Fiskenyheter 2012
Här hittar du olika fiskenyheter 2012 och urklipp ur tidningar som har med fiske och göra i Sverige med omnejd.
HaV ger bidrag för att göra fiske enklare
Fiskenyheter 2012
Nu ska det bli enklare att ha koll på vilka fiskeregler som gäller för fritidsfisket i Sveriges fem stora sjöar och utmed kusten.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger 600 000 kronor i bidrag till länsstyrelsernas gemensamma projektet ”Nationella fiskeregler” som leds av länsstyrelsen i Jönköpings län.
Pengarna ska bland annat gå till att utveckla en hemsida.
Den nya hemsidan blir gemensam för landets alla länsstyrelser. Via ett så kallat ”tittskåp” ska besökaren via kartor kunna zooma sig in och ut på kustvatten, Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland, som ingår i projektet. Målet är att på ett enkelt sätt förklara vilka fiskeregler som gäller i dessa vattenområden, exempelvis minimimått, fredningstider, vilka redskap som får användas och gränserna för fredningsområden.
– Projektet kommer att göra det både roligare och enklare att fiska samtidigt som fiskbestånden kan skyddas på ett bättre sätt , säger Håkan Carlstrand, utredareenheten för biologisk mångfald på HaV.
Fritidsfisket är en populär sysselsättning och viktig nyttjare av fiskbestånden. Undersökningar som Statistiska Centralbyrån, SCB, gjort visar att över en miljon svenskar fritidsfiskar varje år. Enligt en rapport från Fiskeriverket från 2009 så fiskar sju av tio barn och ungdomar i åldern 10 – 15 år.
Det stora intresset innebär att fritidsfisket behöver regleras för att skapa goda fiskbestånd och ett bra fiske nu och i framtiden. Ungefär hälften av fritidsfiskets fångster görs i havet och hälften i landets sjöar och vattendrag. Eftersom större delen av Sveriges befolkning bor nära kusterna eller någon av de fem stora sjöarna är fisket här särskilt viktigt. Det är också inom dessa områden som Havs- och vattenmyndigheten har regeringens uppdrag att besluta om bestämmelser för fisket..
Sedan lång tid tillbaka har det i Sverige funnits rättigheter för allmänheten att fritidsfiska utan något särskilt tillstånd utmed kusterna och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Samtidigt så har de som fiskar skyldighet att först ta reda på vilka regler som gäller. Men reglerna är ofta lokalt anpassade och de ändras efterhand vilket ställer höga krav på fritidsfiskare att hålla sig uppdaterade.
Målet med projektet ”Nationella fiskeregler” är att göra det enklare för allmänheten att följa reglerna, öka förståelsen och få fler att följa bestämmelserna..
– I dag upprätthålls mycket av fisketillsynen och informationen om reglerna genom det omfattande informationsarbete som länsstyrelserna gör, ofta med stöd av ideella organisationer. Nationella fiskeregler kommer att bli ett bra stöd för fisketillsynen, säger Stig Thörnqvist, utredare på enheten för tillsynsutveckling.
– Att vi nu kan tillhandahålla digital geografisk information och därmed möjligheter att göra översiktskartor på det här viset hjälper oss att fullgöra vårt uppdrag att reglera fisket till skydd för både fiskbestånden och fisket.
Länsstyrelsen ansvarar för drift och support av den planerade hemsidan och HaV står för uppdateringar av nya regler på fiskets område. Pengarna tas från HaV:s anslag ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö”. Pengarna ska även användas till att ta fram en informationsfolder om reglerna för fritidsfisket.
Starkt laxår i många älvar
Fiskenyheter 2012
Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har analyserat utvecklingen för laxbestånden i Östersjön.
Preliminära data från svenska älvar visar på en ökning av återvandrande vilda laxar under 2012.
För Torneälven och Vindelälven noterades de högsta antalen laxar sedan man började räkna lax år 2009, respektive år 1974.
I Byske-, Kalix- och Piteälven var uppvandringen i nivå med tidigare starka år (exempelvis 2008 och 2009), medan det i Åbyälven var ett medelår.
– 2012 har varit ett bra år för laxen, nu fortsätter arbetet med att stärka de vilda laxbestånden, bland annat så stoppas drivlinefisket i Östersjön från och med årsskiftet, säger Fredrik Nordwall, chef för Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske.
Laxbestånden har sedan 1990-talet visat en positiv utveckling från för många älvar en mycket låg status. Sedan 1990-talet har yngeldödligheten i laxsjukdomen M74 gått ner kraftigt samtidigt men den samtidigt har överlevnaden i havet för unga laxar minskat från 30 procent till 10 procent.
Under den senaste 10-årsperioden har kvoterna för laxfisket i havet successivt reducerats men de har hittills varit högre än vad Internationella Havsforskningsrådet, ICES, biologiska rådgivning rekommenderat.
Ett minskat fisketryck på blandbestånd av lax i södra Östersjön förväntades efter att drivgarnsfisket blev förbjudet från 2008 men effekten uteblev eftersom krokfisket istället ökade.
Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att från den 1 januari 2013 förbjuda krokfisket för svenska yrkesfiskare.
– Syftet med förbudet är att minska fisket på blandade bestånd genom att flytta fisket till kusten där större möjlighet finns att rikta fisket mot odlad lax och vilda laxbestånd med god status. Fisketrycket på de svaga svenska bestånden väntas därmed minska, säger Fredrik Nordwall.
SLU bedömer att den stora återvandringen under 2012 sannolikt förklaras av att de ovanligt kalla vintrarna 2010 och 2011 fördröjde del av det äldre laxbeståndets återvandring till år 2012 samtidigt som den ovanligt varma vintern 2012 tidigarelade del av det yngre laxbeståndets återvandring till säsongen 2012. Enligt ICES behöver fisket minska ytterligare för att inte bestånden ska plana ut på nuvarande nivå.
Här kan du läsa SLU:s analys av situationen för Östersjöns vildlaxbestånd »
Syresättning av bottnar får ros och ris
Fiskenyheter 2012
Syrerikt vatten har de senaste åren pumpats ner i botten på Byfjorden i Bohuslän, Lännerstasundet i Stockholms skärgård och Sandöfjärden i Finska viken.
Syftet har varit att hitta metoder för att vända utvecklingen med syrefria havsbottnar och ökade algblomningar i Östersjön.
Nu är rapporten ”Artificiell syresättning av Östersjöns djupbottnar genom syrepumpning” klar.
En förklaring till övergödningen i Östersjön är att stora mängder fosfor lagrats i syrefria bottenvatten och i sediment genom åren. Överskottet av fosfor gynnar stora blomningar med växtplankton, främst så kallade blågröna alger. När plankton faller ner till botten bryts de ner i en process som förbrukar syre och frigör fosfor från sedimenten.
I syrerika bottnar binds en del av fosforn till sedimenten, i syrefattiga bottnar frigörs istället fosfor vilket leder till ännu större syrebrist och ännu mer övergödning. Det blir en ond cirkel som är svår att bryta.
Konstgjord syresättning av bottnarna skulle kunna vara ett sätt att binda fast fosforn. 2008 fick därför två forskningsprojekt klartecken; BOX (Baltic Deepwater Oxygenation) lett från Göteborgs universitet och PROPPEN (Controlling benthic release of phosphorus in different Baltic Sea scales) lett från Finlands Miljöcentral SYKE.
Projektet PROPPEN avser försöken med syrepumpning i Stockholms skärgård och Finska viken. Det pågick under tre år 2009-2011 och slutrapporterades i mars i år till Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Projektet BOX avser syresättningen av Byfjorden och det projektet har pågått även i år.
- Byfjorden, drygt 80 kilometer norr om Göteborg, är starkt påverkad av enskilda och kommunala avlopp, industrier, hamnverksamhet och utsläpp från jordbruk och skogsmarker. Botten är påverkad av miljögifter, det saknas bottendjur och fjordens djupare delar är i stort sett döda. Här sågs positiva resultat knappt två månader efter det att pumparna startats. Syrehalterna steg, giftigt svavelväte neutraliserades och vattenflödet ökade.
- Lännerstasundet, en del av Stockholms innerskärgård i Nacka kommun, drabbas ofta av helt syrefria perioder på mellan ett och fyra år. Bottenlagren är svartfärgade och illaluktande av svavelväte, djurlivet är begränsat till några arter som klarar syrefattiga miljöer. Redan efter en veckas pumpning märkte forskarna att syrehalten i botten och vattenflödet ökade.
- Sandöfjärden ligger i nordvästra Finska viken. Här råder syrebrist under sommaren men på hösten blandas kyligare och syrerikare ytvatten ner i bottenvattnet. Målet var att pumpningen skulle kunna sätta stopp för syrebristen på sommaren. Så blev det inte, trots att stora mängder syrerikt vatten pumpades ner. Syrepumpningen ledde inte heller till ökat vattenflöde.
I Byfjorden och Lännerstasundet minskade fosforhalterna i bottenvattnet när syreförhållandena förbättrades. I Sandöfjärden, där syrebristeninte kunde stoppas, fortsatte också läckaget av fosfor.
Forskarna ville även veta om ökad syresättning av bottnarna kunde göra så att djur som försvunnit, exempelvis havsborstmaskar, kräftdjur och musslor, återkom. Forskarna tittade efter biologisk aktivitet ovanpå och nere i sedimenten. I Byfjorden skedde en tydlig ökning på djup mellan 16 och 22 meter. Nya resultat från i år visar att djurlivet håller på att återvända till bottnarna i Byfjorden men i Lännerstasundet och Sandöfjärden märks inte samma positiva utveckling.
Det finns också en oro för att ökad syresättning kan frigöra miljögifter i havsbottnar. I Byfjorden undersöktes därför halterna av organiska ämnen och metaller i musslor och vatten. Halterna förändrades väldigt lite när syresättningen förbättrades.
Forskarna i BOX-projektet vill nu gå vidare och testa syrepumpning i större skala i Bornholmsbassängen med hjälp av en flytande vindkraftsdriven pump. Havs- och vattenmyndigheten gav i våras två miljoner kronor till projektet BOXWIN för att forskarna ska kunna ta fram en studie om vad som krävs för att kunna genomföra idén och vilka effekter det har på miljön.
Proppen-projektets forskare menar att syrepumpning fungerar i vissa kustnära områden men i yttre kustbandet och på öppet hav skulle en sådan metod kräva för alltför stora investeringar. De vill också att syrepumpningens effekter på fiskbestånd, bottenlevande djur, plankton och närsaltscykler undersöks bättre innan sådana försök görs.
– Vi måste hitta sätt att stoppa övergödningen i Östersjön. Den här metoden för syresättning av bottnar är helt ny och man vet ännu inte vilka ekologiska effekter – positiva och negativa – som den kan ha. Därför är det viktigt för oss att få mer kunskap och bästa möjliga underlag för beslut om framtida insatser, säger Bertil Håkansson, chef för havsförvaltningsenheten på Havs- och vattenmyndigheten.
– Konstgjord syresättning ska också ses som ett sätt att lindra symptomen, inte ett botemedel. För att stoppa övergödningen finns bara en väg, nämligen att minska utsläppen.
Resultatet från BOX och PROPPEN har utvärderats av en referensgrupp med oberoende forskare från bland annat universiteten i Lund, Stockholm och Åbo. Referensgruppen konstaterar att metoden fungerar – det går att öka syrehalten i bottenvattnet genom att pumpa ned vatten från ytligare lager. Och man ser att fosfor binds till sedimenten. Men de pekar också på risker med att testa Box och Proppen i större skala och över längre tid eftersom ingen ännu vet vilka effekter det kan få på ekosystemen.
Jordbruksverket och HaV föreslår ett nytt havs- och fiskeriprogram till nytta för miljön och jobben
Fiskenyheter 2012
Levande hav, hållbart fiske och fler företag med hållbara fisk- och skaldjursodlingar. Det vill Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten att pengarna ska användas till i förslaget till nytt havs- och fiskeriprogram som lämnades till regeringen i går.
– Vi föreslår ökat fokus på utveckling av fiskeredskap som är skonsamma för miljön och som bara tar upp den fisk vi verkligen vill ha, säger Patrik Persson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Stor vikt vid hållbar och konkurrenskraftig utveckling
Jordbruksverket har i samråd med Havs- och vattenmyndigheten utrett hur pengarna i det nya havs- och fiskeriprogrammet ska användas. Pengarna ska vara ett verktyg för att både yrkesfiske och odling av fisk och skaldjur sker på ett hållbart sätt och att vi får konkurrenskraftiga näringar. Därför föreslår myndigheterna bland annat att havs- och fiskeriprogrammet ska bidra till att:
- fisket sker på ett hållbart och skonsamt sätt för miljön och att mindre fisk slängs
- vattenmiljön förbättras och att det finns ett livskraftigt ekosystem i hav och sjöar
- fiskesamhällena utvecklas, att yrkesfiskarna breddar sin verksamhet och att de lokala miljövärdena ökar
- det startas fler företag med hållbara odlingar av fisk och skaldjur, samt att de företag som finns i dag fortsätter att utvecklas på ett hållbart sätt med en god djurvälfärd och friska djur.
Satsningar på kompetens, bättre vattenmiljö och djur- och smittskydd
För att utvecklingen ska gå i önskad riktning bör pengarna användas till projekt för utveckling, ökad kunskap och samverkan samt till investeringar.
– För yrkesfisket innebär det att vi bland annat vill satsa på utveckling av fiskemetoder som är bra för miljön och undersöka hur företagen kan bredda sin verksamhet. Projekt för att samla upp skräp från haven och för att bevara och utveckla växt- och djurliv i vattenmiljöer är också viktiga, säger Niclas Purfürst, chef för Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.
För fisk- och skaldjursodlingar föreslår myndigheterna att pengarna bland annat ska användas till att undersöka lämpliga platser för odlingar, hur odlingar kan minska sitt näringsläckage och hur djurskydd och smittskydd kan förbättras. Projekt som riktar in sig på hur man kan odla musslor som samlar upp näring från haven och på så sätt bidrar till en bättre havsmiljö är också prioriterade.
– Genom möjlighet till utveckling och investering för fisk- och skaldjursodlingar finns det också potential för att fler företag kan starta. Det skulle innebära fler jobb framförallt på landsbygden, avslutar Niclas Purfürst.
Nya regler för nätfiske på grunt vatten
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har beslutat ändra reglerna för nätfiske på grunt vatten från gränsen mot Norge till gränsen mellan Skåne och Blekinge län.
Fiske med nät tillåts endast under en del av året. Dessutom införs regler för hur länge nät får stå ute och vilka redskap som får användas.
Grundområdena i Skagerrak, Kattegatt och i Östersjön är viktiga för flera fiskarter, exempelvis torsk och öring, både vad gäller lek och sökandet efter föda. De fungerar också som barnkammare för flera arter av plattfisk, horngädda och sjurygg eftersom här finns möjligheterför den unga fisken att skydda sig, exempelvis i ålgräsängar.
– Grunda kustområden är viktiga, även för fiskbestånden i utanför liggande vatten. Vi anser därför att det är betydelsefullt att fisket bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt i dessa områden, säger Martin Rydgren, utredare på enheten för biologisk mångfald och fiske.
Det vanligaste fisket på grunt vatten är fiske efter havsöring vilket främst bedrivs av fritidsfiskare. Ett problem med nätfiske på grunt vatten är att det varit tillåtet under den tid öringen är fredad, vilket innebär risk att fredad öring fångas. I dag förekommer också fiske med större redskapsmängder än vad som är tillåtet då det är svårt att kontrollera bestämmelsen om att en fritidsfiskare maximalt får använda 180 meter nät. Det händer också att nät får ligga ute utan att vittjas och utan tillsyn under lång tid.
För vissa småskaliga yrkesfiskare som fiskar efter andra arter än öring kan de nya bestämmelserna få stora konsekvenser, vilket också kom fram i remissrundan. Men i stort var de flesta remissinstanser positiva till förändringen.
-Vi bedömer att i vissa fall bör ett sådant småskaligt yrkesfiske kunna få fortgå, utan att syftet med de nya bestämmelserna riskeras. Vi inför därför en möjlighet för länsstyrelserna att medge undantag för begränsat småskaligt yrkesfiske om det kan tillåtas från fiskevårdssynpunkt, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Åtgärdsavdelningen.
De nya bestämmelserna omfattar fiske med nät inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort från gränsen mot Norge till gränsen mellan Skåne och Blekinge län. Nätfiske inom dessa områden förbjuds under tiden 1 oktober till och med 30 april i Skagerrak och Kattegatt och 15 september till och med 30 april i Östersjön. Under den tid som fiske med nät är tillåtet får näten endast stå ute från klockan 16.00 till 10.00 och maximalt 180 meter nät får användas. I den del av Östersjön som omfattas av de nya reglerna får näten inte ha mindre maskstorlek än 130 mm. I Skagerrak och Kattegatt gäller sedan tidigare att endast 120 mm maska får användas på grundare vatten än 3 meter.
– Vi har gjort bedömningen att dessa förändringar kommer att minska problemen med bifångster av skyddsvärda arter och bevara havsöringsbestånden på berörd kuststräcka i gott skick samtidigt som tillsynen underlättas, säger Martin Rydgren.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2013.
Länk till de nya föreskrifterna »
2013 års fiskekvoter för Östersjön nu klara
Fiskenyheter 2012
EU:s ministrar med ansvar för fiske- och jordbruksfrågor har nu beslutat om fiskekvoter i Östersjön för 2013.
Beslutet innebär att kvoten för torsk i västra Östersjön sänks med 5,9 procent mot föreslagna två procent.
