Fiskenyheter 2011
Här hittar du olika fiskenyheter 2011 och urklipp ur tidningar från 2011 som har med fiske och göra i Sverige med omnejd.
Amerikansk mask kan förbättra miljön i Östersjön
Fiskenyheter 2011
En nordamerikansk havsborstmask kan bli en räddare i nöden för övergödda och syrefria havsbottnar i Östersjön. Det visar forskning inom Bonusprogrammet.
Sedan havsborstmasken Marenzelleria dök upp 1985 har den blivit en av de dominerande varelserna på norra Östersjöns bottnar. På vissa platser räknas masken i tusental på varje kvadratmeter havsbotten.
Främmande arter som tränger sig in i nya områden är annars ofta dåliga nyheter. Men den lilla havsborstmasken har visat sig vara ett positivt tillskott till Östersjöns djurvärld.
Det är ingen nyhet att livlösa bottnar med låga syrehalter breder ut sig i Östersjön i takt med utsläppen av näringsämnen i havet, inte minst i Stockholms skärgård.
Forskare i Stockholm och Helsingfors med flera platser har visat att havsbottnar i Stockholms skärgård blivit friskare samtidigt som Marenzelleria etablerat sig. Modellstudier visar också hur maskarna bidrar till att minska förekomsten av fosfor i vattnet, vilket minskar övergödningen.
Havsborstmasken Marenzelleria tål låga syrehalter. Den borrar sig djupare ner i bottensedimentet än sina inhemska släktingar och rör upp näringsämnen. Resultatet är en ökad omsättning och snabbare nedbrytning av allt organiskt avfall som ligger på bottnarna. Maskarnas arbete gör att problemet med låga syrehalter minskar.
En förutsättning är att syrebristen inte redan har gått allt för långt.
Förhoppningen är att Marenzelleria skulle kunna utnyttjas medvetet för att göra havsmiljön bättre.
– Vi vet ännu inte vad det här kan leda till, men det är spännande forskning som har gett mycket lovande resultat, säger Bertil Håkansson, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Älandsån åter vandringsbar för fisk
Fiskenyheter 2011
Älandsån har höga biologiska värden. För närmare hundra år sedan byggde man en kvarndamm 400 meter uppströms mynningen i havet och sedan dess har ån varit avskuren för havsvandrande fisk och andra organismer.
Under 2011 har dammen öppnats upp så att vattnet återigen fritt kan strömma förbi kvarnen i Älandsån.
Åtgärden öppnar upp cirka två km av Älandsån, med goda förutsättningar för lek och uppväxt för havsöring och flodnejonöga och på sikt även flodpärlmussla.
Stopp för laxfiske till havs
Fiskenyheter 2011
Yrkesfisket efter lax i öppet hav i Östersjön fasas ut till 2013. Det är följden av Havs- och Vattenmyndighetens beslut idag. Syftet med beslutet är att öka skyddet för den vilda laxen i Östersjön.
Den svenska laxkvoten ska istället i första hand gå till det fiske som görs med fällor nära älvarnas utlopp, framför allt i Norrland där de flesta och viktigaste laxälvarna finns.
En konsekvens av beslutet är att yrkesfisket nära kusten med fällor och främst i Norrland kan fortsätta medan det småskaliga yrkesfisket efter lax ute i södra Östersjön fasas ut.
– Förslaget har varit ute på remiss och har gett upphov till en viss oro för yrkesfiskets framtid i den södra regionen, och vi kommer därför att undersöka möjligheten att öka fiske efter andra fiskarter för fisket i södra Östersjön, säger Björn Risinger generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.
Avsikten med förändringen är att kunna styra fisket av lax i Östersjön så att det sker på de platser där bestånden är mest livskraftiga.
Ute i Östersjön blandas lax från vilda och odlade laxbestånd innan de efter några års uppväxt simmar tillbaka till sin hemälv.
Vid fiske i öppet hav går det inte att skilja vild lax från älvar med hotade vilda laxbestånd från dem som kommer från odlade laxbestånd eller starkare bestånd av vild lax. Det blir däremot möjligt med det här beslutet.
