Fiskenyheter 2016 är urklipp ur tidningar inskickade av läsarna, med andra ord nyheter i både smått och stort om fiske i Sverige med omnejd.
En hel generation fisk är på väg att dö
Fiskenyheter 2016
Hela nedre Ljungan är drabbad av fiskdöd. Inte bara vid Stångåns mynning, rapporterar SVTs reporter Fredrik Israelsson.
Fiskdöden är betydligt mer utbredd och drabbar fler fiskarter än man först trodde, inte bara öring och lax.
– I Allstaforsen ligger döda sikar, de verkar vara drabbade av samma åkomma med öppna sår och svamp, säger Fredrik Israelsson som varit ute vid älven under torsdagen.
”Tagen av det jag såg”
Det är inte ovanligt att man ser döda fiskar den här tiden på året. Man vet inte säkert varför de insjuknar, men av någon anledning blir fiskarna försvagade och drabbas av sår som sedan angrips av svamp.
Alla älvar drabbas mer eller mindre, men angreppet i Ljungan är omfattande.
– Jag har sett död fisk förr, men aldrig i den här omfattningen. Jag blev lite tagen av det jag såg, säger Fredrik Israelsson.
Hinner inte leka
Den senaste tiden har föreningen Ljunganfiskarna och Statkraft lagt ner både tid och arbete på att restaurera älven efter flottningen. Laxens och öringens lekplatser har återskapats, något som ska borga för nya yngel som kan föra laxstammen vidare. Som det är nu så dör fisken innan den hunnit leka.
”Det är tragiskt”
Enligt SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, ska den här fiskdöden inte utgöra något hot för hela fiskbeståndet eftersom mycket fisk befinner sig ute till havs. Däremot finns risken att en hel generation fisk slås ut.
De sportfiskare som nu besöker Ljungan för att fiska, är bekymrade.
– Det är tragiskt och det är inte roligt att gå och fiska, konstaterar Fredrik Israelsson.
Källa: SVT Nyheter, Västernorrland
Gäddan inte alls så stationär som vi trott
Fiskenyheter 2016
Myten om gäddan som lever hela sitt liv i samma vassrugge är åtminstone delvis falsk, visar ny forskning från Stockholms universitet. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön.
En ny genetisk studie av den bräckvattenlevande gäddan i Östersjön visar att den etablerade uppfattningen att gäddor är stationära fiskar inte stämmer. Under 4 år har Lovisa Wennerström vid Zoologiska institutionen fångat 662 gäddor i hela Östersjön och jämfört deras DNA.
– Vi har kunnat visa att en del gäddor rör sig över mycket stora avstånd. Till exempel är några fiskar vi fångat utanför Finland nära släkt med gäddor fångade i Stockholms skärgård, säger Lovisa Wennerström, doktorand vid Zoologiska institutionen på Stockholms universitet och författare till studien.
Hon fortsätter:
– De nya resultaten innebär att vi i vissa fall bör betrakta hela Östersjön som ett stort system i förvaltningen av gäddan. Skydd av enskilda bestånd och lokala områden behöver kombineras med ett större geografiskt betraktelsesätt.
Resultaten presenteras i doktorsavhandlingen ”Population genetic patterns in continuous environments in relation to conservation management” den 16 september. Förutom den detaljerade studien av gädda har Lovisa Wennerström tillsammans med kolleger kartlagt flera andra arter i Östersjön och granskat vilken genetisk information som finns och hur denna information används i förvaltning.
– Genetisk analys är ett otroligt användbart verktyg för att hitta olika grupperingar som vi kan använda oss av när vi till exempel bestämmer fiskekvoter, och det har redan gett genomslag i förvaltningen av till exempel säl och torsk. Den tekniska utvecklingen under senare år innebär även att det varken är särskilt dyrt eller krångligt att göra genetiska studier, säger Lovisa Wennerström.