– Det är positivt eftersom det ökar möjligheten att nå målet om ett långsiktigt hållbart fiske, säger Johan Stål, utredare på Havs- och vattenmyndighetens internationella enhet.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson kallar beslutet ”historiskt” eftersom medlemsländerna valde att följa en mer hållbar linje än vad kommissionen föreslagit.
– Vi har enats om en kompromiss som är balanserad och i det stora hela följer kommissionens förslag. Att EU:s medlemsländer dessutom enats om att ytterligare sänka kvoten för torsk i Östersjön, det kan man inte kalla annat än historiskt, säger Eskil Erlandsson i ett pressmeddelande »
Däremot valde fiskerådet att följa kommissionens förslag för torskbeståndet i östra Östersjön. Det innebär en minskning med nio procent jämfört med i år.
Kvoten för sill i centrala Östersjön höjs med 15 procent, vilket är betydligt mer än EU-kommissionens förslag på en ökning med nio procent.
När det gäller sillen i Bottenviken föreslog EU-kommissionen en minskning med sju procent. Men fiskerådet valde att låta kvoten ligga kvar på samma nivå som i år.
– Ur beståndssynpunkt kan det se ut som en försämring. Men vi tror inte att det kommer att få stor betydelse eftersom beståndssituationen där är ganska bra, säger Johan Stål.
Kvoten för lax sänktes med 11 procent i enlighet med kommissionens förslag. Enligt landsbygsdepartementet innebär de nya kvoterna att EU redan nästa år kommer att nå maximalt hållbart uttag (MSY) för tre arter. För övriga arter kommer nivåerna att nås under 2015. MSY innebär den maximala fångst som är förenlig med bevarandet av fiskebeståndet.
Abborrar med attityd
Fiskenyheter 2012
Abborrars beteende, till exempel hur benägna de är att ta risker, varierar mellan olika sjöar. Variationerna är inte ärftliga utan grundas i erfarenheter i uppväxten.
Ofta hör man påståenden i stil med ”abborren i den sjön är stor” eller ”öringen i den ån har en vacker färgteckning”. Väldigt sällan däremot hör man någon påstå att fisken i en viss sjö är djärv eller väldigt skygg.
Det är dock precis det Gustav Hellström har funnit hos olika populationer av abborre. Under flera år har han studerat abborrens beteende i två sjöar utanför Umeå. I den ena sjön är abborrar mindre benägna att ta risker, till exempel att våga äta framför en stor rovfisk, jämfört med abborrar i den andra sjön.
I sjön med skygga abborrar finns det betydligt fler rovfiskar, och risken att bli uppäten är högre, jämfört med sjön som har djärva abborrar. Beteendeskillnaden mellan sjöarnas abborrar verkar inte vara ärftlig, utan grundad i att abborren växer upp med olika erfarenheter. Abborren lär sig helt enkelt att bete sig på ett sätt som är lämpligt för just sin miljö, dvs i sjöar med mycket rovfisk lär sig abborren vara försiktig. Det inlärda beteendet sitter kvar länge hos fisken – trots att man flyttar fisken till riskfria miljöer.
Risken att bli uppäten av rovfiskar varierar dock från år till år inom en sjö. Vissa år är det extra riskabelt, andra år mindre farligt. Detta återspeglas i abborrens beteende, och abborren är djärvare de år då det finns färre rovfiskar.
Inte nog med att det finns skillnader i abborrens beteende mellan sjöarna, även inom sjöarna skiljer sig abborren åt. Vissa individer är konsekvent djärvare än andra individer. Abborren har således personlighet, vilken utrycks inte bara i riskbenägenhet, utan också i hur sociala individer är. Gruppdynamik spelar också in på abborrens beteende, och individer påverkas i hög grad av hur andra fiskar beter sig i gruppen. Större grupper främjar högre individuellt risktagande, samt tenderar att minska likriktat beteende mellan individer.
Avhandlingen fokuserar på hur fiskar anpassar sitt beteende till omgivande miljö, och vilka faktorer och mekanismer som leder till en sådan anpassning. Djurs beteendemönster är generellt mycket flexibla och anpassningsbara, och en individs beteende formas, men kan också begränsas, av individens minnen, erfarenheter och personlighet. Naturligt urval verkar troligen på en komponent av den observerade beteendevariationen mellan de studerade abborrpopulationerna. Hög grad av plasticitet, eller anpassningsbarhet, möjliggör dock stor påverkan av miljö. Beteendevariationen blir då snarare ett uttryck för en direkt beteenderespons mot nuvarande ekologiska förhållanden, än en evolutionär produkt formad av divergent selektion, dvs utveckling av olika egenskaper i olika grupper.
Ransonen för torskfiske ändras
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten har idag beslutat att höja ransonen för torsk vid trålfisket i östra Östersjön. Anledningen är att ungefär hälften av den svenska kvoten ännu inte fiskats upp. Beslutet baseras på beräkningar som visar att höjningen kan ske utan risk för torskbeståndets fortlevnad, eftersom den totala fångstmängden inte kommer att överstiga den tilldelade kvoten.
Fiskekvoterna beslutas på EU-nivå och baseras på rekommendationer från den internationella havsforskningsorganisationen, ICES. Sverige har i år tilldelats en kvot på 17 000 ton torsk i det östra beståndet i Östersjön. Av denna går 3000 ton till garnfiske medan den större delen tilldelas fiskefartyg med trål. Rapporteringen till Havs- och vattenmyndigheten visar att trålfisket hittills tagit upp hälften av den tilldelade kvoten.
– Vi kan se att fartyg som tilldelats tillstånd att tråla torsk i området inte har möjlighet att utnyttja kvoten om vi inte ökar ransonen. Fartygen får inte överlåta ransoner mellan sig. Genom att öka ransonerna beräknar vi att trålarna får bättre förutsättningar att utnyttja torskkvoten före årets slut. Om rapporter visar att trålarna fyller kvoten före årsskiftet kommer vi omedelbart besluta om fiskestopp, säger Marie Ingerup, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten.
Från och med idag ökar ransonen från 1 ton per vecka till 1,2 ton.
Mindre pengar men mer frihet för länsstyrelsernas vattenarbete
Fiskenyheter 2012
Länsstyrelserna kommer under 2013 att få mindre pengar från Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsanslag. Samtidigt kommer länsstyrelserna i större utsträckning själva att kunna bestämma hur anslaget ska användas.
– Det blir naturligtvis tuffare för länsstyrelserna som tvingas göra hårda prioriteringar. Men vi är övertygade om att länsstyrelserna själva kan besluta om de bästa möjliga insatserna för att nå riksdagens miljömål för hav och sötvatten. Vårt ansvar blir att skärpa redovisning och uppföljning och se att arbetet går i rätt riktning, säger Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten.
Anslaget för åtgärder inom havs- och vattenmiljö minskar enligt regeringens budgetproposition med en tredjedel, från 738 miljoner 2012 till 503 miljoner under nästa år. Det motsvarar en minskning med ungefär en tredjedel. Havs- och vattenmyndigheten beräknar att ur detta anslag kommer 320 miljoner kronor att delas ut som bidrag till länsstyrelserna under 2013, jämfört med 446 miljoner under innevarande år. Havs- och vattenmyndigheten dämpar minskningen genom att under 2013 ta bort möjligheten att söka enskilda projektbidrag för nationella projekt.
Vattenförvaltning och kalkning är de två poster som Havs- och vattenmyndigheten bedömer att länsstyrelserna behöver satsa på, men vilka insatser som ska bedrivas i de olika länen överlåter Havs- och vattenmyndigheten åt länsstyrelserna att bestämma.
– Tillsammans med länsstyrelserna kommer vi ta fram ett nytt uppföljningssystem med särskild inriktning mot att nå miljömålen. I framtiden kommer bidragen att fördelas mellan länsstyrelserna enligt en fördelningsnyckel som vi tillsammans kommer överens om. En sådan fördelningsnyckel kommer troligen inte bli klar i år, så inför 2013 kommer fördelningen av allt att döma ske i relation till tidigare års utbetalningar, säger Björn Risinger.
Oklara konsekvenser för havs- och vattenmiljön
Fiskenyheter 2012
Regeringens budgetförslag gällande resurser till havs- och vattenmiljöarbetet innehåller både satsningar och neddragningar inför kommande verksamhetsår.
Landets fiskerikontroll förstärks, medan pengar till insatser för bättre havs- och vattenmiljö förändras, från 738 miljoner kronor under innevarande år till 503 miljoner kronor under 2013.
Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Björn Risinger kommenterar nu förslaget.
– Vi hade hoppats på att få behålla dagens nivå, men vi har känt till att denna förändring var på gång eftersom de senaste årens högre anslagsnivå varit en tillfällig förstärkning. Naturligtvis får den nya anslagsnivån konsekvenser för arbetet med havs- och vattenmiljön, säger Björn Risinger.
– Det är i dag för tidigt att säga exakt vilka dessa är. Vi måste först skapa oss en helhetsbild av de olika miljösatsningar som presenteras i budgeten. Vi kommer i dialog med länsstyrelser och andra berörda försäkra oss om att anslaget används där det får så stor miljönytta som möjligt, fortsätter Björn Risinger.
Samtidigt kommer en förstärkning på tio miljoner kronor till fiskerikontrollverksamhet. En effektivare fiskerikontroll ökar förutsättningarna för en biologisk återhämtning av utsatta fiskbestånd, vilket i framtiden kan komma att stärka bland annat det kustnära fisket. På detta sätt stärks också skyddet av den biologiska mångfalden och framtidens fiske.
I budgeten föreslår regeringen också att resurserna för den marina miljöövervakningen permanentas på 2012 års nivå.
– Jag välkomnar naturligtvis beskeden om resurserna till fiskerikontroll och miljöövervakningen, säger Björn Risinger.
EU föreslår utkastförbud i Skagerrak
Fiskenyheter 2012
EU-kommissionen har nu lagt fram ett förslag om hur fisket i Skagerrak ska regleras.
Förslaget innehåller bland annat utkastförbud, att alla fångster ska avräknas Sveriges nationella kvoter, nya regler för fångster av småfisk , vilka redskap som ska tillåtas och förslag om övervakning med satellit- och kameraövervakning.
Enligt förslaget ska de nya reglerna gälla från och med årsskiftet.
Efter fiskerisamråden 2010 mellan EU och Norge tillsattes en arbetsgrupp för att ta fram förslag till ett nytt fiskeavtal mellan EU och Norge i Skagerrak. Det tidigare så kallade Skagerrak-avtalet från 1966 gäller inte längre.
En central del i EU-kommissionens förslag är att det inte längre skall vara tillåtet att kasta oönskad fisk överbord, så kallade utkast.
– Anledningen till att fiskefartyg kastar fisk över bord är att dagens fångstmetoder inte klarar att sortera fiskart och storlek. Vi vet inte hur stora mängder oönskad fisk som kastas i havet, men utredarna beräknar att det rör sig om mellan 30 och 50 procent beroende på fiskart, säger Bengt Kåmark, utredare vid internationella enheten på HaV.
Idén är att EU-länderna ska reglera vad och hur mycket fisk som fångas i Skagerrak i stället för vad som tas i land, en så kallad resultatbaserad förvaltning. Ett system som länge efterfrågats och diskuterats bland EU:s fiskeministrar.
Till att börja med gäller det föreslagna utkastförbudet 15 arter, bland annat torsk, kolja, sill, makrill, nordhavsräka, vitling och kummel. Från och med 1 januari 2015 gäller förbudet ytterligare 19 arter, bland annat rödtunga, havskräfta, piggvar och tunga.
– För Sveriges regering har det hela tiden varit en tydlig målsättning att kunna införa den här slags fiskeriförvaltning. En stor del av den fisk som i dag kastas överbord är död eller döende och bör tas hand om, säger Bengt Kåmark.
För att den föreslagna fiskeriförvaltningen ska fungera behövs en ökad tillsyn och kontroll av att reglerna följs. Därför vill EU-kommissionen också införa krav satellit- och kameraövervakning ombord på fiskefartygen, enligt förslaget från och med 1 januari 2014 för fartyg med längd av minst 15 meter. Från och med 1 juli 2015 föreslås att även fartyg ner till tolv meter omfattas av kravet.
– I dag finns ingen obligatorisk kameraövervakning i den svenska fiskeflottan och förslaget innebär stora förändringar för fisket i Skagerrak. Men i dagsläget anser vi att den här slags övervakning är nödvändig för att vi ska kunna säkra fiskbestånden och skapa en hållbar utveckling, säger Bengt Kåmark.
EU-kommissionens förslag innebär också att alla fångster i framtiden ska räknas av från de nationella kvoterna. I dag räknas bara de landade fångsterna av fisk av.
– Detta innebär att, om inga andra förändringar införs kommer kvoterna att fiskas upp betydligt tidigare på året. De åtgärder som nu föreslås kommer att underlätta övergången till en fångstbaserad förvaltning men ytterligare åtgärder kan behöva införas för att nå fram till en förvaltning där fiske kan bedrivas större delen av året, säger Bengt Kåmark.
Fångst av småfisk, alltså fisk som är under minimimåtten, ska landas i hamn enligt förslaget men kommer inte att få säljas som livsmedel. Däremot vill EU-kommissionen tillåta försäljning för tillverkning av fiskmjöl och foder till sällskapsdjur. I dag får småfisken inte landas utan ska sättas tillbaka i havet.
Förslaget tillåter också bara vissa fiskeredskap i Skagerrak, exempelvis ökas den generella maskstorlekeen i trål från 90 till 120 millimeter. Riktat kräft- och räkfiske får endast bedrivas med trål som är försedd med rist, ett slags galler som sållar som sorterar ut den icke önskvärda delen av fångsten.
– Det slutliga beslutet fattas av EU-parlamentet och ministerrådet för fiske vilket med största sannolikhet kommer att innebära att någon ny förordning inte kommer att vara klar till januari 2013. Detta gör att medlemsländerna kommer att tvingas införa nationella regleringar under en övergångsperiod, säger Bengt Kåmark.
HaV ger bidrag för att rädda Mörrumslaxen
Fiskenyheter 2012
I Mörrumsån i Blekinge finns ett genetiskt unikt bestånd av lax.
Men en studie från 2011 visar att det nu finns onormalt många hybrider av lax och öring, så kallade laxingar, i ån.
Havs- och vattenmyndigheten ger nu 174 000 kronor till Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, för att gå på djupet med hur laxbeståndet utvecklats.
Projektet kallas ”Temporär genetisk analys av lax från Mörrumsån” och drivs av institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Målet är att få reda på vad som krävs för att skydda det unika laxbeståndet
Senaste åren har det kommit in oroande rapporter om den unika Mörrumslaxen (Salmo salar). Trenden går mot färre unga laxar samt vikande fångster i ån.
Hösten 2011 togs vävnadsprover hos 28 lekmogna laxar för genetisk analys. Resultatet var både oväntat och oroväckande.
Av de totalt 13 hanar som undersöktes var fem hybrider av lax och öring, så kallade laxingar. Däremot var samtliga 15 honor som undersöktes riktiga laxar. Analyserna visade också att en hög andel av de 23 laxarna inte hade sina rötter i ån utan härstammade från andra vattendrag.
När de fem hybridhanarna senare under våren korsades med riktiga laxhonor visade det sig att avkomman, rom och yngel, var starkt påverkad. Dödligheten i avkomman uppgick till närmare 100 procent. Även tidigare studier pekar på att laxing-hanar förefaller vara sterila.
Resultatet tyder på att andelen vuxna laxingar och genetiskt främmande laxar i Mörrumsån är betydligt högre än vad man hittills trott.
Två av de DNA-analyserade laxhonorna var fettfeneklippta, vilket innebär att de måste vara födda i en odling i annan älv, troligtvis från Luleälven och Torneälven. Odling och utsättning av lax i Mörrumsån har inte skett sedan mitten av 1990-talet.
Den fördjupade undersökningen av laxbeståndet ska utgöra underlag för beslut om åtgärder för att skydda det unika laxbeståndet i Mörrumsån. Projektet startar i höst och avslutas våren 2013.
HaV anser att projektet bidrar till biologisk mångfald och att uppnå miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Pengarna tas från anslaget ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö”. Även Världsnaturfonden, WWF, bidrar med pengar till projektet.
HaV föreslår miljöregler för fisk
Fiskenyheter 2012
I juli införde Havs- och vattenmyndigheten så kallade miljökvalitetsnormer för att uppnå god miljöstatus i Sveriges hav.
Nu föreslås även normer för att skydda fisken.
– Syftet är att på sikt få fram fler åtgärder så att fisket inte skadar ekosystemen, att få in ett ökat miljötänkande i fiskeregleringen. En av de mest akuta frågorna är bevara tillräckliga mängder av av stor, lekmogen fisk i bestånden, så att de kan fortleva långsiktigt, säger Malin Aarsrud, utredare på enheten för havsförvaltning på HaV.
Medlemsländerna i EU har förbundit sig att uppnå god miljöstatus i Europas hav till år 2020, det så kallade havsmiljödirektivet. I Sverige har regeringen beslutat att målen ska genomföras genom miljökvalitetsnormer som är rättsligt bindande regler. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att detta genomförs.
I juli fastställde HaV därför nio miljökvalitetsnormer för att komma tillrätta med problem i havsmiljön; alltför hög tillförsel av näringsämnen och organiskt material, tillförsel av farliga ämnen, biologisk störning (exempelvis främmande arter, fiske) och fysisk störning (exempelvis muddring, undevattensbuller) i de svenska haven. Sedan tidigare finns normer för exempelvis utomhusluft, vattenkvalitet och buller från omgivningen.