Mindre torsk och mer sill i nya fiskekvoter
Fiskenyheter 2011
Minskat fiske efter torsk och högre kvot för sill. Det är de två viktigaste förändringarna i de fiskekvoter för 2012 som nu har beslutats av EU:s fiskeministrar.
Bestånden av torsk i Kattegatt ska skyddas genom ett förbud mot att fiska torsk. Det beslutade EU:s fiskeministrar i helgen. Förbudet gäller så kallat riktat fiske, och det betyder att man bara får föra iland torsk som man fått som bifångst. Följden blir att torskfisket i Kattegatt ska minska med 30 procent.
Fördelen med att införa en sådan här kvot för bifångster är att man får reda på hur mycket torsk som fångas. De här bifångsterna kastas annars överbord.
– Att få in uppgifter om fångsten är mycket värdefullt för att kunna göra en så korrekt prognos som möjligt över torskbeståndets utveckling, säger Bengt Kåmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Samtidigt med det här beslutet ökar fiskekvoten för sill i Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt kraftigt. Det är ett resultat av ett tidigare avtal mellan EU och Norge.
Sillkvoten i Nordsjön för 2012 blir mer än dubbelt så stor som 2011.
EUs fiskeministrar träffas i slutet av varje år för att fatta beslut om nästa års fiskekvoter. Kvotbeslutet vid decemberrådet omfattar alla fiskeområden förutom Östersjön där man fattade beslut vid ett tidigare ministerråd i oktober.
Besluten baseras på förslag från EU-kommissionen som diskuterats med samtliga medlemsländer vid ett antal möten under hösten.
Ett stort antal av de övriga kvoterna baseras på den biologiska rådgivningen från Internationella Havsforskningsrådet, ICES. Detta är i linje med vad som förespråkats från den svenska regeringen.
Samverkan fina fisken för att fånga turister
Fiskenyheter 2011
Nya former för fiske för att bevara naturvärdena och locka fler att ta del av den skatt vi kan erbjuda fiskeintresserade turister. Samverkan är ett nyckelord, menar Mattias Holmquist, projektledare för Leader Skånes Ess fisketurismprojekt. Ett tjugotal personer träffades i onsdagskväll för att gemensamt utveckla fisketurismen i Bromölla, Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommuner.
Fisketurismprojektets första fiske- och nätverksträff lockade ett tjugotal personer med skilda bakgrunder, men som alla ser en möjlighet med att arbeta mer aktivt med just fisketurism. Bland de deltagande sågs företrädare för fiskevårds- och fiskevårdsområdesföreningar, entreprenörer med tillgång till fiskevatten, turistansvariga vid kommuner, turismutvecklare samt representanter från Naturbruksgymnasiet.
– Av hela 50 miljoner fiskeintresserade européer är det många av de resbenägna som efterfrågar just den typ av fiske vi kan erbjuda i Skånes Ess. Men för att få en hållbar fisketurism krävs samsyn och samverkan, säger Mattias Homquist. En del tvekar också inför att satsa ytterligare.
– Det finns en del farhågor för vad fisketurismen skulle kunna innebära, såsom en gradvis utarmning av fiskbestånden eller ett merarbete för de föreningar som idag förvaltar fiskevattnen. Men möjligheterna att vända potentiellt negativa faktorer till positiva faktiska effekter är stor. Varje fiskevattenförvaltare har en fiskevårdsplan och ett regelverk där kvotering av både antalet fiskare och uttaget av fisk ska finnas med som en viktig beståndsvakt, säger Mattias.
Skulle det medföra ett merarbete för de föreningar som förvaltar fisket, så menar Mattias att modellerna för samverkan med näringslivet är flera och bör övervägas. Om arbetet också medför extra kostnader för föreningarna kan man inte vara rädd för att öka på fiskekortspriserna – och prislistan bör vara differentierad.
– Gör vi oss till och knegar hårt för att locka hit turister så måste de också betala för kalaset. Turistfiskekort ska säljas via föreningarnas hemsida till en särskild taxa, det underlättar samtidigt för de entreprenörer som vill erbjuda fiske som aktivitet till sina gäster, säger Mattias.
Samtliga deltagare är överens om att satsningen är viktig för landsbygden, och att även om ökningen av fisketurister sannolikt inte blir lavinartad så kan satsningen innebära en stor skillnad för den som valt att satsa i branschen.
