiskare. Huggtabellen är uppbyggd av månfasen och att månens dragningskraft påverkar oss alla på jorden är det färre som är skeptisk till.
Månen har genom årmiljarderna haft en stabiliserande faktor på Jordens rotation runt sin egen axel och i det långa loppet har det troligen haft en avgörande faktor för livet på Jorden säger Tomas Hode på Rymdforum.
Jag köpte mig en fiskeklocka för några år sedan och har därefter ofta fått ta emot en del pikar om vad den säger när vi är och fiskar. Jag kan tills dags datum säga att jag har inte fiskat så ofta efter den, för oftast har den blivit kvar hemma i bokhyllan. För är man en fiskenörd fiskar man även om det inte visar bra fiske i fiskeklockan.
Fast efter denna fisketur lär den vara med allt oftare. Min kusin Peder och jag åkte en kväll för att fiskade lax och då påminde han mig att ta med klockan så det var bara att ställa in GMT (Greenwich Mean Time), latitude och longitude på det ställe vi skulle fiska. Nu var det en bra dag och fiska enligt fiskeklockan och den skulle visa fyra fiskar efter några timmar vi kommit fram, vilket är max när det är bra fiske enligt månfasen.
Fiskeklockan visar även fyra olika huggperioder under varje dygn som fisken är mer benägen att vara på hugget. När man har gjort inställningarna så visas dessa perioder när man är som längst till norr, söder, öster och väster från månen i förhållande till fiskeplatsen.
 Peder med en lax på 16,9 kg Efter vi hade fiskat ett par timmar så fick Peder en lax på 16,9 kg vilket var hans nya PB.
Efter ytterligare ca en halv timme hade jag också en lax på kroken och den hade varit på i ett par minuter så kände jag att summerlarmet gick igång på fiskeklockan vilket indikerade att det är en huggperiod.
När jag stod i värngropen där man brukar landa fisken så hade jag slirbromsen ganska löst på rullen så min lax gick ut i strömkanten och fick fart så jag sa till Peder att vi släpper den genom en fors lite längre ned och tar den i lugnvattnet, vilket inte var så populärt av håvaren för det var ganska varmt den kvällen.
 Janne med en lax på 12,5 kg Fast sagt och gjort så efter 10 minuters drillning var en lax på 12,5 kg i håven, vilket var en tangering av mitt PB.
När vi sedan var på väg upp till fiskeplatsen så möttes vi av två killar som tog upp en lax, sen tog en annan fiskare upp en lax i värngropen och döm till vår förvåning så drillades det även en lax på fiskesträckan. Vi trodde knappt våra ögon för det kom upp fyra laxar inom en kvart efter det summerlarmet gått på fiskeklockan. Om det var en turdag eller om att fiskeklockan höll vad den lovar vet jag inte men hur som helst så vi fyllde ställningen där man väger laxen den kvällen.
 Sex laxar på rad
Den medicinska tidskriften British Medical Journal har publicerat en studie under ledning av doktor Chanchal Bhattacharjee där det framkommer att fiskar är mer på hugget under vissa tider pågrund av månen och dess olika faser. Vilket jag är benägen att hålla med efter vår fisketur, fast det går ju även och få fisk när inte fiskeklockan visar fyra fiskar vilket Peder bevisade.
Text: Huggtabell och Månfas. Jan Johansson
Foto: Huggtabell och Månfas, Sven Hellrönn och Peder Johansson
|
Fiskemagasinet.se Din interaktiva fisketidning på webben.
"för Fiskare, av Fiskare"
Fisketoppen Skicka in ditt bidrag till fisketoppen.
Det finns flera vackra fiskar i kategorierna; lax, öring & gädda.
Fiskrecept Här hittar du massor av goda recept.
Gubbröra på hårdbröd är aldrig fel.
Smaklig Spis!!
Foton Skicka in ditt bidrag så kan många ta del av din fiskelycka.
Månfas Klicka i menyraden på månfasen så hittar du även huggtabeller för aktuell månad.
Soltider Här kan du kolla solens uppgång och nedgång i Sverige, det är bara och välja ort så får du fram aktuell data.
|
Fiskemagasinetstips Här presenteras tips som är mer eller mindre kopplade till fiske.
Tips på billig och bra tubfluga hittar du på Fiskemagasinet.se
Länkar Sugen på nya fiskevatten?
Alla länkar har fungerande hemsidor.
Fiskeväder Här kan du kolla väderprognosen innan fisketuren.
Du hittar både klart.se och yr.no på samma sida.
|