Till varje norm hör olika så kallade indikatorer, som används för att kunna bedöma miljötillståndet och se om normen uppnås eller följs. Exempel på sådana är siktdjup, späcktjockleken hos sälar, koncentration av kväve och fosfor eller antal olagliga utsläpp av olja. Allt finns presenterat i rapporten God Havsmiljö 2020, del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2012:18.
– Det har varit en diskussion om miljökvalitetsnormer för fisk skulle kunna få någon effekt. Fiske prövas idag inte mot miljöbalkens bestämmelser utan regleras genom fiskelagstiftningen och EU-förordningar. Normer för fisk togs därför inte fram till remissversionen i våras, säger Malin Aarsrud.
– Samtidigt så har fiske pekats ut som en av de största belastningarna på svenska havsområdena. Det visar att regleringen av fisket inte fungerar fullt ut och att fler åtgärder behövs på detta område för att få en bättre havsmiljö. Framförallt i Kattegatt och Skagerrak, men även i Östersjön, har för stora och selektiva uttag av fisk orsakat stora förändringar i havsekosystemen.
I Kattegatt och Skagerrak har exempelvis bestånden av torsk, kolja och tunga minskat starkt. Lokala bestånd av dessa arter anses på många platser vara helt försvunna. Situationen för broskfiskar som hajar och rockor är minst lika allvarlig. Åtgärder som utflyttad trålgräns och andra åtgärder har inte lett tilI den återhämtning man hoppats på. I Kattegatt är till exempel lekbeståndet för torsk nu det minsta som uppmätts.
– Samtidigt ser vi i Öresundsområdet, där trålfiske varit förbjudet sedan 1930-talet ett större bestånd av fler arter och en mer naturlig storleksfördelning i bestånden, säger Malin Aarsrud.
Flera remissinstanser har också efterlyst miljöregler för fisk. Därför föreslår HaV nu två miljökvalitetsnormer för fisk. Den första innefattar att bestånden inte bara ska ha en viss storlek utan att det även måste även finnas en struktur med tillräckligt gamla och stora individer för att de ska kunna fortleva långsiktigt. Den andra normen innefattar fiskarnas påverkan på hela havsmiljön. Stora rovfiskar har till exempel oftast en roll i att reglera andra marina arter så att ekosystemet kan fungera i balans.
– Det senare innebär att det inte räcker att bestånden har en vissa storlek utan att det även finns en struktur med tillräckligt gamla och stora individer för att de ska kunna fortleva långsiktigt. Den andra normen innefattar fiskarnas påverkan på hela havsmiljön. Stora rovfiskar har oftast en roll i att reglera ekosystemet så att det kan fungera i balans.
Ansvaret för att miljökvalitetsnormer följs ligger på kommuner och myndigheter. Enskilda kan påverkas genom olika myndighetsbeslut, exempelvis tillståndsprövning för ny verksamhet eller tillsyn av befintlig verksamhet.
– På kort sikt ser vi inte att de får någon direkt effekt på exempelvis yrkesfisket eller fritidsfisket. Men om målen inte uppnås ska vi ta fram åtgärdsprogram som kan påverka på lång sikt, säger Malin Aarsrud.
Kunglig glans vid dag om Östersjön
Fiskenyheter 2012
I dag den 29 augusti arrangerar initiativet Hållbara Hav ett seminarium om situationen i Östersjön.
Kronprinsessan Victoria finns bland gästerna och miljöminister Lena Ek inledningstalar.
Anna Jöborn, chef för kunskapsavdelningen på Havs- och vattenmyndigheten, talar om vad HaV kan bidra med.
– En grundförutsättning för att kunna rädda Östersjön är samarbete mellan länderna i Östersjöregionen, säger hon.
Seminariet ordnas av initiativet ”Hållbara Hav” och det hålls i Briggen Tre Kronors konferens- och eventlokal ”Kolskjulet”. Från HaV:s sida deltar också generaldirektör Björn Risinger i egenskap av moderator för seminariet.
Anna Jöborn menar att HaV bidrar med mycket i arbetet för att rädda Östersjön från exempelvis övergödning och överfiske.
– Vi bidrar med kunskap, engagemang, verktyg som stöd för åtgärder och arenor för dialog mellan olika intressenter, säger hon.
Vilka är de tre viktigaste frågorna som måste lösas ?
– För att lösa de komplexa problemen i Östersjön krävs förståelse av vilka utmaningar och problem som finns och hur de kan hanteras. För att åtgärder ska få verklig effekt måste hela kedjan fungera: vi måste förstå, kunna och vilja förändra vårt beteenden, säger Anna Jöborn och fortsätter:
– De största utmaningarna är fisket, övergödning, spridning av kemikalier och läkemedel, försurning av Östersjön och konkurrensen om det fysiska utrymmet.
Anna Jöborn menar att Havs- och vattenmyndigheten har flera av de verktyg som behövs för att möta utmaningarna. Hon listar följande exempel:
- Kunskap som tar ett helhetsgrepp på frågorna och inte bara ser de enskilda detaljerna. HaV utvecklar begrepp som ekosystemtjänster som kan bidra till att enklare kommunicera och öka förståelsen av nyttan av det som ekosystemet levererar.
- Kunskap som stödjer åtgärder.Vi måste lära oss på vägen och sprida informationen om vad som fungerar och inte. Miljöövervakning och datainsamling är en viktig grundförutsättning för att vi ska kunna analysera tillståndet i Östersjön och följa upp effekter av åtgärder. Vi måste ha god framförhållning för att identifiera nya problem såsom försurning av Östersjön och spridning av organiska miljögifter och små partiklar i havet..
- Stöd i form av lagstiftning, planering och vägledning för beslut, till exempel genomförandet av Havsmiljödirektivet och havsplanering är viktiga pusselbitar.
- Resurser för att stödja projekt som bidrar till att utveckla och genomföra åtgärder. HaV har finansierat ett antal intressanta projekt och jobbar aktivt med att stödja miljöinnovationer. Goda exempel är viktigt för att bana väg för positiv förändring.
Östersjöns vattenmiljö förknippas oftast med problem – finns det några positiva signaler om exempelvis fiskbestånd och vattenkvalitet?
– Ja, vi får nu rapporter om att torsken återhämtar sig i Östersjön och vi ser minskade problem med syrefria bottnar i Stockholms skärgård. Ett annat positivt tecken är att blåstången är tillbaka i Östersjön, säger Anna Jöborn.
Hur mycket kan Sverige göra på egen hand?
– Östersjön är en gemensam huvudvärk för alla länder i regionen. För att nå verklig framgång krävs internationellt samarbete. Aktionsplanen för Östersjön, den så kallade Baltic Sea Action Plan, kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, också kallat HELCOM, Havsmiljödirektivet och Östersjöstrategin utgör ryggraden i detta arbete, säger Anna Jöborn och fortsätter:
– Vi måste vara uthålliga, stäva efter samverkan med näringslivet och engagera medborgarna i Östersjöområdet, snart 90 miljoner, i arbetet med att skapa ett hållbart Östersjön.
Hur viktigt är samarbete med andra Östersjöländer?
– Det är en grundförutsättning för att vi ska lyckas, säger Anna Jöborn.
Under onsdagens seminarium kommer forskare från Stockholms universitet att föreläsa på tema ”Kemikalier i vår vardag” och ”Gifter i havsmiljön”. Baltic Sea Waste Campaign och Håll Sverige rent gör en skräpdykning från kajen på Kastellholmen, det blir fokus på marin nedskräpning och världsnaturfonden, WWF, presenterar olika scenarior för Östersjön. Mathias Bergman, generalsekreterare i Baltic Sea Action Group, talar om hur globala lösningar nås genom samarbete.
Flygaska mot övergödningen i Östersjön
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten ger 2 250 000 kronor i bidrag för att testa en helt ny metod mot övergödningen i Östersjön.
Flygaska från biobränsleanläggningar ska blandas i vattendrag för att samla upp fosfor innan det rinner ut i havet.
– Askan fungerar som ett slags klister som binder ihop de små partiklarna till klumpar som vi samlar ihop och sedan för tillbaka till åkermarken, säger naturvårdsingenjör Tuve Lundström.
Fosfor från ett alltför intensivt brukande av jorden har lett till att det ständigt läcker ut rester i vattendrag för vidare färd ut i havet. Fosfor flyter lätt i vattnet och flyter med hela vägen. Så småningom landar det på botten i Östersjön och orsakar stora problem med exempelvis algblomnning.
Länderna runt Östersjön har kommit överens om att halterna av kväve och fosfor ska halveras i Östersjön mellan 2006 och 2016. Många tror att det blir svårt att klara det målet.
– Vi tror att det här är en kostnadseffektiv och hållbar åtgärd för att hindra fosforn att nå ut i haven. Dessutom kan vi återföra den viktiga fosforn till åkern som gödsel på nytt, säger Tuve Lundström.
Projektet kallas ”Fällning av fosfor i vattendrag-PhosFlock” och är ett samarbete mellan Kristianstads och Hässleholms kommun, Halmstads och Linköpings universitet och länsstyrelsen i Skåne. Tuve Lundström ingår i styrgruppen för projektet. Pengarna tas från HaV:s anslag för Åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Ett delmål är att för ett givet vattendrag minst halvera utsläppen av fosfor till Östersjön. Dessutom tros minskade halter av fosfor i våtmarkerna leda till positiva effekter för exempelvis den rödlistade målarmusslan och havsöringen samt ökad biologisk mångfald.
– Det här är en helt ny metod och ett pilotprojekt. Målet är att minska utsläppen av fosfor från skånska vattendrag till Östersjön och samtidigt förbättra den ekologiska balansen i åar och andra kustnära vattendrag, säger Tuve Lundström.
Flygaska är en väldigt finfördelad restprodukt som uppstår när man renar röken från värmeverk. Den innehåller en mängd olika ämnen som kalium och även tungmetaller. I Skåneprojektet ska man använda flygaska med väldigt lite eller inga tungmetaller. Flygaskan kommer att blandas i vattnet på några utvalda vattendrag för fällning av fosfor. Genom att skapa fickor eller små bassänger där fosforn hinna sjunka ner på botten som en sörja kan den samlas upp och sedan åter användas som gödsel. Fast då i betydligt mindre mängder än tidigare och utifrån de olika områdenas behov.
– Flygaskan måste vara ren, testad och godkänd. Vi vill ju inte smutsa ner sörjan så att den inte går att använda som gödsel igen. Vi kommer också att vara noga med att kontrollera att vi inte får oönskade och oväntade effekter. Därför genomför vi projektet på ett ställe åt gången så att vi kan stanna upp och utvärdera det vi gör, säger Tuve Lundström.
Askan kommer att spridas med en så kallad våtdoserare, en anläggning som kommer att flyttas mellan de olika testplatserna. De fem platser som projektgruppen valt ut är Rålambsdal och Araslöv vid Vinne å, Ruuthsbo vid Svarteån samt Jordberga och Sillesjö vid Tullstorpsån. I slutet på projekttiden planeras en internationell konferens på Gotland i Våtmarkscentrum, Halmstads universitets regi.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, anser att projektet är prioriterade inom programområdena ”Övergödning” och ”Biologiskt mångfald”. Pengarna, som fördelas över två år, tas från anslaget ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” och delas ut till Kristianstads kommun.
Stopp för svenskt laxfiske i Östersjön
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten stoppar årets laxfiske i Östersjön från och med måndag. All tillgänglig svensk kvot av lax är nu i det närmaste uppfiskad.
– Fisketakten har varit så pass hög att vi måste stoppa nu för att inte överskrida årets kvot, som är halverad jämfört med tidigare. Spöfiske är dock fortfarande tillåtet, säger Fredrik Nordwall på Havs- och vattenmyndigheten.
Stoppet, som beslutades i dag, träder i kraft på måndag. Sista möjliga dag att fiska lax i år blir därför på söndag. I år får 34 000 laxar fångas av det svenska yrkesfisket i hela Östersjön.
Tidigare i veckan stoppade Havs- och vattenmyndigheten laxfisket i Bottenviken, med några undantag. Efter dagens beslut är stoppet nu utvidgat att gälla all svenskt laxfiske i hela Östersjön året ut. Laxfiske med handredskap är fortsatt tillåtet, men bara om man fiskar för eget bruk.
Beståndsutvecklingen i Östersjöns vildlaxälvar har efter en uppgång planat ut. Under senare år har en långsam försämring skett. Successivt har antalet laxar som nått fångstbar storlek och återvandrar för lek blivit allt färre. Det har skett trots att produktionen av vilda laxungar ökat i de flesta älvarna.
Sedan tidigare, redan inför årets fiske, stod det klart att årets laxsäsong skulle bli kortare än vanligt. Anledningen är att EU:s fiskeministrar har beslutat att minska Östersjöns laxkvot med 51 procent under 2012.
Stopp för laxfiske i Bottenviken
Fiskenyheter 2012
Från och med torsdag stoppar Havs- och vattenmyndigheten fiske efter vild lax i Bottenviken. Anledningen är att den tillgängliga kvoten är uppfiskad.
– Det är dock fortfarande tillåtet att fånga odlad lax i vissa områden, säger Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten.
I år får 12 000 laxar fångas i Bottenviken. 4 000 av dessa är reserverade för fiske efter odlad lax utanför älvarna där fisken sätts ut.
Efter några få veckors fiske är 8 000 laxar uppfiskade, och Havs- och vattenmyndigheten stoppar därför fisket efter vild lax. Stoppet träder i kraft på torsdag.
Fisket får därefter endast fortsätta i några begränsade områden. I de så kallade terminalfiskeområdena och i Umeälvens fredningsområde tillåts fiske efter odlad lax som är märkt genom att fettfenan är bortklippt.
– Vi har i år försökt att styra fisket mot den odlade laxen och i ökad grad bort från svaga vilda laxbestånd. Tills vidare kan vi tillåta ett mindre fiske i några begränsade områden, eftersom det främst fångas odlad lax där, säger Martin Rydgren.
Laxfiske med handredskap är fortsatt tillåtet, men bara om man fiskar för eget bruk. Allt annat fritids- och yrkesfiske än det som är nämnt är nu förbjudet i Bottenviken året ut.
Bakgrunden till beslutet är att beståndsutvecklingen i Östersjöns vildlaxälvar efter en uppgång har planat ut och en långsam försämring har skett under senare år. Antalet laxar som uppnått fångstbar storlek och återvandrar för lek har successivt blivit färre, trots att produktionen av vilda laxungar ökat i de flesta älvarna.
Redan inför årets fiske stod det klart att årets laxsäsong skulle bli kortare än vanligt eftersom EU har beslutat att minska laxkvoten i Östersjön under 2012 med 51 procent.
Även laxfisket i övriga Östersjön väntas stänga tidigare än vanligt. Där är gränsen satt till 6 000 laxar, och av dessa återstår ca 2 500 laxar.
Svenskar villiga betala för friskt Östersjön
Fiskenyheter 2012
Invånarna runt Östersjön är beredda att betala för ett friskare hav – mellan cirka 40 kronor och tusen kronor per person.
Det visar en färsk studie från internationella forskarnätverket Balticstern.
Svenskarna är villiga att satsa mest för att stoppa övergödningen medan ryssar, letter och litauer håller hårdast i plånboken.
För första gången har invånarna i alla nio länder med kust till Östersjön tillfrågats samtidigt vad de är villiga att betala för att minska övergödningen in havet. En majoritet är villig att betala för minskade övergödningseffekter, exempelvis förbättrat siktdjup, mindre omfattande algblomningar och färre syrefria bottnar.
Betalningsviljan varierar betydligt mellan olika länder, mellan 4 och 110 Euro (mellan cirka 37 och 1 000 kronor) per person och år. Sett till antalet invånare i de nio länderna skulle totalsumman hamna på fyra miljarder euro, det vill säga cirka 37 miljarder kronor.
När man tar hänsyn till inkomstskillnader mellan invånarna i länderna minskar intervallet. Svenskarna är den befolkningsgrupp som är villiga att betala mest, därefter följer finländare och danskar. Lägst betalningsvilja finns i Ryssland, Litauen och Lettland.
– Det här är en viktig rapport för Havs- och vattenmyndigheten, resultaten ger oss stöd i vårt arbete att genomföra befintliga och utveckla nya insatser för en bättre miljö i Östersjön, säger Mats Ivarsson, miljöekonom och utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
– En prognos på vad det kan kosta om vi inte kommer tillrätta med problemen ger bättre underlag för att fatta kloka beslut.
Varannan av de tillfrågade personerna anger att de själva har upplevt effekterna av övergödningen, huvudsakligen som grumlighet i vattnet och algblomningar. Många anger också att de är oroliga över Östersjöns miljötillstånd. Studien visar också att flertalet bryr sig om Östersjön som helhet och inte enbart om de närliggande lokala kustområdena.
Studien genomfördes förra året och 10 500 personer deltog, antingen genom internetenkäter eller genom personliga intervjuer.
– Resultatet i studien skickar en stark signal till beslutsfattarna om att det finns stöd bland allmänheten för ytterligare åtgärder för att förbättra miljötillståndet i Östersjön. Att göra för lite kommer att bli dyrt, säger Linus Hasselström, analytiker på Enveco och vetenskaplig koordinator av den svenska delen av studien.
Resultatet från studien kommer att utgöra en del av en så kallad kostnads-nyttoanalys som kommer att publiceras av Balticstern under hösten 2012.
Björn Risinger, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, är denna vecka i Almedalen för att delta i flera seminarier kring problemen med övergödning i Östersjön.