Nytt projekt ska förbättra laxförvaltningen
Fiskenyheter 2016
Sportfiskarna satsar nu stort på att förbättra förvaltning av Östersjölaxen. I ett unikt samarbetsprojekt ”Laxförvaltning för Framtiden”, ska den senaste tekniken tillsammans med lokal kunskap och engagemang samverka för ett ekologiskt och långsiktigt hållbart älvfiske.
– Vi kommer att kombinera de senaste elektroniska verktygen som ekoräkning, digital fångstrapportering med laxplomber och säsongsvis fångstbegränsningar för att skapa världens modernaste förvaltning som gynnar både laxbestånden och fisket, kommenterar Sportfiskarnas laxexpert Glenn Douglas.
Den storväxta Östersjölaxen är en enorm resurs som rätt utnyttjad kan skapa massor av arbetstillfällen och regional utveckling i älvdalarna. I och med framsynta regleringar av laxfisket till havs finns nu en historisk möjlighet att utveckla ett attraktivt och samhällsekonomiskt lönsamt laxfiske. För att nå dit krävs en laxförvaltning för framtiden där fisket i älvarna baseras på varje laxbestånds bärkraft. Lokalt anpassade fiskeregler, biotopvård och fångstrapportering är några viktiga beståndsdelar i en sådan förvaltning. Förvaltningen ska resultera i ett ekologisk hållbart fiske med ökande antal återkommande laxar år från år och samtidigt gynna regional utveckling och inte minst skapa en upplevelse i världsklass för sportfiskare.
– En viktig del är att vi i projektet lägger stor vikt på lokal förankring och att lokala intressenter aktivt medverkar i åtgärderna. Vi tror att det är avgörande faktorer för att förvaltningen ska fungera bra, betonar Glenn Douglas.
Projektets insatser kommer i första hand att fokuseras på Råne älv som används som modell men insatser kommer också att göras i andra älvar. ”Laxförvaltning för Framtiden” är ett samarbete mellan Norrbottens Kommuner, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Degerselsbygdens samfällighetsförening, Swedish Lapland, Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård och Sportfiskarna. Projektet pågår under tre år.
124 miljoner kronor till restaurering av älvar i Norrbotten och Västerbotten
Lögdeälven i Västerbottens län
Fiskenyheter 2016
Sex vattendrag i Norrbotten och Västerbotten ska återställas efter tidigare påverkan av flottning. Projektet är det största någonsin i sitt slag i Sverige och omfattar ca 200 kilometer älvsträcka. Det har tagits fram i samverkan med lokala aktörer längs vattendragen.
Myndigheterna i Norrbotten och Västerbotten kommer under fem år att arbeta med att biologiskt återställa hela eller delar av Lögdeälven, Åbyälven, Byskeälven, Piteälven, Råneälven och Kalixälven som ingår i det europeiska Natura-2000 nätverket. Det är vattendrag som alla har påverkats av flottledsrensningar. Vattendragen återställs till en mer naturlig livsmiljö för arter som flodpärlmussla, lax och öring.
– Projektet är en stor vinst för Sverige och speciellt för Norrbottens och Västerbottens län genom att det skapar många nya arbetstillfällen. De allra största vinnarna är älvarna och dess livsmiljöer, där bland annat lax, öring och flodpärlmusslan finns, säger Lars Lustig, länsråd i Västerbotten.
Arbetet finansieras av EU:s LIFE-fond i ett projekt med namnet ReBorN LIFE (Restoration of Boreal Nordic Rivers).
– ReBorN ger oss möjlighet att återställa vattendragen så att de blir mer naturliga och att vi når kraven på miljökvalitetsnormerna för vattenmiljön. Projektet är också värdefullt för fisketurismen i regionen, säger Johan Antti, länsråd i Norrbotten.