– Kompetens, personlighet och flexibilitet gentemot kundens krav och förväntningar är viktiga ledord oavsett vilken nisch och inriktning man har på sitt turistföretagande, menade Janne Olsson, känd entreprenör från Kristianstad, med verksamhet i Vattenriket,
Detta diskuterades även i förhållande till de hemsidor och miljöbilder som ofta är det första som möter en potentiell fisketurist. Deltagarna fick tips på hur man bygger en sida som både speglar den befintliga kompetensen, fiskeförutsättningarna i området men som också är lockande.
Havs- och vattenmyndigheten säger ja till hårdare miljökrav på sjöfarten
Fiskenyheter 2011
Om sjöfarten börjar använda olja med lägre svavelhalt får det mycket positiva följder för den svenska vattenmiljön, både till havs och i sjöar och vattendrag.
Det säger Havs- och vattenmyndigheten i sitt remissvar på EU-kommissionens förslag att minska innehållet av svavel i de oljor som används som fartygsbränslen.
Fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön har ökat stadigt under det senaste decenniet, och väntas fortsätta att öka i framtiden. Mindre svavel i bränslet är bra för både hälsa och miljön, anser Havs- och vattenmyndigheten.
En fjärdedel av det svavel som faller ner över Sverige kommer från sjöfarten, och i en hamnstad som Göteborg är det den allra största delen. Mindre svavel i bränslet ger också sidoeffekter i form av lägre utsläpp av kväveoxider och hälsofarliga partiklar.
Kväveoxiderna bidrar till övergödning av havet, som redan är hårt belastat av kväve, och partiklarna från förbränningen kan orsaka luftvägssjukdomar.
Enligt en ny dansk undersökning orsakar utsläppen från sjöfarten cirka 50 000 förtida dödsfall i Europa varje år.
Minskar försurningen
Det svavel som regnar ner över Sverige i form av surt regn är den viktigaste orsaken till att över 10 000 svenska sjöar är försurade och därmed fattigare på liv.
Idag kalkas sjöar för drygt 200 miljoner kronor per år för att motverka de negativa effekterna.
– De skärpta bränslekraven gör att försurningen minskar och det blir klart bättre möjligheter för de drabbade sjöarna att återhämta sig, säger Thomas Johansson, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Sjöfarten bör bli långsiktigt hållbar
Myndigheten anser att nyttan med förslaget är betydligt större än kostnaderna, och att de skärpta reglerna bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen.
Myndigheten vill att de föreslagna nya reglerna ska börja gälla omgående.
Remissvaret på EU-kommissionens förslag gäller enbart miljökonsekvenserna. Det saknas enligt myndigheten en beskrivning av konsekvenserna för den svenska sjöfartsnäringen.
Havs- och vattenmyndigheten är positiv till viss kompensation till industrin, men betonar att stödet bör inriktas mot långsiktigt hållbara och miljöanpassade lösningar för sjöfarten.
Svenskt fiske attraktivt i Schweiz
Fiskenyheter 2011
Att det finns bra fiske i Sverige är ingen nyhet för sig – men att Schweiz också har fått den insikten är en trevlig nyhet för Sveriges alla fiskevatten. RW Tours är störst på den tyskaspråkiga marknaden för flugfiskeresor till hela världen och att få in Södra Sverige i RW Tours program kan bli en springbräda för svenskt fiske.
Hjortseryd Konferens & Vildmark har via Leader Linné etablerat ett samarbete med schweiziska fiskearrangören RW Tours om exklusiva fiskeupplevelser i Skandinaviens sydligaste vildmark. I samarbetet ingår också Sunnedamms Sportsfiske vid Vänneån och Björns Sportfiskeguidning vid Bolmen.
Gästerna kommer att frossa i delar av Sveriges bästa fiske – både storgädda, regnbågslax och öring är på hugget. Boende blir i det charmerande och nyrenoverade torp Fållen, som ligger mitt i Hjortseryds vilthägn, där gästerna har kronhjortar och mufflon som utsikt. I resorna ingår all mat, lokaltransport, fiske och boende.