– Studien visar att människor faktiskt är beredda att betala för ett levande hav. Det är glädjande och helt i linje med de signaler vi fått från andra studier, bland annat SOM-institutets senaste rapport som visar att havsmiljön är en av de absolut viktigaste frågorna för människor, säger Björn Risinger.
Skyddat område bra för fisken i Kattegatt
Fiskenyheter 2012
2009 införde Sverige och Danmark ett områdesskydd uppdelat i tre olika zoner för att skydda torsken i Kattegatt.
På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har nu Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Danmarks tekniska universitet, DTU, gjort en utvärdering av de stängda områdena.
Den visar att områdesskyddet, i kombination med selektiva redskap, minskat dödligheten för torsk och lett till en ökning av torskbeståndet.
Torskbeståndet i Kattegatt har under lång tid befunnit sig i en allvarlig situation. Avsikten med skyddet var att förbättra förutsättningarna för att lekbiomassan – det vill säga mängden lekmogen fisk – av det lokala beståndet skulle öka samt att förbättra rekryteringen av Kattegattorsken.
I ett regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigeten, HaV, har områdesskyddet utvärderats, främst av en grupp forskare på Havsfiskelaboratoriet, Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och danska forskare på Danmarks Tekniska universitet. DTU Aqua. Huvudsyftet med regeringsuppdraget är att utvärdera effekten av områdesskyddet på torskbeståndet men också hur stängningen av detta område kan bidra till god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv.
Utvärderingen visar att områdesskyddet, i kombination med användandet av selektiva redskap, har minskat dödligheten för torsk i fisket och resulterat i en ökning av torskbeståndet. Trots att det rör sig om en relativt kort tidsperiod. Men, beståndet är fortfarande bara en bråkdel av vad det har varit och under säkra biologiska gränsvärden.
– Det är positivt att beståndet ökar och att åtgärderna får effekt men vi får räkna med att det tar tid innan beståndet har återhämtat så väl att det inte är hotat längre, säger Mattias Sköld på SLU.
Utvärderingen föreslår nu att skyddet för torsk i området bibehålls och förstärks genom att trålfiske förbjuds under leken i fyra månader i stället för tre i början på året, vilket gäller i dag. Vidare konstateras att skyddade områden kan bidra positivt till god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv avseende biologisk mångfald, födovävar och havsbottnarnas skydd från bottentrålning.
HaV väger i sin rekommendation till regeringen inte bara in hur torskbeståndet mår utan även andra havsmiljöaspekter, de svenska miljömålen och andra internationella överenskommelser. Utifrån detta föreslår HaV att skyddet utökas genom en återgång till forskarnas förslag från 2008 rörande Kattegattorsken, vilket innebär permanent fiskeförbud i ett större område och ett större säsongsskydd runt omkring det stängda området under lekperioden.
– HaV gör i grund och botten samma bedömning som SLU, men eftersom myndigheten måste väga in även andra miljöaspekter föreslår vi att området där det råder trålförbud utökas, säger Joakim Hjelm på HaV.
Med utgångspunkt från SLU och DTU Aqua:s rapport samt HaV:s rekommendation blir det i höst en förhandling mellan Sverige och Danmarks fiskeministrar om hur arbetet med skyddsområdet i Kattegatt skall fortsätta.
Beslut om trollingfiske efter sommaren
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har inför årets fiske gjort en större översyn av fisket efter lax. I maj föreslogs begränsningar för trollingfisket efter lax i Östersjön.
– Vi har fått väldigt varierande reaktioner på förslaget. Vi behöver analysera svaren mer och fattar därför inget beslut förrän efter sommaren, säger Martin Rydgren, utredare på HaV.
Målet med HaV:s översyn av laxfisket är att öka fisket av odlad lax och att i övrigt i första hand fånga vild lax från starkare bestånd.
Hav föreslog i en remiss i maj begränsningar för trollingfisket efter lax i Östersjön, remissen skulle vara besvarad senast den 15 juni och de nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 juli. Remissinstanserna har nu inkommit med sina svar. Förslaget innebar att det vid trollingfiske i Östersjön endast skall vara tillåtet att behålla fenklippt, dvs odlad, lax.
– Reaktionerna varierar kraftigt, vissa tillstyrker och andra avstyrker, säger Martin Rydgren, utredare på enheten för biologisk mångfald och fiske.
– Bland de som avstyrker är det vanligaste argumentet att man hellre vill se en begränsning av antalet laxar som får behållas än att lax med fettfenan kvar skall återutsättas. Vi kommer nu att analysera svaren och göra en bedömning om det finns anledning att göra några justeringar av förslaget mot bakgrund av de argument som framförs, fortsätter han.
HaV avvaktar därför med att fatta beslut till efter sommaren och de nya reglerna träder därför inte i kraft den 1 juli.
Vattenkraften måste bli miljövänligare
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, genomförde i maj landsomfattande dialogmöten om vattenkraftens miljöeffekter och möjligheter.
Då framkom att Sverige inte når miljömålet om Levande sjöar och vattendrag och inte heller kraven i EU:s ramdirektiv för vatten om inte vattenkraften blir miljövänligare.
– Vi behöver modernisera vår syn på vattenkraften och anpassa den till dagens miljökrav. Idag saknar exempelvis cirka 90 procent av alla vattenkraftverk fiskvägar för fiskens vandring upp och nedströms i vattendragen, konstaterar Björn Sjöberg avdelningschef på HaV.
Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter, samla berörda intressenter i en dialog för att få en ökad samsyn kring de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten- och vattenförvaltning. Resultaten från dialogen ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2012.
Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Energimyndigheten, Kammarkollegiet och företrädare för de regionala vattenmyndigheterna bjudit in till dialogmöten i Örebro och Umeå. Vid mötena deltog representanter från bland andra kraftbolagen, Svenskt näringsliv, Svensk Energi, Svenska Kraftnät, Svensk Vattenkraftförening, regionala vattenmyndigheter, länsstyrelser, SMHI, Fiskevattenägarna och miljöorganisationer såsom Svenska naturskyddsföreningen, Älvräddarna och Sportfiskarna. Varje deltagare bidrog med egna anförande om hur de ser på vattenkraften som energikälla.
När det gäller miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag” kunde Havs- och vattenmyndighetens visa att det inte är möjligt att nå målet till år 2020 med dagens styrmedel. Det ser mörkt ut för exempelvis våra fiskar, musslor och uttrar, konstaterar HaV. Det blir också mycket svårt att leva upp till EU:s ramdirektiv för vatten eftersom dammar och vattenregleringar försvårar möjligheten att uppfylla de beslutade miljökvalitetsnormerna om god ekologisk status till, i de flesta fall, år 2021.
– Det krävs handlingskraft och effektivitet för att få till stånd fiskvägar och en mer naturlik reglering av våra älvar och åar om vi ska ha en rimlig chans att nå målet om Levande sjöar och vattendrag till år 2020, säger Havs- och vattenmyndighetens utredare Niklas Egriell.
– Några ljuspunkter som kom fram vid dialogmötena var de återställningsprojekt som kraftbolagen redogjorde för. Det blev också flera spännande diskussioner om möjligheter och hot gällande vattenkraften som energikälla.
Dialogmötena visade också att kraftbolag och miljöföreningar är överens om en hel del, exempelvis att vi systematiskt måste åtgärda kraftverkens skador på sjöar och vattendrag.
– Däremot fanns det vissa motsättningar gällande hur långt man ska gå med åtgärder för vattenorganismerna i förhållande till dagens och framtidens behov av den förnybara vattenkraftselen, säger Niklas Egriell.
Energimyndighetens redovisning av läget kring förnybar energianvändning visar att Sverige troligen kommer att nå målet som är satt till år 2020. Sverige har också en målsättning att fordonsflottan ska vara fossiloberoende till år 2030. En betydligt större utmaning är målet om ett Sverige utan utsläpp av växthusgaser till år 2050, För att nå detta mål så är det viktigt att hela energisystemet utvecklas gynnsamt, det vill säga att energianvändningen kan reduceras kraftigt samtidigt som energitillförseln sker från förnybara energikällor. Vattenkraften är en värdefull resurs för att detta ska bli möjligt.
I dag föreslagna vindkraftprojekt uppgår, enligt Svenska Kraftnät, till 45 000 megawatt ( MW). Det motsvarar cirka 100 terawattimmar (TWh) och kan jämföras med att vattenkraften i Sverige idag producerar i snitt cirka 65 TWh per år. Motsvarande siffra för kärnkraften är cirka 70 TWh i snitt per år.
Svenska Kraftnät konstaterar i sitt anförande att även om bara en del av dessa planerade vindkraftprojekt slutförs så kommer elsystemets egenskaper att förändras drastiskt så att det blir svårare att hålla balansen mellan elproduktion och förbrukning.
– I samband med denna utveckling behövs vattenkraftens reglerförmåga eftersom vindkraftens produktion varierar på ett sätt som inte alltid sammanfaller med variationerna i industrins och hushållens behov av el konstaterar Niklas Egriell.
I oktober kommer Havs- och vattenmyndighetens rapport från dialogen att vara klar och skickas in till regeringen.
– Men dialogen slutar inte där, utan detta är bara starten. Alla på mötena var eniga om att dialog är vägen framåt och att vi måste träffas i samma konstellation mer de kommande åren, säger Niklas Egriell.
Start för årets laxfiske i Torne älv
Fiskenyheter 2012
Imorgon går startar för årets lax- och öringfiske i Torne älv.
Landsbygdsdepartementets beslut bygger på en överenskommelse mellan Havs-och vattenmyndigheten och finska jord-och skogsbruksministeriet.
– Vi vill försäkra oss om att tillräckligt många laxar vandrar upp och leker, säger Patrik Persson, på enheten för tillsyn och utveckling på HaV
Ändringarna för fisket i Torne älv trädde i kraft i fredags. De nya reglerna innebär att fisket efter lax och öring i havsområdet med fasta redskap först kan börja den 19 juni klockan 12. Redskapen ska tömmas på lax och öring mellan klockan 08.00 och 11.30.
Genom de nya reglerna påbörjas allt kustfiske efter lax och öring under samma dag i Norrbotten.
Det är nu två år sedan som jordbruksministrarna i Sverige och Finland enades om en ny fiskestadga för Torne älvs fiskeområde. Enligt den ska ansvariga myndigheter i länderna årligen se över starttiderna för lax- och öringfisket utifrån beståndet av fisk. I fjol sattes starttiden till den 17 juni för Torne älv. Men i år sätts alltså fram med två dagar till 19 juni.
– Under 2010 och 2011 såg vi ganska svaga uppvandringar av lax i Torne älv vilket kan tyda på en nedåtgående trend av beståndet. Genom att flytta fram fiskestarten med två dagar hoppas vi nå målet om att 50 procent av laxen ska vandra upp och leka i år, säger Patrik Persson, utredare vid enheten för tillsyn och utveckling vid HaV.
Han är medveten om att beslutet kan uppfattas negativt av yrkesfiskare som anser att starten sätts allt för sent på säsongen.
– Vårt beslut styrs av de biologiska förutsättningarna. Vi måste försäkra oss om att öka stammen av vildlax i de norrländska älvarna och Östersjön, inte minst för det framtida fisket, säger Patrik Persson.
Det traditionella fisket med flytnät efter lax och öring begränsas också av de nya föreskrifterna. Högst ett flytnät får användas samtidigt per båtlag.
2011 beslutade EU om en halverad laxkvot i Östersjön, från drygt 60 000 fiskar till årets kvot på 34 327 fiskar. Kvoten för ”fiske med övriga redskap”, där drivlina dominerar, är redan så gott som uppfiskad och därför beslutade Havs- och vattenmyndigheten om totalförbud för fiske med drivlinor den 5 mars. Förbudet gäller året ut.
EU:s beslut om halverade laxkvoter gör att det i år bara får fiskas mellan 13 000 och 14 000 laxar i Norrbotten och Västerbotten. Mellan 2002 och 2010 låg snittfångsten i Norrbottens län på 24 000 laxar per år och en stor del av dessa, mellan 8 000 och 9 000, fångades i Torne älv.
Ljusare för torsken i Östersjön
Fiskenyheter 2012
Det ser ljusare för fisken i Östersjön.
Bestånden av torsk, strömming och skarpsill ökar och även för flera plattfiskar är utvecklingen positiv.
Det framgår av Internationella Havsforskningsrådet, ICES, som nu presenterat sina biologiska råd för hur fisket i Östersjön bör förvaltas under 2013.
Rådet, som presenteras varje år i juni, ligger till grund för de beslut om fiskekvoter som tas av EU:s ministerråd i oktober. ICES råd gäller i första hand torsk, skarpsill, sill/strömming, rödspotta, piggvar, slätvar, skrubba och lax. Piggvaren anses överfiskad och ICES rekommenderar att fångsterna minskas från 316 ton till 220 ton. För övriga arter är utvecklingen positiv.
Trots klimateffekter och relativt svag rekrytering av ung torsk har torskbestånden stärkts i Östersjön. För 2013 föreslås en kvot för östra beståndet på 66 000 ton och för västra beståndet på 21 000 ton.
– Det ser ljust ut för flera av bestånden i Östersjön, både torsk, sill och skarpsill. Utvecklingen visar att med en bra förvaltning kan man få både bra bestånd och ett lönsamt fiske, säger Joakim Hjelm, chef för internationella enheten vid Havs- och vattenmyndigheten.
När det gäller skarpsill och strömming föreslår havsforskarna en ökning av fiskekvoterna. Kvoten för laxfisket föreslås ligga kvar på samma nivå som i år.
Milda vintrar drabbar Vätterröding
Fiskenyheter 2012
Varmare vatten och färre isvintrar kan försvåra för den akut hotade Vätterrödingen att återhämta sig. Orsaken är att rommen kläcks för tidigt, enligt en ny avhandling vid Linköpings universitet.
Efter några toppår mellan 1930 och 1950 har den kommersiella fångsten av storröding (Salvelinus umbla) i Vättern stadigt minskat, från cirka 60 ton till runt fem ton per år. Även om antalet fiskare också minskat och fokus flyttats till signalkräfta, antas mängden fångad fisk i stort spegla stammens storlek i sjön.
Flera tänkbara orsaker till raset har lanserats: överfiske, predation från signalkräftor, konkurrens med lax och klimatförändringar. För att vetenskapligt undersöka sammanhangen startades 2007 ett forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde i samarbete med Linköpings universitet.
– Fisket har haft sin betydelse för den stora minskningen av rödingbeståndet, men det har begränsats av restriktioner på senare år. I stället är det ett varmare klimat som kan få störst betydelse framöver. Orsaken är troligen en mismatch för de nykläckta rödingynglen, säger Malin Setzer, doktorand i teoretisk biologi som 1 juni disputerade vid LiU.
”Mismatchen” innebär att rommen kläcks så tidigt att det inte finns tillräckligt med föda för ynglen när gulesäcken, som försörjer dem under de första dagarna, tagit slut.
Av de större laxfiskarna i Vättern är två naturliga, röding och öring. Dessutom finns ett bestånd av inplanterad lax. Rödingen är den av de tre som är mest känslig för höga vattentemperaturer.
Forskarteamet under ledning av Tomas Jonsson, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, har jämfört fångst- och klimatdata sedan början av 1900-talet. Resultaten visar att en mild vinter med för tidig kläckning ger sämre fångster sex år senare, samtidigt som de bästa fångstsäsongerna har inträffat fyra år efter en rejäl isvinter.
Signalkräftan planterades in i Vättern med början 1969. Tjugo år senare exploderade beståndet. Kräftorna är allätare och de aptitliga rödingromkornen ligger högt på menyn. Genom ett omfattande fältexperiment vid en känd leklokal för röding kunde forskarna visa att en större andel av romkornen åts upp av kräftor än av fiskar.
Konkurrens av inplanterad lax är också en faktor som kan påverka rödingbeståndet, visar Malin Setzers analys av maginnehållet på 777 fiskar från Vättern. För 40 år sedan åt rödingen mest nors medan laxen föredrog siklöja, men enligt de nya analyserna har båda arterna gått över till en diet dominerad av storspigg.
– Laxen är en starkare konkurrent, den växer fortare och är mer tolerant mot höga vattentemperaturer än rödingen, säger Malin Setzer.
I en matematisk modell av Vätterns näringsväv, byggd på verkliga data, har forskarna undersökt effekterna av olika åtgärder. En minskad utsättning av lax skulle ge en positiv effekt på beståndet av stora rödingar. Ett minskat fisketryck skulle vara bra för de mindre rödingarna, under 30 centimeter. Signalkräftorna har inte varit drivande för rödingbeståndets nedgång, men en begränsning av kräftorna skulle förbättra möjligheten till återhämtning.
– En slutsats är att det inte finns en enkel förklaring till utvecklingen i Vättern. Men vår studie visar att det är än viktigare att jobba med de här åtgärderna för att därmed underlätta för rödingen att klara klimatproblemen, säger Tomas Jonsson.
Internationella Världsmiljödagen 5 juni: Är du för eller emot fisk? Rädda fisken i haven!
Fiskenyheter 2012
På Internationella världsmiljödagen lyfter WWF fram för den europeiska kampanjen ”More Fish”. Målet är att fram till den 30 september samla in 500 000 namnunderskrifter i hela Europa för att sätta tryck på EUs beslutsfattare att införa nya regler för ett hållbart fiske.
– Europas hav är i kris. Överfisket är en av de viktigaste utmaningarna att lösa när EUs ledare ska rösta om en ny fiskeripolitik för hela Europa och Östersjön. Med stöd från Europas invånare sätter vi nu tryck på politikerna att rösta för ett hållbart fiske som ger oss fisken och fisket tillbaka, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF i Sverige.