– ReBorn är det geografiskt största naturvårdsprojektet och det största LIFE-projektet i Sverige någonsin. Åtgärderna är ett viktigt steg på vägen att nå flera miljömål, till exempel levande sjöar och vattendrag. De är också viktiga i arbetet med att bevara hotade arter som flodpärlmussla och utter samt att de kan stärka bestånden av vildlax, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Länsstyrelsen i Västerbotten är projektägare och projektet koordineras tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten. – Vi kommer att genomföra projektet tillsammans med Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Nordmaling och Gällivare kommuner. Medfinansiärer är även Arvidsjaurs, Bodens, Jokkmokks, Luleås, Piteås och Älvsbyns kommuner samt SCA och Sveaskog, säger Magnus Johansson, Länsstyrelsen i Norrbottens län.
– Vi har under senare år sett en positiv utveckling hos bl.a. laxen i både Norr- och Västerbottens län och med dessa pengar kan vi ytterligare förstärka denna trend, säger Stefan Larsson, laxälvsförvaltare på Länsstyrelsen i Västerbotten.
Totalt kommer drygt 200 kilometer älvssträcka att återställas till en kostnad av cirka 124 miljoner kronor. Av dessa står EU för cirka 74 miljoner och resterande del utgörs av nationella medel. Havs- och vattenmyndigheten står för cirka 42 miljoner. Dessutom bidrar övriga partners och medfinansiärer med cirka 7 miljoner kronor tillsammans.
– Vi kommer att skapa demonstrationsområden där vi som deltar i projektet ska visa genomförda restaureringar och visa på god hänsyn i skogsbruket. För att åtgärderna ska bli långsiktigt hållbara behöver vi arbeta aktivt med hänsyn mot vatten i skogsbruket, säger Carina Jenssen, Skogsstyrelsen.
– Lögdeälven utgör en mycket viktigt resurs för en liten kommun som Nordmaling och nu kan vi stärka värdet av denna resurs ytterligare, säger Madelaine Jakobsson, kommunalråd i Nordmaling.
– En restaurering av Vassaraälv, Linaälv och Råneälvssystemet är mycket positivt både för den sportfiskeintresserade lokalbefolkningen och för turismen. Projektet innebär att Gällivare blir en ännu bättre friluftskommun, säger Tommy Nilsson, fiskekonsulent Gällivare kommun.
HaV ger 7,6 miljoner till miljöprojekt för kustvatten i norr och på västkusten
Fiskenyheter 2016
HaV ger 7,6 miljoner till miljöprojekt för kustvatten i norr och på västkusten
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu totalt 7,6 miljoner kronor till två större projekt miljöåtgärder i kustvatten, vikar och skär.
- Länsstyrelsen i Norrbottens län får totalt 4,1 miljoner kronor för att bland annat ta fram kartor för grunda vattenmiljöer vid kusten.
Länsstyrelsen i Västra Götaland får totalt 3,5 miljoner kronor för att utveckla och fördjupa samverkan mellan kustkommuner i södra Bohuslän.
Pengarna tas från anslaget ”1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö”. För år 2016 har HaV fördelat totalt 400 miljoner kronor till länsstyrelserna för arbete med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA.
Utöver detta får länsstyrelserna ytterligare cirka 50 miljoner kronor för särskilda åtgärdsprojekt.
– I år har HaV valt att göra en satsning för att stärka åtgärdsarbetet för kustvatten, vikar och skär. Vi ser det här som ett bra sätt att stimulera lokalt åtgärdsarbete inom ett väldigt angeläget område, säger Thomas Johansson, enhetschef på HaV.
Länsstyrelsen i Norrbottens län får pengar till det fyraåriga projektet ”Planeringsunderlag för grunda nyckelhabitat i kustvatten”. Tanken är att ta fram kartmaterial och att sedan göra inventeringar i grunda vikar, kustmynnande vattendrag och fjärdar. De 4,1 miljonerna från HaV finansierar de tre första årens verksamhet.