Naturskyddsföreningen bidrar med 2,7 miljoner till Hjo kommuns projekt Öring i hela Hjoån
Fiskenyheter 2011
Under förutsättning att tillstånd ges och avtal tecknas med markägare och berörda myndigheter kommer de nya vandringsvägarna att byggas under 2012 och slutföras under 2013.
När projektet är slutfört kommer fisken att kunna nå hela den ursprungliga sträckan i Hjoån samt stora delar av bäckarna som mynnar ut i Hjoån eller i Mullsjön. Förutom att de ny vandringsvägarna leder till en ökad fiskproduktion och ökad biologisk mångfald innebär det att beståndet är säkrat ovanför länsväg 195 vid en eventuell olycka med giftigt utsläpp. Öppnade fiskvägar är en garant för Hjoåns fauna i framtiden. På Hjo kommuns hemsida kan du följa projektets gång under 2012-2013.
Naturskyddsföreningens miljöfond finansieras genom försäljning av el märkt Bra Miljöval.
Bakgrund
Hjoån och Hjoåns dalgång är ett område av riksintresse för naturvården. Genom dalgången, som utsetts till ett Natura 2000 område, vindlar sig Hjoån fram. Delar av dalgången är även Naturreservat. Ån utgör ett mycket viktigt lek- och uppväxtområde för bl a Vätterns öring. Under långa tider har dock fiskarnas vandringsvägar skurits av och begränsats på grund av att flera dammar har byggts i dalgången. I dalgången myntades förövrigt begreppet ”öringsafari”
De uppmärksammade fiskevårdsåtgärder som genomfördes i Hjoån redan 2001 gör det möjligt för vätternöringen att vandra upp till Herrekvarn, strax nedströms väg 195. Drömmen har dock funnits sedan länge att återskapa vätternöringens ursprungliga lekområden i hela Hjoån samt i bäckarna som utmynnar i Mullsjön. Ekonomiska resurser har dock saknats för att förverkliga drömmarna.
Stärkt skydd för den vilda laxen
Fiskenyheter 2011
Havs- och vattenmyndigheten föreslår att den svenska laxkvoten i första hand ska gå till det fiske som görs med fällor nära älvarnas utlopp, framför allt i Norrland.
Samtidigt ska laxfisket i öppet hav i södra Östersjön fasas ut.
Avsikten med förändringen är att kunna styra fisket av lax i Östersjön så att fisket sker på de platser där bestånden är mest livskraftiga.
Förslaget går nu ut på remiss.
Det finns idag ett 20-tal älvar med vildlax kvar i Sverige, framför allt i Norrland. Många av dem har svaga bestånd och behöver skyddas.
Om fisket begränsas till närheten av älvarna finns möjlighet att styra uttaget mot de älvar där man sätter ut odlad lax och mot dem som har de livskraftigaste bestånden.
Ute i Östersjön blandas lax från vilda och odlade laxbestånd innan de efter några års uppväxt simmar tillbaka till sin hemälv.
Vid det fiske till havs med långlina och krok som sker i södra Östersjön går det inte att skilja vild lax från älvar med hotade laxbestånd från dem som kommer från odlade eller starkare bestånd.
– Genom att öka laxkvoten till Norrland blir det möjligt att styra laxfisket och välja vilka bestånd som ska skyddas. Något som alltså inte är möjligt vid fisket på öppet hav, säger Martin Rydgren, utredare Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske.
EU har beslutat att minska den svenska laxkvoten i Östersjön med 51 procent. Havs- och vattenmyndigheten föreslår att 60 procent av den svenska kvoten för lax ska gå till fiske med fällor under 2012, och hela kvoten under 2013.
För att det inte ska utvecklas ett nytt fiske av blandade laxbestånd förbjuds också fiske med förankrade flytnät efter lax efter 1 januari 2012. Det betyder att fisket efter lax på öppet hav helt fasas ut på sikt.
Förslaget innebär att de 100 företag som idag fiskar lax med fasta fällor främst efter Norrlandskusten kan fortsätta med det i större eller mindre omfattning.
Samtidigt får 10 företag i södra Sverige upphöra med sitt laxfiske ute i Östersjön.
Stora årskullar av torsk behöver skydd
Fiskenyheter 2011
Mätningar utförda av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, visar att det just nu finns stora mängder av småtorsk i västerhavet – framför allt i Skagerrak , men även längs kusten, vilket har varit väldigt ovanligt de senaste åren.