Vart tionde år ser EU över den gemensamma fiskepolitiken. Nu är det dags – under det närmaste året ska medlemsländerna och EU-parlamentet säga sitt om hur fisket ska bedrivas i framtiden. Det dystra läget är att fisken håller på att ta slut och 90 procent av de stora matfiskarna är redan utfiskade. Fiskeindustrin håvar helt enkelt upp fisken snabbare än den kan föröka sig – vilket även gäller haven i Europa. Idag importerar till exempel EU drygt 70 procent av den fisk som invånarna konsumerar. Dessutom används i många fall bara hälften av fångsten – resten kastas ofta tillbaka i havet död eller döende.
– Vi vet att de flesta bryr sig och gärna vill välja ansvarsfullt fångad fisk, det visar WWFs opinionsundersökning som gjorts i 14 EU-länder. Men få vet hur besluten tas. Med den här namninsamlingen ger vi möjligheten till alla som bryr sig att ge fisken en röst inför EU-parlamentets beslut i höst. Vi hoppas såklart på ett stort stöd, säger Jenny Fors, policyansvarig för fiskefrågor på WWF.
Hittills har 120 000 personer skrivit på kampanjen ”More Fish” som just nu drivs av flera WWF- kontor i Europa.
Skriv på namninsamlingen: WWF Rädda Östersjön »
Vattenkraft – hot eller möjlighet?
Fiskenyheter 2012
Innebär vattenkraften hot eller möjligheter?
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, bjuder i dag in berörda myndigheter, företag och organisationer till möte i Örebro för att skapa en dialog och samsyn.
Nästa vecka hålls dialogmöte i Umeå.
– I dag uppstår ibland konflikter mellan olika intressenter i arbetet med utveckling av vattenkraften och restaurering av våra vattendrag. Det gör det svårare att uppnå de mål som satts upp av riksdag, regering och EU, säger Niklas Egriell, utredare vid enheten för biologisk mångfald och fiske på Havs- och vattenmyndigheten.
Han är ledare för projektet ”Dialog Vattenkraft-Miljö” som leds av Havs- och vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen. Målet är att samla Sveriges vattenkraftsintressenter för att få en ökad samsyn kring de mål som satts upp för förnyelsebara energikällor och för vatten- och vattenförvaltning. Medverkande är bland annat Älvräddarna, Svensk Energi, Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen, länsstyrelserna, Svenskt näringsliv och kraftbolagen,
– Vi hoppas att de här träffarna ska ge oss på HaV mer kunskap om hur olika organisationer ser på vattenkraftens utvecklingsmöjligheter, att de får en möjlighet att sitta ner och diskutera hur frågeställningar kan lösas, säger Niklas Egriell.
– Vi hoppas att det kommer fram många goda exempel på samverkan och utvecklingsmöjligheter i detta dialogarbete.
Första träffen, ”Dialogträff Syd”, hålls på Örebro slott i Örebro i dag, 24 maj, och den andra, ”Dialogträff Nord”, hålls på Hotell Botnia i Umeå 29 maj. Resultaten från dialogen ska redovisas till regeringen senast 31 oktober 2012.
– Alla berörda kommer att få möjlighet att lyfta fram sina viktigaste synpunkter. Sedan blir det utrymme för grupparbeten och diskussion kring vad som är styrkor, svagheter, möjligheter och hot när det gäller vattenkraften som energikälla, säger Niklas Egriell.
Vattenkraften är en viktig förnyelsebar energikälla. Samtidigt har utbyggnaden av vattenkraft försämrat förutsättningarna för fiskar, musslor, fåglar, uttrar och andra organismer som lever i och kring våra älvar, åar och sjöar. Frågan är hur Sverige utvecklar en vattenkraft som både ger förnyelsebar energi och tar tillräcklig hänsyn till djur och växter.
Här är några av de frågor som HaV vill skapa dialog kring:
Uppfyller Sverige kraven i EU-direktiv, andra ratificerade direktiv och konventioner?
Vad krävs för en ekologisk anpassning av vattenkraften för att uppnå en god ekologisk status respektive god ekologisk potential i enlighet med Ramdirektivet för vatten?
Hur kan vi förbättra samarbetet mellan olika intressenter för att prioritera åtgärder så att genomförandet blir effektivt och underlättar måluppfyllelse?
Beslut om nya regler för laxfiske vid kusten
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har i dag beslutat om nya bestämmelser för fiske efter lax på kusten.
Myndigheten har tidigare beslutat att fasa ut fisket med drivlinor och krok i Östersjön och styra över fisket till fiske med fällor nära älvarnas utlopp.
Nu har beslut tagits om ytterligare åtgärder för att stärka laxbestånden.
HaV sände den 11 april ut ett förslag till ändrade föreskrifter för kustfisket efter lax i Östersjön, syftet med förslaget var att öka möjligheterna att bevara och restaurera de vilda laxstammarna och få ett hållbart fiske på sikt.
25 yttranden har inkommit till myndigheten.
– De flesta myndigheter och organisationer är positiva och tillstyrker förslaget. Det finns också några som avstår från att yttra sig i frågan. Yrkesfiskets organisationer avstyrker, dom vill hellre se en lösning som bygger på individuella kvoter, säger Martin Rydgren, utredare vid enheten för Biologisk mångfald och fiske vid HaV.
– Vi har dock ansett att en sådan reglering inte styr fisket mot odlad lax eller skyddar svaga bestånd av vild lax på det sätt myndigheten anser vara nödvändigt, fortsätter han.
Hav har idag beslutat att anta förslaget i dess helhet. Ett förtydligande om när fisket får börja förberedas införs så att det framgår att icke fiskande delar av redskapen får sättas ut innan fisket är tillåtet, dock får fiskhusen inte sättas ut innan fisket är tillåtet. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juni 2012.
Umeåforskare karterar fiskar som hotas av dammar
Fiskenyheter 2012
En världsomspännande undersökning av data visar att alla kontinenter utom Antarktis har områden där hindrande dammar i vattendrag är ett hot för fiskarter. De klarläggande resultaten presenteras i juninumret av den amerikanska tidskriften BioScience.
Dammar tros vara ett av de största hoten mot världens sötvattensorganismer: de hindrar normala vatten- och sedimentflöden, stoppar vandring, och förändrar lekbottnar och födoplatser. Brist på data har hittills hindrat en utförlig global bedömning av hur dammar hotar fiskarter, men en studie som publiceras i juninumret av BioScience gör precis detta.
Rapporten är skriven av Catherine Reidy Liermann och Christer Nilsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, tillsammans med två medförfattare. De har analyserat 397 ekologiskt skilda sötvattensregioner i världen och märkt ut alla dammar som är mer än 15 m höga.
Detta gjorde det möjligt för forskarna att bedöma i vilken grad dammarna stoppar fiskars vandring. Författarna gick sedan igenom förekomstdata för fiskarter som antogs vara i riskzonen på grund av att de är begränsade till en särskild region eller därför att de vandrar i floderna som en del i sin livscykel. På så sätt kunde forskarna identifiera i vilka regioner dammar utgör den största risken för fiskarter. Genom att väga in var det hade varit ytterligare förändring av livsmiljöer – en känd risk för många fiskar – kunde författarna förfina sin lista över riskområden.
Resultaten pekar på Murray-Darling-provinsen (Australien), södra Italien, nedre och mellersta Indus flodområde, västra Korea, övre Paraná (södra Brasilien), den sydatlantiska kusten i USA, och Mobile Bays ekoregioner som de regioner som har ett påtagligt antal fiskarter som hotas av dammar. Mycket av Donau, Iberiska halvön (sydvästra Europa), och delar av Sydafrika är också med på listan.
– Dessa ekoregioner menar vi behöver omedelbar uppmärksamhet från naturvården. Ålar, shads som är en grupp av sillfiskar, nejonögon, störar och laxfiskar framstår som särskilt sårbara arter, säger Christer Nilsson.
Han förklarar vidare att deras resultat kan hjälpa forskare och planerare att identifiera viktiga områden där bevarande är lämpligt därför att vattendragen är relativt opåverkade och hyser hotade arter. Resultaten pekar också på regioner där restaurering – möjligen också dammrivning – är önskvärd ifall fiskar ska kunna bevaras.
Om publikationen:
Implications of Dam Obstruction for Global Freshwater Fish Diversity. Catherine Reidy Liermann, Christer Nilsson, James Robertson, and Rebecca Y. NG. BioScience (2012) 62: 539-548.
Finns tillgänglig online i juni 2012
En miljon till arbete med unik fiskväg
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger en miljon kronor till länsstyrelsen i Västra Götaland för ”Säveåprojektet”.
Pengarna ska gå till uppföljning av byggandet av en fiskväg i Hedefors.
Fiskvägen är sannolikt norra Europas största fiskväg och har avgörande betydelse för det unika laxbeståndet i Säveån.
Hedefors kraftverk ligger i Säveån som rinner ut i Göta älv. Båda vattendragen är nationellt prioriterade vad gäller åtgärder för ål och laxfisk, nyligen kom det fram att laxbeståndet är genetiskt unikt i Säveån.
Vägen upp från havet är kantad av vägar, järnvägar, dagvattenledningar och industrikomplex. Mitt i vägen finns kraftverksdammar och turbiner. Ändå överlever Säveålaxen och återkommer år efter år för att leka.
Sedan 2005 pågår arbetet med att förbättra miljön för ål, lax, öring och andra arter som är beroende av rinnande vatten. Bland annat handlar det om att återskapa fiskvägar i nedre delen av avrinningsområdet och restaurera och säkerställa skyddsvärda delar av vattendraget.
För att förbättra överlevnaden för laxyngel har exempelvis block och sten återförts eller lagts ut på bottnarna. Stenarna utgör viktiga gömställen och ståndplatser för laxyngel. Det har också gjorts satsningar för friluftslivet med bland annat ny bro och handikappanpassad fiskebrygga.
Bidraget från HaV ska gå till uppföljning av fiskvägen för laxfisk och ål förbi Hedefors kraftverk samt fingaller till skydd för nedströmsvandrande fisk så att de inte sugs ner genom turbinerna och dör.
Fiskvägen vid Hedefors ska byggas under 2012 och 2013 och projektet ska avslutas under 2015.
HaV anser att projektet är prioriterat inom ramen för programmet ”Biologisk mångfald” och att det det bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag”
Tre miljoner till sälar och fiske
Fiskenyheter 2012
Antalet sälar fortsätter att öka längs den svenska kusten.
Både på ost- och västkusten innebär det betydande ekonomiska förluster för yrkes- och fritidsfiskare samt fiskodlingar. Och sälarna drabbas av att de fastnar i redskap och skadas.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu tre miljoner kronor till länsstyrelsen i Västernorrland och ”Program sälar och fiske”.
Projektet startade 1994 i ett försök att minska de negativa konsekvenserna av en ökande stam av både grå- och knubbsäl samt vikare. Syftet är främst att utveckla medel och metoder som kan användas för att eliminera eller minska skador på fångad fisk och fiskeredskap samt att minska bifångsterna av säl och få ett starkt sälbestånd. Från och med 2004 är länsstyrelserna i kustlänen formellt huvudman för projektet som då också omvandlades till ett program.
Sedan 1994 har gråsälstammen ökat kraftigt och sälarna blivit alltmer benägna att söka mat i fiskarnas redskap. Under samma period har antalet kustfiskare i Sverige minskat från 2 000 till 1 000 och medelåldern har höjts med flera år.
Flera yrkesfiskare säger att sälen är en viktig anledning till att de inte orkar fortsätta med fisket. Senaste analysen av sälskadornas omfattning, från 2004, visar att kostnaden för sälskador på yrkesfisket översteg 50 miljoner kronor. Därtill kommer skador på fiskodlingar och fritidsfiske.
Programmet ”Sälar och Fiske” har bland annat lett till fler sälsäkra fiskeredskap, exempelvis den så kallade PushUP-fällan för fångst av i huvudsak lax, sik och strömming. Ett annat exempel är ålfisket i Östersjön och på västkusten där man infört ålryssjor och bottengarn med starkare material som skyddar mot säl.
Längs södra ostkusten märks en allt snabbare utbredning av gråsäl, vilket lett till ökad satsning på att utveckla sälsäkra redskap för torskfiske, exempelvis torskburar. Men här krävs mer kunskap kring torskbeteende i relation till redskap och själva fångstprocessen. Inom programmet planeras nu riktade studier på centrala fiskbeteenden.
Under 2012 fortsätter arbetet med att minska konflikten mellan sälar och fiske. Bidraget på tre miljoner kronor tas från Havs- och vattenmyndighetens anslag ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö”.
HaV föreslår nya regler för trollingfiske
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten genomför inför årets fiske en större översyn av fisket efter lax. Målet är att öka fisket av odlad lax och att i övrigt i första hand fånga vild lax från starkare bestånd.
Nu föreslås även begränsningar för trollingfisket efter lax i Östersjön.
I vintras beslöt Havs- och vattenmyndigheten, HaV, att yrkesfisket efter lax i öppet hav i Östersjön skulle fasas ut. Ett förslag som rör begränsningar av kustfisket av lax är ute på remiss. Trollingfisket, liksom yrkesfisket i Östersjön, bedrivs på en blandning av vilda och odlade bestånd. Som ett led i arbetet att se till att bevarandestatusen för alla laxälvars bestånd är gynnsam och att förutsättningarna finns för ett hållbart nyttjande anser Havs- och vattenmyndigheten att trollingfisket i Östersjön behöver begränsas.
Enligt en undersökning från SLU kan de behållna fångsterna i detta fiske ha uppgått till 7500 laxar under 2011, huvudelen i uppväxtområdena i södra Östersjön.
– Det är inte möjligt att skilja lax från svaga och starka vildlaxbestånd vid fiske i havet. Det är däremot möjligt att skilja vild lax från odlad lax, då den odlade laxen märks genom att fettfenan klipps bort, säger Martin Rydgren, utredare Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske.
– Vi föreslår därför att det vid trollingfiske i Östersjön endast skall vara tillåtet att behålla sådan fenklippt fisk. Ett minskat utsjöfiske är biologiskt fördelaktigt för vildlaxen.
Förslaget skickas nu på remiss till bland annat länsstyrelserna, jordbruksverket och fiskets organisationer. Senast 15 juni ska yttranden ha kommit in till havs- och vattenmyndigheten.
Dom om vattenkraft viktig för miljön
Fiskenyheter 2012
Mark- och miljööverdomstolen, MMÖD, slår nu fast att gamla privilegiebrev inte kan jämställas med tillstånd enligt miljöbalken.
Därmed är en flerårig tvist mellan länsstyrelsen i Västmanland och tre vattenkraftbolag avgjord.
– Domarna har stor betydelse även för Havs- och vattenmyndighetens åtgärdsarbete för en bättre vattenmiljö. Vid tillståndsprövning kan man driva krav på exempelvis fiskvägar, och minimitappning av vatten, säger Anders Skarstedt, på tillsynsavdelningen på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Domarna gäller tre bolag och vattenkraftsverk i Hedströmmen i Västmanland; Kungsådran Kraft AB och deras kraftverk i Färna, Relatera AB och deras kraftverk i Kedjebohammar samt Mälarenergi Vattenkraft AB och deras kraftverk i Gisslarbo. Alla tre bolagen hävdar att de har rätt till vattenverksamhet med stöd av privilegiebrev från 1600- och 1700-talet eller ännu längre tillbaka, så kallad urminnes hävd.
Enligt länsstyrelsen har kraftbolagens verksamhet påverkat vattenmiljön negativt. Vid Gisslarbo rör det sig om en vattensträcka från utloppet av sjön Lillsvan till Gisslarboåns mynning. Det aktuella vattnet har i dag en otillfredsställande ekologisk status. Detta dels på grund av att det tidvis släpps väldigt lite vatten i den naturliga åfåran, dels för att bolaget Mälarenergi Vattenkraft AB använder sig av för glesa galler vilket är negativt för fisken i ån.
– I extremfallet kan det i dag vara så att inget vatten släpps förbi vid exempelvis driftstopp, det blir alldeles torrt i vattendragen vilket får negativa konsekvenser för fiske, musslor och annan vattenmiljö nedströms, i strid med de krav som följer av vattenförvaltningsförordningen, säger Anders Skarstedt.
I april 2010 förbjöd länsstyrelsen i Västmanland bolaget att fortsätta verksamheten i Gisslarbo eftersom de anser att bolaget saknade tillstånd för vattenproduktion. Något som krävs enligt lag och är en förutsättning för att länsstyrelsen ska kunna utöva tillsyn. Bolaget överklagade och menade att deras privilegiebrev från 1700-talet ska anses som tillstånd enligt miljöbalken. De fick rätt i mark- och miljödomstolen, MMD, som upphävde länsstyrelsens beslut. Även Kungsådran Kraft AB och Relatera AB belades med förbud, överklagade och fick rätt i MMD. Länsstyrelsen överklagade i sin tur alla tre beslut.
Nu har alltså Mark- och miljööverdomstolen, som sista instans, sagt sitt och deras beslut kan inte överklagas.
Så här skriver MMÖD i domarna: ”En rätt enligt privilegiebrev utgör en särskild rättighet att förfoga över vattnet men kan inte jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken”. MMÖD menar vidare att det är svårt för länsstyrelserna att sköta tillsyn om det saknas tillstånd för verksamheten. MMÖD-domarna gör att länsstyrelsen nu kan förelägga kraftbolag att ansöka om tillstånd till verksamheten.