– Det är väldigt viktigt att vi bygger upp mer kunskap om våra kustvattenmiljöer, inte minst med tanke på den kommande havsplaneringen av svenska vatten. Ju mer vi vet om dessa miljöer desto större möjlighet att skydda dessa områden, säger Thomas Johansson
– Förutom att degör viktiga insatser för kustmiljön lokal så kompletterar de gällande aktiviteter som planeras på nationell nivå av myndigheten som tex marin kartering av biologiska underlag.
Länsstyrelsen i Västra Götaland får pengar till det tvååriga projektet ”Mellankommunal samverkan i södra O-län”. Syftet är att etablera fördjupad samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer för att få en hållbar utveckling av kust- och havsområdet från Uddevalla i norr till och med Kungsbacka i söder. Arbetet ska sedan ligga till grund för kommunernas planering i sina respektive havsområden, så kallade blå översiktsplaner.
– Vi ser stort värde i att kustkommuner samverkar i sin översiktsplanering av kustzonen. Vi hoppas att detta projekt kan stärka kommunernas möjlighet att följa, möta upp och lämna förslag till den statliga planeringen av havet, säger Thomas Johansson.
HaV ger tre miljoner till rivning av damm och kraftverk i Nianån
Fiskenyheter 2016
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger tre miljoner kronor för att skapa fria vandringsvägar för fisk och andra djur i Nianån i Gävleborgs län.
Pengarna går till ett projekt som innebär att en damm och ett gammalt kraftverk i Hudiksvalls kommun rivs och att vattenmiljöerna återställs.
– Genom att återställa miljön förbättras förutsättningarna för havsöring, flodnejonöga, sik och andra vandrande arter, säger Erik Törnblom, utredare på HaV.
Nianån är ett av de största vattendragen i Hudiksvalls kommun. Ån rinner till största delen genom skogsterräng och mynnar i havet vid Njutångersfjärden. Vid åns mynning finns Sofieholms kraftstation som stått där sedan 1909.
Genom att riva damm och kraftstation kommer ån nedströms att återfå sitt naturliga flöde. Byggnaden påverkas däremot inte utan den ska bevaras.
– Kraftstationen är i dag det enda som hindrar havsvandrande fisk att ta sig upp i ån och nå möjliga reproduktionsmiljöer. Därför bedömer vi att det här projektet ger väldigt stor effekt på miljön, säger Erik Törnblom, utredare på enheten för biologisk mångfald på HaV.
– Återställningen påverkar hela vattendraget som är idag viktigt för flodpärlmussla och öring. Genom åtgärderna kommer havsöring, sik och flodnejonöga men även andra vandrande arter att gynnas. Nianån är också ett viktigt friluftslivsområde i Hudiksvalls kommun.
I och med att damm och kraftverk rivs så kommer också ett tre hektar stort naturreservat att bildas.
HaV gjorde i höstas en utlysning av pengar till landets länsstyrelser för särskilda åtgärdsprojekt riktade mot kustvatten, vikar och skär. Projektet ”Damm- och kraftverksutrivning i kustmynnande vattendrag i södra Bottenhavet” som drivs av Länsstyrelsen i Gävleborgs län är ett av de projekt som valts ut för att få pengar. I projektet ingår också att Karlstads universitet ska göra en uppföljning av effekterna av utrivningen.
Totalt beräknas projektet kosta 16,3 miljoner kronor. Förutom Havs- och vattenmyndigheten så bidrar även Naturvårdsverket, Hudiksvalls kommun, EU, Sportfiskarna och Iggesunds sportfiskeklubb med pengar. Projektet väntas stå klart 2018.
200 000 kronor till lokal fiskevård
Pressmeddelande – 2016-03-18
Sportfiskarna delar varje år ut medel till ideella föreningar som bedriver fiskevård. I år får 11 lokala projekt bidrag från Sportfiskarnas fiskevårdsfond.