Enligt Joakim Hjelm, som är enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten, har man inte sett så mycket småtorsk sedan början av 1990-talet.
Torskarna är födda under våren 2011 och är knappt decimeterlånga.
Mängden av småfisk gör att hoppet ökar om att torskbeståndet ska kunna återhämta sig under kommande säsonger. Såvida de inte fiskas upp redan nu och kastas bort som skräpfisk.
Risken är nämligen att de här små torskarna fastnar i fiskeredskap innan de kan börja föröka sig.
Torsken blir inte könsmogen förrän efter två till fem år.
Havs- och vattenmyndigheten diskuterar just nu hur man ska kunna rädda det här tillfället att återuppbygga torskbeståndet innan det är för sent.
– Vi granskar de data som finns och funderar på vad som kan göras, säger Joakim Hjelm.
Fredning av torsk i Gullmarsfjorden
Fiskenyheter 2011
Torsken i bohuslänska Gullmarsfjorden är på historiskt låg nivå och situationen blir inte bättre. För att skydda det unika beståndet i fjorden fredar nu Havs- och vattenmyndigheten torsken i Gullmarsfjorden året om.
Tidigare fanns mycket torsk längs bohuskusten. Men under de senaste årtiondena har den lokala torsken – liksom koljan och blekan – minskat kraftigt och på vissa platser helt försvunnit. Ett flertal regler har införts för att vända trenden, men bestånden har fortfarande inte återhämtat sig.
– Situationen är allvarlig och för att torskbeståndet ska växa till krävs att fisket i Gullmarsfjorden minskar ytterligare, säger utredaren Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten.
Havs- och vattenmyndigheten har nu beslutat att freda torsken i Gullmarsfjorden under hela året, med start den 1 januari 2012. Även kolja och bleka omfattas av fredningen. Samtidigt förbjuds fiske med nät och ryssjor i fjorden. Fiske med handredskap kommer dock fortfarande att vara tillåtet, så länge man inte fångar de fredade arterna. Även burfiske efter skaldjur kommer att vara tillåtet.
– Syftet med fredningen är att skapa förutsättningar för att bygga upp fiskbestånden i den känsliga havsmiljön i Gullmarsfjorden, säger Martin Rydgren.
Förra året infördes liknande bestämmelser i hela vattenområdet runt Orust.
– Genom att lägga till Gullmarsfjorden så skapar vi ett stort sammanhängande område med möjligheter för de lokala bestånden att byggas upp igen. En återhämtning av torskbeståndet i Gullmarsfjorden skulle dessutom kunna innebära förbättrade möjligheter till att nya lokala bestånd kan etablera sig längs Bohuskusten, säger Martin Rydgren.
Tummen upp för EU:s räddningsplan om vild lax
Fiskenyheter 2011
EU-kommissionen föreslog i somras en flerårig plan för bestånden av vild lax i Östersjön. Förslaget tar ett helhetsgrepp på fiskevård och regler i hav och älvar. Mål är att bevara och förbättra alla bestånd av vild lax i älvarna, och på så sätt skapa förutsättningar för ett bättre fiske.
Havs- och vattenmyndigheten har nu skickat in sitt svar på planen till Landsbygdsdepartementet. Bland annat är myndigheten positiv till förslaget att årliga kvoter ska beslutas av EU-kommissionen.
– EU:s fiskeministrar bör i första hand sätta upp långsiktiga mål för fiskbestånden och överlåta till kommissionen att ta kvotbeslut. Då slipper vi de årliga förhandlingarna som ofta inneburit att den biologiska rådgivningen inte följts, säger enhetschefen Joakim Hjelm.
Ett tak sätts i planen för hur mycket lax yrkesfisket får fånga i Östersjön – högst 10 procent av antalet vuxna laxar per år. Planen innebär också att länderna runt Östersjön ska förbättra laxbestånden i alla älvar med vild lax. Sverige får det största ansvaret eftersom nästan all vild lax i Östersjön produceras här.
Stort svenskt åtagande
Enligt planen ska dessutom mål för beståndens storlek sättas upp för varje enskild laxälv. Bland annat införs det gränser för antalet laxar som får fångas i varje älv.