Syftet med länsstyrelsens förbud var att få till en tillståndsprövning. MMÖD menar att det finns skäl att anta att de tre kraftbolagens verksamheter skulle bli lagligförklarade vid en sådan prövning och därför ses besluten om förbud som för stark åtgärd. MMÖD väljer därför att upphäva både mark- och miljödomstolens domar och länsstyrelsens tidigare beslut. I stället skickas frågan om de tre kraftbolagens verksamhet i Hedströmmen tillbaka till länsstyrelsen.
– Det är väldigt glädjande att MMÖD går på vår linje. Det här är en problematik som inte bara vi, utan hela vatten-Sverige, brottats med i många år. Nu kan kraftverken inte längre åberopa att de av gammal hävd har tillstånd för vattenproduktion. Vårt syfte var aldrig att förbjuda verksamheten utan att bolagen ska söka nya tillstånd, säger Lars Edenman, avdelningsdirektör på miljöenheten vid länsstyrelsen i Västmanland.
Vid en tillståndsprövning kan verksamheten bedömas mot det allmänna intresset i vattendragen. Då kan det väckas krav på exempelvis fiskevägar och minitappningar av vatten. I södra Sverige är det ganska vanligt med dammar där tillståndsfrågan är oklar.
– Domarna berör en viktig principfråga kring vad som är tillstånd, hur långt man kan driva gamla rättigheter till en verksamhet och på vilka villkor den ska bedrivas. Bolagen har åberopat rättigheter från 1600- och 1700-talen för sin drift i dag, ofta saknas också papper där man kan läsa ut vilka villkor som gäller. Då bedrevs verksamheten med kvarnar, i dag sker den på annat sätt och med andra förutsättningar, säger Anders Skarstedt på HaV.
De tre kraftverken finns alla i Hedströmmen, en vattenmiljö som Havs- och vattenmyndigheten är mån om att skydda. HaV gav nyligen 587 500 kronor till Länsstyrelsen i Västmanlands län för det första året av projektet ”Fria vandringsvägar i Hedströmmen” Syftet med det projektet är att öppna upp Hedströmmens huvudfåra i Malingsbo-Kloten området för att gynna öring och den hotade flodpärlmusslan. Hedströmmen har tidigare varit känd för sitt fina fiske men de senaste 30 åren har fisket successivt försämrats.
Pengar till FISH och flodpärlmusslan
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten ger två miljoner kronor till den ideella organisationen Fiskesekretariatet, FISH.
Pengarna går till att försöka skapa ett hållbart nyttjande av fisk och skaldjur utan att skada den marina miljön. Det sker genom lobbying, information och samarbet med andra europeiska miljöorganisationer.
HaV ger också bidrag till projekt som räddar flodpärlmusslan och vildlaxen.
Fiskesekretariatet bildades 2003 av Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Svenska Sportfiskarna och i dag är även Fältbiologerna medlemmar. Organisationen arbetar internationellt för att sprida information samt skapa nätverk kring vad vad som krävs för att skapa ett miljömässigt hållbart fiske.
Det sker bland annat genom diskussioner om utformning av en ny och gemensam fiskeripolitik. Sedan 2007 har Fiskesekretariatet satt särskilt fokus på att samarbeta med ideella miljöorganisationer i Polen.
Andra projekt som nu får pengar av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, rör flodpärlmusslan i Hedströmmen i Västmanland och laxfisket i Vindelälven.
Länsstyrelsen i Västmanland får 587 500 kronor för första året av projektet ”Fria vandringsvägar i Hedströmmen”. Syftet är att öppna upp Hedströmmens huvudfåra i Malingsbo-Kloten området för att gynna den utdöende flodpärlmusslan och öring. Hedströmmen har tidigare varit känd för sitt fina fiske men de senaste 20, 30 åren har fisket har successivt försämrats. HaV bedömer att projektet är prioriterat inom programområdet Biologisk mångfald och fiske och att det bidrar till att uppnå miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”. Ansökan omfattar totalt 4 317 500 kronor och projektet pågår i två år.
Vattenfall Umeälven AB får 500 000 kronor för genomförande av projektet ”LIFE-SALPASS”. Syftet är att riva bort konstgjorda vandringshinder i Umeälvens avrinningsområden så att vild lax och öring kan nå sina lekområden i Vindelälvens Natura 2000 område. HaV anser att projektet också gynnar den utrotningshotade flodpärlmusslan.
HaV satsar för att minska skräpet i Östersjön
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten ger nu bidrag till två projekt för att minska nedskräpningen i Östersjön.
”Fishing for Litter” syftar till att få fler yrkesfiskare att samla upp och lämna in skräp som fastnar i nät och trålar.
”The Baltic Sea Waste Campaign 2012 – A Wake Up”, är ett försök att öka medvetenheten och intresset för marint avfall och andra miljöfrågor hos vanliga svenskar, i medierna och bland beslutsfattare.
Det kommunala nätverket KIMO Baltic Sea startades 2008 på initiativ av Simrishamns kommun för att minska den marina nedskräpningen. Fisket efter skräp bedrivs i dag i liten skala genom att aktiva fiskare i Simrishamn, Nogersund och på Gotland samlar ihop det skräp som fastnar i nät eller trål i stora plastsäckar. Dessa tas sedan med in till kajen där hamnpersonal tar emot dem, granskar och dokumenterar omfattning och vad för slags skräp det rör sig om.
Nu vill KIMO Baltic Sea, i samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent, gå vidare och engagera fiskare i hela landet. Målet är att bygga upp en permanent verksamhet. Man vill också satsa på riktade informationskampanjer till yrkesfiskare.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger 1,5 miljoner kronor till den delen av projektet men vill också ha en undersökning av hur fiskare brukar hantera skräp, hur hamnarna ser på den sortens avfall och vem som betalar för det. KIMO får därför även 240 000 kronor för att ta fram det underlaget.
Enligt HaV kan ”Fishing for Litter” kopplas till flera svenska internationella åtaganden, exempelvis Oslo-Paris-konventionen, Ospar, och dess rekommendationer gällande minskning av marint avfall. Det är även i linje med Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, Helcom. Där rekommenderas Östersjöländerna att uppmuntra och stödja fiskare att lämna skräp som fastnar i redskapen till mottagningsanordningar i hamnarna. Projektet är också ett led i arbetet med att uppnå Sveriges åtaganden inom aktionsplanen för Östersjön, Öresund och Kattegatt – Baltic Sea Action Plan – för att uppnå ett god ekologisk status.
Ett annat projekt kring marint avfall och marin nedskräpning är ”The Baltic Sea Waste Campaign 2012 – A Wake Up”. Det drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent i samarbete med bland annat Havs- och vattenmyndigheten som nu satsar 350 000 kronor i det. Projektetet syftar även till att sätta fokus på andra andra miljöfrågor som utsläpp från jordbruk, industrier och reningsverk. Målet är att få genomslag i lokala och nationella medier i Sverige och att lyfta upp frågan om nedskräpningen i Östersjön på departements- och ministernivå.
Under sommaren blir det presskonferenser, seminarier och dykningar efter skräp i bland annat Stockholm, Visby, Simrishamn och Kalmar. Briggen Tre kronor kommer att fungera som mötesplats och hysa flera av de utställningar som planeras. HaV tror att projektet kommer att bidra till ökad medvetenhet om och intresse för marina miljöfrågor i Östersjön.
Förslag till nya regler för laxfisket
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten föreslår nya bestämmelser för fiske efter lax på kusten.
Syftet är att öka möjligheterna att bevara och restaurera de vilda laxstammarna och få ett hållbart fiske på sikt.
– Förslaget syftar till att styra nyttjandet av laxkvoten mot den odlade laxen och i ökad grad bort från svaga vilda laxbestånd, säger Martin Rydgren, utredare vid Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske.
Förslaget går nu ut på remiss.
Det finns idag ett 20-tal älvar med vildlax kvar i Sverige, framför allt i Norrland. Många älvar har svaga bestånd och behöver restaureras. Inte ens de mest produktiva vattendragen i Bottenviken beräknas med säkerhet nå uppsatta mål för bestånden av vild lax. EU har därför beslutat att minska laxkvoten i Östersjön under 2012 med 51 procent, vilket innebär att Sveriges andel i år är 34 327 laxar. Av dessa återstår cirka 18 000 för kustfisket att fånga.
Beståndsutvecklingen i Östersjöns vildlaxälvar har efter en uppgång planat ut och en långsam försämring har skett under senare år. En förklaring är att fisket med drivlina med krok ökat i Östersjön sedan 2008, en annan är att överlevnaden under den unga laxens första år i havet under 2000-talet minskat till 30 procent jämfört med under 1990-talet. Antalet laxar som uppnått fångstbar storlek och återvandrar för lek har därför successivt blivit färre, trots att produktionen av vilda laxungar ökat i de flesta älvarna.
Målsättningen med förslaget är att öka fisket av odlad lax och att i övrigt bara fånga vild lax från starka bestånd.
– Vi föreslår en senare fiskestart för att i högre grad inrikta fisket mot den odlade laxen. Risken är annars att årets kvot till stor del fångas i form av vild lax eftersom den odlade laxen kommer senare till kusten, säger Håkan Carlstrand, utredare Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske.
Havs- och vattenmyndigheten har tidigare beslutat att fasa ut fisket med drivlinor och krok i Östersjön och styra över fisket till fiske med fällor nära älvarnas utlopp. Nu föreslås ytterligare åtgärder för att stärka laxbestånden.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår för 2012 att två tredjedelar av det som återstår av årets kvot avsätts till fisket med fällor i Bottenviken. Där finns både starkare och svagare bestånd av vild lax samt odlade bestånd. Fisket föreslås få starta den 19 juni med en begränsad möjlighet för länsstyrelsen i Västerbotten att lämna dispens för ett visst fiske från den 14 juni. När 4 000 laxar av kvoten återstår stoppas fisket för att senare öppnas men då bara för fångst av odlad lax inom terminalfiskeområden och Umeälvens fredningsområde .Resterande tredjedel av kvoten får nyttjas av fisket med fällor på övriga delar av kusten. HaV föreslår också nya regler för rapporteringen av laxfisket, att fiskarna rapporter in sina fångster senast 48 timmar efter vittjning istället för som tidigare en gång i månaden. Rapporteringen ska ske via e-journal och det ska framgå om laxen är fettfeneklippt.
– Det kommer att vara ett besvärligt år för laxfiskarna på kusten. Nästa år kommer dock dessa fiskare få nyttja hela kvoten då drivlinefisket efter lax i havet förbjuds. Vi arbetar vidare med att stärka bestånden av lax och för att hitta en lösning som möjliggör ett långsiktigt hållbart fiske, säger Martin Rydgren, utredare Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske.
Fritidsfiske med fällor föreslås vara tillåtet under samma tid som yrkesfisket. Sedan tidigare har EU beslutat om ett av saluförbud för fisk som fångas av fritidsfisket i havet varför fångad lax i detta fiske inte får säljas.
HaV:s förslag till ändring av föreskrifterna föreslås träda i kraft 1 juni i år. Förslaget skickas nu på remiss till bland annat länsstyrelserna, jordbruksverket och fiskets organisationer. Senast 4 maj ska yttranden ha kommit in till havs- och vattenmyndigheten.
Insatser ska stoppa att fisk slängs överbord
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utreda ett stopp för fiske som slängs överbord i Skagerrak. Förhandlingar pågår mellan Sverige, Norge och Danmark. En svensk fråga som fått gehör är att införa krav på redskap som sorterar fisk.
– I dag slängs död fisk överbord. Med hjälp av dessa redskap kan fisk sorteras ut levande redan i vattnet, säger utredaren Bengt Kåmark.
Fisk som slängs överbord, så kallad utkast av fisk, diskuteras nu på flera nivåer inom EU och nationellt. Den 1 mars fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheten till utkastförbud i ett område – Skagerrak.
Sverige, Danmark och Norge har därför den senaste tiden fört samtal i frågan. Målet är att få till stånd ett avtal som ska ersätta det gamla tillträdesavtalet från 1966. Utredaren Bengt Kåmark från Havs- och vattenmyndigheten deltar i arbetet.
– Det behövs nya gemensamma regler för att Sverige, Danmark och Norge ska kunna fortsätta så nära kusten man gör nu. Normalt får man bara gå in till tolv sjömil, säger utredaren Bengt Kåmark.
En av frågorna som diskuteras är fiskerikontrollen. Norge arbetar med stickprover och kontroller via fartyg medan EU-länderna arbetar med elektroniska loggböcker, satellitövervakning och kameraövervakning. Sverige prioriterar också redskapsfrågan.
– Länderna är i stort sett överens om vilka redskap som man ska använda på gemensamt vatten för de viktigaste fisketyperna. Sverige har också fått gehör för sina sedan länge utprovade modeller för selektivt fiske av räka och kräfta. Dessa redskap kommer inom kort att användas av alla danska, norska och svenska fartyg i Skagerrak, säger Bengt Kåmark.
Parallellt planeras ett förbud stegvis träda i kraft för samtliga av EU:s vatten, med start 2014. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson prioriterar nu frågan i diskussioner med EU-parlamentet.
Mystisk verklighetsbeskrivning
Fiskenyheter 2012
Torbjörn Tärnhuvud, blivande VD på Eon Vattenkrav har låtit sig bli intervjuad på Second Opinion av Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi. Artikeln är så full av konstiga påståenden och faktaglidningar att vi måste bemöta den.
Vi ska balansera det globala klimathotet mot lokala skador från vattenkraften menar Torbjörn Tärnhuvud. Absolut, vi håller med och det innebär att vi idag inte kan riva ut storskalig vattenkraft, det skyddas den dessutom ifrån av bestämmelser i EU:s vattendirektiv, så Torbjörn Tärnhuvud behöver inte vara rädd för det. Men att restaurera vattendragen kan gå utan utrivning och det behövs, akut. För det första pratar vi om 75 % av våra stora älvar vars ekosystem är starkt negativt förändrade, i de flesta fall med kraftigt minskad biologisk mångfald. Vissa älvdalar är över 50 mil långa, totalt handlar det om många hundratals mil av strömmande vattendrag. Ska ordet ”lokalt” användas måste alltså områden som tillsammans är längre än hela Sverige inrymmas i det begreppet…
För det andra visar ny forskning att svensk vattenkraft påverkar kiselhalten i Östersjön starkt negativt. Utarmningen av kisel är enligt vissa forskare linjär med den storskaliga utbyggnaden av vattenkraft och kisel är en hörnsten i Östersjöns ekosystem. Andra forskare menar att minst hälften av kiselutarmningen i Östersjön beror på dämningseffekter och skadorna av denna utarmning kan mätas ända ut vid västkusten. Vi pratar alltså i det sammanhanget om transnationella miljöproblem, inte lokala. Lägg därtill att utarmningen av biologisk mångfald är ett lika stort problem globalt som klimathotet, se t.ex. rapporten Planetary Boundaries med bland annat professor Johan Rockström som ingår i regeringens ”Framtidskommission” som författare. Både klimatförändringarna och förlust av biologisk mångfald uppstår på sinsemellan liknande sätt. Det är den sammanslagna effekten av tusentals och åter tusentals punktkällor; utsläpp av koldioxid i ena fallet, förlust av arter och ekosystem i det andra fallet; som orsakar problemen i båda fallen.
Vattenkraften har 100 % av flödena i de reglerade älvarna, ”miljön” i ett vidare perspektiv 0 %. Eftersom det är ett uttalat krav från kraftindustrin att åtgärder absolut inte får minska deras produktion det allra minsta får man förstå att nuvarande ordning, där en föråldrad lagstiftning från 1918 skyddar kraftindustrin, är alldeles utmärkt – för kraftindustrin. För miljön i hundratals mil långa ekosystem är det en katastrof.
Roligt är det därför att blivande VD:n aviserar en kursändring när det gäller att gömma sig bakom gamla tillstånd från början av förra seklet. Den kursändringen behövs verkligen – salamihackning av domstolsprövningarna i avsikt att slippa få en helhetssyn är legio och viljan att försöka förstå vad miljöbalken går ut på; att skapa ett hållbart samhälle, är noll idag. Aktuellt är Rundbackens kraftverk där Eon, i strid med uttalande från deras pressansvarige Jonas Andrén, överklagat mark- och miljödomstolens beslut att avslå Eons ansökan om effektiviseringsåtgärder. Domstolen valde att tillämpa en helhetssyn och såg att den sökta verksamheten skulle påverka miljön allt för negativt, något som alltså Eon inte kan acceptera.
Enligt EU-kommissionens DG Energy och DG Environment visar exempel från det praktiska vattendirektivsarbetet i Europa att det ofta blir en nettoökning av effekt och energi trots att man bygger fiskvägar, därför att kraftföretagen oftast passar på att samtidigt effektivisera kraftverken.
Energimyndigheten har redan 2003 pekat på en effektiviseringspotential på runt 1-2 TWh i svenska vattenkraftverk, i kombination med fiskvägar har vi alltså en riktig win-win-situation. Men detta är inget som vattenkraftsbolagen i Sverige vill höra talas om. Att effektivisera för mer effekt och energi gör man gärna, men inte spilla bort en endaste droppe till miljöförbättrande åtgärder. Trots att exempel alltså visar att man kan nå båda syftena; ökad effekt och energi, och bättre miljö med exempelvis fiskvägar. Det finns endast ett enda lysande undantag mot denna inställning och det är Tranås Energi som i februari 2012 fick Älvräddarnas diplomering för sitt genomsyrande arbete med miljörestaureringar av samtliga sina vattenkraftverk för att ta hänsyn till den biologiska mångfalden.