– Förbundet ser det som oerhört viktigt att stötta lokalt fiskevårdsarbete. Fiskevårdsföreningar runt om i landet lägger årligen ner hundratusentals arbetsdagar helt ideellt med fiskevård, kommenterar Markus Lundgren, Sportfiskarnas nationellt fiskevårdsansvarige.
Bland de lokala projekt som får bidrag kan bland annat nämnas biotopvård i Näveån av Näveåns Vattenvårdsförening. Arbetet innebär en fortsättning på ett framgångsrikt arbete med att förbättra möjligheterna för havsöring att reproducera sig i ån. Genom tillförsel av sten har bättre uppväxtmiljöer skapats för åns öringar vilket gör att antalet öringar kan öka.
– Sportfiskarna och Näveåns Vattenvårdsförening har tidigare genomfört öppna aktiviteter där alla intresserade har fått komma och hjälpa till att lägga ut sten och grus i ån. Det har varit mycket välbesökt och visar på ett mycket stort engagemang för mer fisk i friska vatten, säger Markus Lundgren.
Ett annat exempel på ett intressant lokalt projekt är Jämtlands Unga Sportfiskare som beviljats medel för biotopvård i Sågbäcken i Granboforsens Fvo. Bäcken är ett lekområde för harr från den reglerade Indalsälven. Syftet med projektet är både att förbättra för harren och att föreningens ungdomar kommer att delta och lära sig fiskevård genom det praktiska arbetet.
Den årliga Sportfiskemässan sponsrar Fiskevårdsfonden med ett bidrag från varje betalande besökare.
Samtliga bidragsmottagare 2016:
Lule Älvdals Serviceorgan – Samverkan/påverkan om Norrlandsälvarna
Storöringens Fk – Restaurering Sågbäcken
Storöringens Fk – Biotopkartering Bäcksandsbäcken
Långsjö Gömmarens fvf – Provfiske i Gömmaren
Färila Fvo – Fångstfälla Enån
Näveåns Vvf – Biotopvårdande åtgärder Näveån
Jämtlands Unga Sportfiskare – Biotopåtgärder Sågbäcken i Granboforsens Fvo
Ystadortens FSF – Biotopförbättrande åtgärder i Nybroåns huvudfåra
Emsfors Sfk och Fliseryds Sfk – Inköp av Hartijokiverktyg
Bollnäs Fvf – Inköp av redskap för biotopvård i Klumpströmmen
Sörbygdens samfällighetsförening för fiskevård – Restaurering av Forsaån
Fiskelinor som räcker tre varv runt jorden
Pressmeddelande – 2016-02-23
Sportfiske är stort. I Sverige finns två miljoner som sportfiskar någon gång årligen. Under 2013 betalade svenskarna 5,8 miljarder för sitt fritidsfiske. På Sportfiskemässan kommer besökaren att få se, känna på och uppleva åtta miljoner jiggar, mellan tre och fem miljoner beten, spinnare och wobblers och 100 000 fiskespön. Mässan hålls den 18-20 mars på Stockholmsmässan.
Fler än två miljoner svenskar fiskar varje år och de lägger mer än fem miljarder kronor på sin hobby. De viktigaste arterna som fiskas är abborre, gädda, öring och makrill.
Under 2013 betalade svenskarna 5,8 miljarder för sitt fiske. Av detta utgjordes 2,3 miljarder kronor av utgifter för förbrukningsmaterial i redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi. Utgifter för fleråriga investeringar i båtar och dyrare fiskeutrustningar var 3,5 miljarder kronor.
Fångsten uppskattas totalt till 16 000 ton varav 9 000 ton fångades i sjöar och vattendrag respektive 7 000 ton utmed kusterna och i havet. Av detta fångades 11 000 ton med handredskap.
Kul siffror från Sportfiskemässan
Det kommer att finnas 100 000 fiskespön, fiskelinor som räcker tre varv runt jorden, 3-5 miljoner beten, spinnare och wobblers, samt 8 miljoner jiggar, att uppleva på Sportfiskemässan.
För mer information besök >> Sportfiskemässan