Påståendet att lokala företrädare alltid vill använda vattnet till allt annat än vattenkraft är en sådan överdrift att Torbjörn Tärnhuvud borde skämmas, speciellt med tanke på att Eon och deras kollegor idag har kontroll på i princip 100 % av flödena överallt där man har sina vattenkraftsverksamheter. Inga seriösa aktörer kräver utrivning av storskalig vattenkraft, eftersom den behövs i energisystemet. Men fler och fler kräver att en liten del av flödet, kanske mellan 2-10 % beroende på de lokala förutsättningarna, ska användas för att bland annat uppnå vattendirektivets bindande miljökrav, men också nationella miljömål. Med dagens lagstiftning och brist på frivilliga insatser i större skala från kraftindustrin hotar mångmiljonböter per dag från EU för fördragsbrott. Att skattebetalarna med den lama vattenpolitik som förs med största sannolikhet får en sådan nota är inget som Eon och kollegor i branschen bryr sig i – kraftindustrin tjänar pengar på att inte åtgärda miljöproblemen. När vi ändå är inne på vattendirektivet är en kommentar om Sveriges ambitionsnivå på sin plats. Tjänstemän från svenska myndigheter som träffar kollegor i Europa får ständigt höra hur Sverige är sämst i klassen och sist ut på banan. Vad Torbjörn Tärnhuvud menar med att svenska myndigheter är för ambitiösa är en gåta med tanke på detta… Tilläggas ska att det är Sveriges riksdag och regering som bär ansvaret för de regleringsbrev och förordningar som myndigheterna ska följa.
Positivt är ändå att Torbjörn Tärnhuvud inser att man måste se på vattenkraften och vattendragen ur ett avrinningsområdesperspektiv. Det är självklart för vattenmyndigheterna, nu väntar vi bara på att verksamhetsägarna, det vill säga kraftbolagen, tar tag i detta och omprövar samtliga sina verksamheter i samma vattendrag på ett bräde, bra så!
Slutligen en liten liknelse: Vi tänker oss att ett företag vill bygga ett raffinaderi för biobränsle, som en del i klimatarbetet. Vi förutsätter att de inte är brottsliga utan tvärtom laglydiga och söker tillstånd för verksamheten enligt miljöbalken. Och självklart ska de som alla aktörer i samhället följa de lagar som finns, de är ju i det här fallet till för att ”skydda miljön för oss och kommande generationer”, som det uttrycks i miljöbalken. Detta gäller idag för alla verksamheter som klassas som miljöfarlig verksamhet och även för ny vattenkraft. Vi leker med tanken att de då kommer att producera 200 ton biobränsle per månad.
Låt oss nu tänka oss att ägaren skriver ett brev till myndigheter och politiker och säger att ”om vi kan slippa miljöbalkens regler och få tillstånd att bete oss som i början på 1900-talet, då kan vi producera 40 ton mer biobränsle per månad. Förvisso kommer vi att släppa ut en hel del gifter både i vatten och i atmosfären, men det kan det väl vara värt för klimatarbetets skull?”
De flesta skulle nog anse att den verksamhetsägarens förslag var totalt oseriöst, vi kan ju inte suboptimera miljöarbetet till att bara omfatta ett enda globalt miljöbekymmer av många lika allvarliga. Men exemplet är helt analogt med hur vattenkraftsindustrin har det idag och hur de ser på saken. Enda skillnaden är det kronologiska; vattenkraftsindustrin fick sina tillstånd för verksamheterna under en tid när miljöansvar inte fanns med på agendan och de tillstånden gäller fortfarande [sic!], men nu ställer moderna miljöambitioner och EU-rättsligt bindande direktiv nya krav. Då ställer vi frågan: När ska vattenkraftsindustrin inse att deras nuvarande agenda är omogen, oseriös och ansvarslös? Förmodligen aldrig, och det är därför som Älvräddarna tar ansvar och arbetar med målet att lagstiftningen måste ändras. Nypröva samtliga verksamheter som är tillståndsgivna före 2009 och se till att miljökvalitetsnormerna i vattendirektivet nås. Det är enda chansen om vi ska uppnå en bättre miljö i våra sönderreglerade älvar och undvika rullande viten från EU-kommissionen.
Christer Borg, ordförande Älvräddarnas Samorganisation
Drygt 150 miljoner kronor till friskare vatten
Fiskenyheter 2012
Hur mår Sveriges grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten?
Den frågan hoppas Havs- och vattenmyndigheten få svar på och anslår nu drygt 150 miljoner kronor till länsstyrelsen, SMHI och SGU.
– Målet är att få ett bra underlag för beslut om åtgärder som kan förbättra våra vattenmiljöer, säger Lennart Sorby, chef för vattenförvaltningsenheten.
Totalt delas 151 800 000 kronor ut. Större delen av anslaget går till landets 21 länsstyrelser som får totalt 130 800 000 kronor att dela på. I den summan ingår också anslaget till vattenmyndigheterna, vilket avser fem av länsstyrelserna med särskilda uppgifter.
SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, får 15 miljoner kronor och SGU, Sveriges geologiska undersökning, får sex miljoner kronor.
De tre län som får mest pengar är Västra Götaland med nästan 20 miljoner kronor, Norrbotten med nästan 16 miljoner kronor och Kalmar med drygt 14 miljoner kronor.
– Medlen har fördelats med hänsyn till yta, befolkning och miljöpåverkande verksamheter, vilken har fastställts av regeringen. Årets anslag är i samma nivå som fjolårets, säger Lennart Sorby.
– Skälet till att Länsstyrelsen i Västra Götaland får mest beror på att de är ett av landets största län, har stor befolkning och många miljöpåverkande verksamheter samt att Länsstyrelsen samtidigt är Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt.
Enligt Lennart Sorby visar tidigare kartläggning att ungefär hälften av Sveriges vattenmiljöer – grundvatten, sjöar, vattendrag, kustvatten – mår bra, medan andra halvan är påverkad av olika verksamheter.
– I de flesta fall rör det sig om måttliga försämringar men det finns också vattenmiljöer där vi ser stora problem, exempelvis påverkar dammarna i Göta älv ålvandringen till Vänern, och Mälaren påverkas alltför mycket av övergödning från jordbruk och hushållen .
Ett av de största hoten mot vattenmiljön är rent fysisk påverkan, dammbyggen och andra grävarbeten som kan påverka fisk och djurarters livsmiljöer. Utsläppen från jordbruk, industrier, reningsverk och enskilda avlopp leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Årets anslag ska därför användas till kartläggning av vattenmiljöer, analys av tillståndet i dessa och att ta fram åtgärdsunderlag inför vattenmyndigheternas beslut.
– Det är viktigt att ta fram och beskriva helheten och inte fokusera på enskilda miljöer. Vi vill snarare veta så mycket som möjligt om alla vattenmiljöer i exempelvis Västra Götaland än att veta allt om Göta älv, säger Lennart Sorby.
Länsstyrelserna, SMHI och SGU är redan igång med verksamheten och kommer i februari 2013 att redovisa till Havs- och vattenmyndigheten hur de använt anslagen.
Så mycket får varje länsstyrelse i anslag: Stockholm 6 082 944 kr, Uppsala 2 588 288 kr, Södermanland 2 765 824 kr, Östergötland 3 700 224 kr, Jönköping 3 060 160 kr, Kronoberg 2 149 120 kr, Kalmar 14 247 334 kr, Gotland 1 602 496 kr, Blekinge 1 948 224 kr, Skåne 6 937 920 kr, Halland 2 597 632 kr, Västra Götaland 19 933 158 kr, Värmland 3 335 808 kr, Örebro 2 934 016 kr, Västmanland 13 682 022 kr, Dalarna 3 060 160 kr, Gävleborg 2 976 064 kr, Västernorrland 13 691 366 kr, Jämtland 3 060 160 kr, Västerbotten 4 485 120 kr, Norrbotten 15 961 958 kr.
15 miljoner för bättre fiskevård
Fiskenyheter 2012
Få tillbaka vattennivån i sjöar. Återställa vattendrag kring jordbruksmarker. Öppna upp vikar som stängts vid vägbankar. Flera åtgärder för fiskevården i hav, sjöar och vattendrag kan nu dra igång, sedan Havs- och vattenmyndigheten har fördelat 15 miljoner kronor till länen.
Havs- och vattenmyndigheten tog nyligen beslutet att fördela 15 miljoner till fiskevård i länen. Pengarna kommer från anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö. De ska bland annat användas till lokala fiskevårdsprojekt som återskapar en naturlig miljö för fisken.
Det är länen själva som ansvarar för att fördela ut pengarna till utvalda projekt. Fokus ska ligga på konkreta åtgärder, som gynnar fiskmiljön på lång sikt.
– De flesta projekt handlar om att återställa förändrade vattenmiljöer. Det kan handla om att åtgärda förändringar som byggnader, uträtade vattendrag vid jordbruksmark, rensade flottleder, nedsänkta sjöar och vikar som stängts av vid vägbankar. Av stor betydelse är att återskapa de små vattendrag som mynnar ut i havet, eftersom nära hälften av all lek äger rum där. Det är insatser som gynnar arter som abborre, gädda och lax, säger utredaren Charlotta Stadig.
Mest resurser går till Västra Götalands, Norrbottens, Jönköpings, Stockholms och Västerbottens län. Storleken på länen har viss betydelse, men även andra faktorer har styrt fördelningen.
– Vi har gjort bedömningen utifrån var de största behoven för fiskevård finns. Men vi har även utgått från inriktningen. De län som fokuserar på konkreta, långsiktiga åtgärder för återställande av vattenmiljöer till naturligt skick har prioriterats, säger utredaren Håkan Carlstrand.
I potten ingår även pengar för fisketillsyn, som utförs av länens fisketillsynsmän. Här får Jönköpings län omfattande resurser, eftersom de samordnar tillsynen för alla län runt Vättern.
Förbud mot laxfiske med drivlinor
Fiskenyheter 2012
Havs- och vattenmyndigheten har idag beslutat att förbjuda laxfiske med drivlinor i Östersjön. Anledningen är att årets kvot redan är så gott som uppfiskad. Beslutet är ett led i arbetet med att skydda den vilda laxstammen i Östersjön.
– Vi förstår att beslutet innebär svårigheter för yrkesfiskare i södra Östersjön. Syftet är dock att skapa förutsättningar för ett hållbart laxfiske på längre sikt, säger Jarl Engquist vid Havs- och vattenmyndigheten.
Svenska yrkesfiskare har möjlighet att fiska 13 731 laxar i kvoten ”fiske av lax med övriga redskap”. Enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömning är årets kvot redan i det närmaste uppfiskad. Det redskap som dominerar detta fiske är drivlina varför just fiske med detta redskap förbjuds från och med den 5 mars. Förbudet gäller året ut.
Redan tidigare i år har myndigheten fattat beslut om att yrkesfisket efter lax i öppet hav i Östersjön ska fasas ut till 2013. En konsekvens av beslutet är att yrkesfisket nära kusten med fällor och främst i Norrland kan fortsätta medan det småskaliga yrkesfisket efter lax ute i södra Östersjön behöver fasas ut. Dagens beslut berör yrkesfiskare i södra Östersjön.
Osäker framtid för populära pengar
Fiskenyheter 2012
Närmare 95 miljoner kronor. Så mycket pengar har Havs- och vattenmyndigheten beslutat att i år dela ut till länsstyrelserna för att finansiera lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt. Summan är ungefär fem miljoner större än förra året. Anslaget är populärt, men framtiden för dessa populära pengar är osäker.
Pengarna går främst till konkreta insatser mot övergödning av hav och sjöar genom till exempel satsningar på båtbottentvättar och spolplattor eller anläggande av våtmarker. Pengar till lokala vattenvårdsprojekt har delats ut sedan 2009, men för 2013 finns inga beslut om öronmärkta pengar från regeringen.
Den osäkra situationen får konsekvenser för länsstyrelserna redan i år. Sedan tidigare har länsstyrelserna möjlighet att besluta om projekt som finansieras med nästföljande års medel. Detta har redan skett på flera håll i landet. Därmed finns det en risk för att årets pengar enbart kommer gå till att avsluta befintliga projekt och att inga nysatsningar kommer kunna göras.
– Vi har varit i kontakt med länsstyrelserna som är oroliga för hur de ska klara av att bekosta lokala vattenvårdsprojekt mot övergödning. Kalmar och Skåne är exempel på län där intresset för projekten är stort och satsningarna omfattande. Men här är också risken störst för att projekten för en bättre havs- och vattenmiljö inte ska kunna genomföras, säger Inger Dahlgren, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.
EU-möte tar upp stopp för att kasta fisk överbord
Fiskenyheter 2012
Experter i EU:s medlemsländer träffas i dag för att diskutera problemet med att stora mängder fångad fisk kastas över bord. De så kallade ”utkasten” har vuxit till en stor fråga inom fiskeripolitiken och Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att medverka vid införandet av utkastförbud i Skagerrak.
– Hur stora mängder fisk som kastas överbord är svårt att uppskatta, säger Bengt Kåmark vid Havs- och vattenmyndigheten. EU befarar att det är mycket stora mängder. Anledningen till att yrkesfiskarna slänger fisken överbord är att de saknar tillstånd att ta i land all fisk som fångas. Kvoterna är i många fall inte tillräckliga för att man skall kunna landa all fisk och en del fisk är inte tillräckligt stor för att med dagens regler få landas.
Två stora internationella samarbeten pågår just nu för att råda bot på problemet. Från 1 januari 2013 ska Sverige, Danmark och Norge enligt planerna införa ett utkastförbud i Skagerrak. Sedan tidigare är utkast redan förbjudna för norska fiskare.
– Men även Norge har utkastproblem, så Skagerrakområdet kommer troligen att få ner utkasten i alla länder. Vi har i nuläget listat de fiskarter som tas upp, och nästan alla ska bli förbjudna att slängas tillbaka. Ett fåtal arter som har stor chans att överleva kan dock få kastas ut, säger Bengt Kåmark.
På EU-nivå ligger samtidigt ett förslag om utkastförbud, som ingår i arbetet med den framtida fiskeripolitiken, för den närmaste tioårsperioden. Tanken är att fasa ut utkasten i tre steg. År 2014 ska förbudet omfatta arter som lever i det öppna havet, som sill och makrill. År 2015 ska de viktigaste bottenlevande arterna, som torsk, omfattas och från 2016 ska alla arter ingå.
Expertmöte under dagen
I dag ska experter från Havs- och vattenmyndigheten och Landsbygdsdepartementet träffa övriga EU-medlemsstater i Bryssel för att tillsammans med EU-kommissionen diskutera utkastfrågan och den framtida fiskeripolitiken.
– Från svensk sida kommer vi bland annat att ta upp hur vi ska kunna kontrollera att rätt arter slängs tillbaka. Det gäller att få en rättvis bild av hur mycket som slängs över bord, vilka fiskarter som det rör sig om och sedan fastställa nya regler för hur mycket fisk man kan ta i land utan att äventyra fiskebestånden, säger Bengt Kåmark.
Genetisk mångfald hos vildlax i Östersjön avgörs med nytt EU-förslag
Fiskenyheter 2012
Östersjölaxen är en unik resurs av stor betydelse för fiske och ekologi som hotas av utrotning. Men meningarna går isär om hur laxen ska räddas. Utplanteringar av lax som föds upp i odling har av många forskare länge ansetts utgöra ett av hoten medan fiskare bedömt dem som nödvändiga. EU-kommissionen föreslår nu att utplanteringarna stoppas.
Forskare och experter från länderna runt Östersjön samlas nu vid ett seminarium vid Stockholms universitet för att presentera kunskap om laxens genetik och diskutera med fiskodlare, naturvårdare, myndighetspersoner. Isabella Lövin, EU-parlamentariker och enligt tidningen MiljöAktuellt Sveriges tredje miljömäktigaste person, inleder seminariet om för- och nackdelar för laxens biologiska mångfald. Forskaren Anna Palmé och professor Linda Laikre vid Stockholms universitet, som leder arbetet med att utreda de genetiska riskerna med och utan laxutsättningar, medverkar också vid seminariet. En av huvudtalarna är professor Michael M Hansen, en av Europas ledande experter på laxfiskars genetik.
– I Danmark har vi övervakat de genetiska effekterna av utplanteringar. Våra resultat har lett till att stora delar av utsättningarna har stoppats, säger professor Michael M. Hansen.
– Vikten av biologisk mångfald på gennivå är troligen underskattad idag, menar Linda Laikre. Nya forskningsrön visar på att genetisk mångfald behövs för arters fortlevnad och ekosystemens funktion.
– Sverige har en unik situation att bidra till östersjölaxens fortlevnad, fortsätter Anna Palmé, Stockholms universitets arrangör och expert på utsättningsproblematiken. Vi har fortfarande livskraftiga vilda bestånd och vi har en stark bevarandegenetisk kunskap.
Bakgrundsinformation
Älvarna runt Östersjön har genetiskt unika laxbestånd. Bestånd som anpassats till miljöförhållandena i varje älv. Utbyggnaden av vattenkraftverk i älvarna hindrar vildlaxens vandringar till och från lekplatser. Många genetiskt särpräglade bestånd har gått förlorade och förlusterna kan ha konsekvenser för laxen, fisket och ekosystemen.
Storskaliga utsättningar av laxar som fötts upp i odling har genomförts Östersjön i decennier för att kompensera för bortfallet av naturlig lek. Men dessa utsättningar medför att främmande genetisk material sprids och kan försämra genetiken hos kvarvarande bestånd. Forskare inom bevarandegenetik har länge varnat för dessa risker. EU-kommissionen menar att utplanteringar av unga laxar som görs storskaligt i Östersjön kan skada kvarvarande vilda bestånd och att de bör stoppas.
Vilka är konsekvenserna på biologisk mångfald av detta beslut? Finns en risk att genetisk mångfald som idag upprätthålls av odlingar går förlorad? Vilka är isåfall konsekvenserna av detta? Populationsgenetikerna vid Stockholms universitet arbetar med en rapport kring dessa frågor. Seminariet och workshopen är ett led i detta arbete. Resultaten kommer att påverka Sveriges vidare nationella och internationella arbete med laxfrågan.
Minskad kalkning av försurade sjöar och vattendrag
Fiskenyheter 2012
Nu har Havs- och vattenmyndigheten fattat beslut om bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag. Totalt går 198 miljoner från havs- och vattenmiljöanslaget till åtgärder för att motverka de negativa effekterna av försurning. En minskning med 10 miljoner, vilket är 5 procent mindre jämfört med föregående år.
Bättre kunskap och effektivare kalkningsåtgärder har bidragit till att höja kvalitén på verksamheten vilket i sin tur gör det möjligt med besparingar.
– Åtgärdsarbetet har effektiviserats och vi fortsätter att satsa på nya kvalitetsförbättringsprojekt. Det handlar bland annat om att se till att använda kalkningspengarna där de gör mest nytta, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Havs- och vattenmyndigheten kommer att satsa på fortsatta kvalitetsförbättringar och anpassning till försurningsutvecklingen. Omfattande insatser har lett till att det försurande nedfallet över Sverige har minskat och tidigare försurade vatten har kunnat återhämta sig.
Samtidigt bedömer Havs- och vattenmyndigheten att behovet av kalkning kommer att bestå under lång tid och under de närmaste åren på en oförändrad nivå.
– Det är oerhört viktigt att den positiva utveckling som vi kan se i våra sjöar och vattendrag inte går förlorad, därför måste vi upprätthålla en fortsatt hög nivå på bidraget till kalkning, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Kalkning är den största miljövårdsåtgärd som genomförs i Sverige. Sedan 1977 har Sverige kalkat sjöar och vattendrag för att motverka försurningsrelaterade skador på växt- och djurliv.
Totalt har staten satsat 4,4 miljarder kronor sedan starten. Dessutom har många kommuner som drabbats av försurande nedfall bidragit med betydande insatser i form av medel till kalkning och personal.
De senaste tio åren har ett omfattande arbete med kvalitetshöjande miljöåtgärder lett till att Sverige har kunnat minska kalkmängderna med cirka 40 procent sedan toppnoteringarna i början av 2000-talet.
Insatser i rätt tid skyddar torskbeståndet på västkusten
Fiskenyheter 2012
De mängder av småtorsk som nu finns på västkusten är resultatet av en längre tids målmedvetet arbete. En rad insatser under de senaste åren – som fredade områden och nya redskap – har bidragit till att bestånden ökar.
– Det är skönt att se att arbetet ger resultat, säger Bengt Kåmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Bengt Kåmark har arbetat med torskfrågan under många år och följt utvecklingen i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Rapporterna om den ökade småtorsken i dessa vatten sker mot bakgrund av en rad betydande åtgärder under de senaste tio åren, både på EU-nivå och i Sverige.
Bland annat kan både Sverige och Danmark nu stänga områden om det fångas för mycket småtorsk, så kallad realtidsstängning. Efter inspektion av Kustbevakningen kan allt fiske stoppas i en zon när för mycket småtorsk fångas. Flera EU-åtgärder har också införts för nya och bättre redskap, som bland annat ska skydda torsk.
– De närmaste åren väntas bland annat bifångsterna av torsk minska kraftigt i Skagerrak, eftersom räkfisket där endast får bedrivas med ristredskap. Sverige har varit drivande i frågan, säger Bengt Kåmark.
I bakgrunden ligger flera grundstenar – sedan 2002 finns exempelvis en plan för hur man ska använda torsken i Nordsjön och Skagerrak på ett hållbart sätt. Sedan dess har det varit en av de viktigaste åtgärderna, som omkringliggande EU-länder har förbundit sig att följa. Ett system med begränsning av antal dagar till sjöss för att skydda torsken har också införts.
Nationellt finns dessutom numer en rad skyddsregler för torsk – vid kusten fredas exempelvis torsken under lekperioden. Dessutom har det införts total fredning av torsk lokalt under hela året. De traditionella trålfiskeredskapen har också förbjudits vid kusten. Endast selektiva skaldjurstrålar är tillåtna.
Dagen då jag blev tornedarling
Fiskenyheter 2012
FISKEKRÖNIKA.
För mig har Tornedalen blivit den naturliga reträttplatsen när storsamhället har känts för påträngande. Det härliga skogs- och jordbrukslandskapet ger mig ro i själen och frid i sinnet. Där kan jag i lugn och ro styra mina egna funderingar, känna vinden i ansiktet och odla mitt allestädes närvarande fiskeintresse.
Till sommaren är det fyrtio år sedan jag klev över tröskeln hos mina blivande svärföräldrar Maj och Hannes Enbuske i den då blomstrande sågverksbyn Siekasjärvi. Redan då förstod jag att jag hade nått slutstationen på livets något brokiga stig.
Under mina första år i Tornedalen hittade jag några synnerligen intressanta vildmarksjokkar. Med flugspöet i högsta hugg begav jag mig ut på min första och mest intressanta vandring. Det var midsommar i början på sjuttiotalet och hela landsdelen fullkomligt prunkade av gula smörbollar, blinkande midsommarblomster och förälskade rödbläror. Natten var varm och synnerligen rik på insekter. Ljuset trollband mig och jag hade svårt att förstå att midnatt rådde. Något förbluffande kändes det som att jag svävade fram efter vattendraget.
Mina strövtåg i fortfarande ursprungliga skogar gav mig insekten. Jag hade hittat min jokk, en liten lustgård i evighetens vintergata.
Av många anledningar kommer jag aldrig att glömma det första mötet med den harrbäck som gav mig så mycket. Solen sken, det var midnatt och det var midsommartider.
Det var ett fantastiskt litet vattendrag med små forsar och intagande sel. Nattsolens slöjlika strålar trängde igenom barrträdens spretigaste grenar. På den lilla forsnacken stod några sällsynt granna harrar och vaggade i den humusfärgade strömmen. På vattenytan flöt en aldrig sinande flotta av nykläckta bruna forssländor.
Fortfarande har jag svårt att ta till mig det stora scenariot, den första natten vid den jokk som gav mig svaret på alla mina frågor. Det var stort, oemotståndligt och vackert.
Några timmar senare vände jag det lilla selet ryggen och begav mig tillbaka till bilen. I korgen låg ett par vackra harrar från den dåtida skogens finaste å. Jag kände stor tacksamhet över att ha fått stifta bekantskap med en för mig helt okänd del av vårt avlånga land. Från och med den natten placerade jag Tornedalen på min mest personliga vildmarks- och fiskekarta.
Så småningom började jag leta efter de mindre vattendragen. I en av dessa bäckar återfann jag min barndom.
Jag blev pojke på nytt och minns med förtjusning barnaårens fiskeäventyr i norra Jämtland.
Det var i min nyfunna öringbäck som jag till slut hittade i Tornedalens innersta väsen.
Solen sken och sommardagen var behagligt varm. Myggen surrade och beckoljan doftade hemtamt av äventyr och allmän trevnad. Öringarna fanns där och de var hungriga. Därför gällde det att smyga och inte trampa för hårt i marken. Det blev ännu en förtrollad natt i mina utmarker.
Efter några års irrande kring skogsmarkerna visste jag att Tornedalen var rätt plats för mina exkursioner. Äventyret hade inga gränser och så känner jag fortfarande.
Jag vill mena att den norrbottniska gränsdalgången mot öster föder en dröm om det rätta livet. Nejderna erbjuder den personliga eskapaden efter glömda bäckar och jokkar. Tystnaden och ensamheten är andra viktiga ingredienser. Därför har ordet ensamhet en positiv klang i mina öron. En ensamvandrare är en livsnjutare som blir rik på sina naturupplevelser. Så har jag upplevt mitt Tornedalen.
Under resans gång har jag bildat nya rötter, som numera får trängas med både rotfästen från gamla Jämtland och hemtrakten i Råneå. Jag har förstått av allehanda diskussioner genom åren att någon riktig tornedaling blir jag aldrig, möjligtvis en tornedarling. Det duger gott för mig.
Av Gunnar Westrin, Publicerad i NSD.se
Färre yrkesfiskare – trenden håller i sig
Fiskenyheter 2012
Under det senaste året har antalet yrkesfiskare minskat med 39 personer, från 1645 till 1606 fiskare. År 2000 fanns 2300 yrkesfiskare i Sverige.
-Detta är en konsekvens av rationaliseringar inom fisket, problem med lönsamhet och att vissa fiskbestånd blir allt mindre, säger Inger Dahlgren, enhetschef vid Havs- och vattenmyndigheten. Vår förhoppning är att de insatser som den nya Havs- och vattenmyndigheten gör, skapar möjligheter för ett hållbart fiske på sikt.
När Havs- och vattenmyndigheten beslutar om yrkesfiskelicenser utgår man från de fiskekvoter som Sverige har tilldelats av EU. Vid varje nyetablering tas också nationell hänsyn, där myndigheten bedömer huruvida det finns ett biologiskt utrymme.
-Vi måste försäkra oss om att fiskebestånden tål mer fiske innan vi utfärdar licenserna. Allt fiske ska ske på ekologiskt hållbara villkor, säger Inger Dahlgren.
En uppföljning av yrkesfiskets utveckling sker varje år. För 2011 sker rapporteringen i HaV:s årsredovisning som publiceras i februari.
Årstiden skonade Tjörns miljö vid oljeutsläppet
Fiskenyheter 2012
Oljeutsläppet som drabbade Tjörn i höstas visar att kustkommuner måste ha aktuella oljeskyddsplaner och snabbt kunna skydda de miljömässigt känsligaste områdena. Framför allt gäller det områden med mycket sjöfart, som västkusten, Skåne och Blekinge. Det framgick på ett utvärderingsmöte som under två dagar samlat 90 experter i Göteborg, i Havs- och vattenmyndighetens regi.
Den 15 september 2011 drabbades Tjörn av ett kraftigt oljeutsläpp. Följderna för miljön är ännu inte utredda, men tack vare tidpunkten väntas de bli betydligt lindrigare än vad som hade kunnat vara fallet.
– Konsekvenserna för miljön tror jag inte blir så stora som befarat tack vare att det var rätt årstid, vilket gör att man har haft hela hösten och vintern på sig att sanera. Skulle det inträffat under våren hade det drabbat nytt och uppvaknat växt- och djurliv mycket hårdare, säger Thomas Johansson, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Den 19-20 januari samlades närmare 90 experter från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer i Göteborg för att utvärdera miljökonsekvenserna för Tjörn. En lärdom från mötet är att kustkommuner måste ha aktuell oljeberedskapsplan för utsläpp av den här digniteten.
– Stora oljeutsläpp är så pass ovanliga och det är svårt för många kommuner att ha full beredskap och kompetens på området. Men när det väl inträffar är det viktigt att det finns handlingsplaner, som måste vara aktuella. På kort tid måste man kunna peka ut känsliga områden för miljön. Framför allt gäller det områden med omfattande sjöfart, som västkusten, Skåne och Blekinge, säger Thomas Johansson.
Snabb kommunikation nödvändig
Vid oljeolyckor är flera myndigheter inblandade – Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap håller i saneringen tillsammans med berörd kommun och dess räddningstjänst. Havs- och vattenmyndighetens oljejour bidrar med kunskap och erfarenhet för en effektiv räddnings- och saneringsinsats för att skydda miljön.
Tjörnerfarenheten visar att kommunikationen mellan svenska myndigheter och kommuner fungerade bra, men det finns alltid saker som går att förbättra.
– Behovet av tidig förvarning och snabb, välfungerande kommunikation är omfattande vid sådana här händelser. En sak som är tydlig är att det är bättre att larma stort från början, säger utredaren Jessica Hjerpe-Olausson.
Nu kan projektet dra igång!
Fiskenyheter 2012
Saneringen av Valdemarsviken blir det i särklass största projektet i Valdemarsviks historia. – Det innebär att vi tar vårt ansvar för att rena Östersjön och räddar stora naturvärden. Valdemarsviken kommer om några år att vara Sveriges renaste fjord. Det konstaterade Erland Olauson, ordförande i projektets styrgrupp, när avtalet med belgiska NEC DV signerades på torsdagen.
– Det är total politisk enighet i att projektet skall genomföras, sa Erland Olauson och poängterade samtidigt att det egentligen var lite orättvist, mot den gamla ledningen, att han nu fick sitta på podiet och signera avtalet.
– Projektet är också en start på byggandet av det nya centrumet, ett centrum som kanske kommer få människor att trivas i vår kommun och välja att flytta hit, sa Erland Olauson.
NEC DVs regionchef Peter Van den Bossche var också mycket nöjd:
– Vi har med vår stora koncern i ryggen mycket stor erfarenhet och kompetens att genomföra liknande projekt. Företaget har funnits i Sverige de senaste 10 åren och har genomfört lika många projekt i olika delar av landet.
– Det första som sker blir att förstärka strandlinjerna vid Grännes och fram till en centrala hamnen. Först 2013 påbörjas själva uppsugningen av segmenten i viken. Allt skall vara färdigt 2014.
Thomas Örnberg, teknisk chef i kommunen:
– En lång upphandlingsprocess har äntligen gått i mål. Vi kan nu påbörja vårt projekt som från början var planerat att stå färdigt 2012. Som alla förstår bir det inte så, på grund av en del grus i maskineriet under upphandlingens gång.
– Vi har på alla tänkbara sätt säkerställt ekonomin i projektet och vill speciellt tacka Naturvårdsverket som på ett föredömligt sätt bidragit till finansieringen.
Hans Lorentzon, marknadschef, ser klara fördelar för kommunens näringsliv:
– Människor kommer hit för att bo och äta, ett flertal underleverantörer kommer att hyra maskiner, personal och kontorslokaler för att driva sina verksamheter i vår kommun.
– Valdemarsvik kommer att bli en åretruntupplevelse under några år framåt. Vi planerar för att genomföra ett antal miljökonferenser där människor både Sverige och internationellt får möjlighet att diskutera miljöfrågor och på plats studera vårt Östersjöprojekt.
Sverige i EU-toppen för digitala loggböcker i fisket
Fiskenyheter 2012
Nu har svenska fiskefartyg använt digital e-loggbok i ett år. 123 av de största fartygen rapporterar nu in sina fångstresor direkt till sjöss – vilket bland annat skapar en effektivare och säkrare fisketillsyn. I och med det ligger Sveriges e-rapportering för fisket i EU-toppen.
EU-länderna har sedan några år tillbaka arbetat för att alla stora fiskefartyg ska sluta rapportera in sina fångstresor i gamla pappersloggböcker. Det långsiktiga målet är bland annat att länderna enkelt ska kunna samverka och följa fisket så att regelverket följs – och på så sätt ska det bidra till EU:s mål för hållbara fiskbestånd.
Sedan 2011 har svenska fiskare börjat kunna rapportera in uppgifter som fångstvikt, arter, redskap och fångstplatser digitalt. I första etappen, som drog igång i januari för ett år sedan, ingick de största fiskefartygen över 24 meter. Robin Lundgren, sektionschef vid Havs- och vattenmyndighetens tillsynsavdelning, menar att det har förenklat arbetet – för både fiskeritillsyn och fiskare.
– Istället för att föra in alla uppgifter för hand rapporterar nu 123 fartyg in automatiskt under fångstresan. Uppgifterna går direkt in i systemet och vi som sköter tillsynen slipper steget med att skriva in allt manuellt. Riskerna för misstag blir mindre och arbetet är effektivare, säger Robin Lundgren.
Samtidigt har det uppstått vissa tekniska problem under vägen.
– Visst har vi haft en del barnsjukdomar. Systemet krånglade i början, och det finns fortfarande problem med programmet, från både tillsyns- och fiskarhåll. Men det mesta har vi fått bukt med och vi jobbar med att fisket ska få stöd hela vägen, säger Robin Lundgren.
Sverige och Danmark har kommit längst
Trots vissa fördröjningar i starten är den svenska rapporteringen bland de främsta inom EU. Sedan 1 juli 2011 ingår alla fartyg ned till 15 meter i e-rapporteringen.
– Vi är nu tillsammans med Danmark de som kommit längst med den elektroniska rapporteringen inom EU, säger Robin Lundgren.
I höstas genomförde EU dessutom ett system för utbyte av e-loggboksuppgifter mellan medlemsstaterna, som innebär att alla kan få information om de andra ländernas fiske och fartyg. På sikt ska alla EU-länder ingå – här var Sverige först att ansluta sig.
– Tidigare hade vi väldigt lite koll i förväg när en dansk båt ville ta i land fisk i Sverige. Nu kan vi enkelt få reda på var de fångat fisk, med vilka redskap och hur stor fångsten är. På så sätt kan vi lättare se om något inte stämmer, både vad gäller svenska, danska och irländska båtar, säger Robin Lundgren.
I nästa steg ska alla svenska båtar ned till tolv meter ingå, vilket förväntas ske under våren. Så fort tekniska specifikationer, regelverk och upphandlingar är klara kommer det att ske.