– Laxplanen innebär ett stort åtagande för Sverige, som Havs- och vattenmyndigheten är beredd att ta ansvar för. Särskilt viktigt blir det att vi har ett bra samarbete med fiskevårdsområden och älvföreningar, så att vi gemensamt kan komma fram till hur fisket kan bedrivas, säger utredaren Håkan Carlstrand.
Enligt planen ska också kompensationsutsättningar av odlad lax i älvar fasas ut inom sju år. De ska ersättas med åtgärder för vild lax. Havs- och vattenmyndigheten är positiv till förslaget men anser att arbetet kommer att ta tid – att omförhandla de komplicerade domarna i vattenkraftsmål är en långsam process.
– Arbetet kan ta flera decennier. Vi behöver nya verktyg för att kunna omförhandla domarna så att dessa resurser kan användas för att restaurera laxområden. Då kan resultatet bli optimalt för miljön, allmänna intressen och enskilda intressen, säger Håkan Carlstrand.
Svenska fiskekvoter för Östersjön listade
Fiskenyheter 2011
Nu har listan för 2012 års svenska fiskekvoter i Östersjön kommit. Kvotsiffrorna är därmed med största sannolikhet färdiga. Listan visar att svenska fiskare bland annat får ta i land 34 327 laxar under nästa år – mindre än hälften jämfört med i år.
Förra veckan beslutade EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter för Östersjön. Nu har även kvotsiffrorna per land räknats samman. Kvotsiffrorna finns uppräknade i förslaget till förordning som nu offentliggjorts.
De svenska fiskekvoterna i Östersjön 2012 föreslås bli följande:
• Sill i Bottenhavet: 19 095 ton (+2%)
• Sill i centrala Östersjön: 26 228 ton (-27%)
• Sill i västra Östersjön: 3 718 ton (+32%)
• Lax i Östersjön: 34 327 st (-51%)
• Skarpsill: 42 952 ton (-22%)
• Torsk i västra Östersjön: 3 312 ton (+13%)
• Torsk i östra Östersjön: 15 791 ton (+15%)
• Rödspotta i Östra Östersjön: 156 ton (-5%)
EU-länderna var ovanligt oeniga vid omröstningen. Sverige och fyra andra medlemsstater röstade emot förslaget i sin helhet. Sverige var emot den kraftiga höjningen för sill i västra Östersjön, eftersom det påverkar det svenska fisket och beståndssituationen för sillen negativt. Majoriteten röstade dock för förslaget.
Förordningen ska slutligt beslutas vid nästa rådsmöte, den 14 november. Kvoterna förväntas dock klubbas utan diskussion, och kommer därför med största sannolikhet att antas enligt listan.
Fiskekvoterna för Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön bestäms vid rådsmötet med fiskeministrarna den 15-16 december.
Svenskt arbete för vattendirektivet under lupp
Fiskenyheter 2011
EU-kommissionen har ställt frågor till Miljödepartementet för att få klarhet i hur Sverige arbetar för att uppnå EU:s vattendirektiv. Kommissionen vill bland annat att Sverige gör delar av åtgärdsprogrammet tydligare. Havs- och vattenmyndigheten är en av flera miljömyndigheter som nu gett sina svar.
EU-kommissionen har granskat tio länders rapportering om vattendirektivet och vill nu ha svar på uppföljande frågor. Kommissionens oro och kritik för Sverige rör bristfällig miljöövervakning, hur man hanterat fysiska störningar i vatten och att man inte har kraftiga åtgärdsprogram. Miljödepartementet har skickat frågorna vidare till svenska miljömyndigheter. Nu har Havs- och vattenmyndigheten kommit med sina svar.
Kommissionen menar att en otillräcklig miljöövervakning leder till dåliga kunskaper om miljötillståndet i svenska vatten. Bristande faktaunderlag riskerar därför att vissa klassificeringar, exempelvis i Kattegatt och Skagerrak, kan ha skett på felaktig grund.
– Jag förstår varför kommissionen frågar och det finns fog för kritiken. Samtidigt är vår övervakning betydligt mer omfattande än den vi rapporterar till EU. I Sverige finns över 18 000 övervakningsstationer. När det gäller Kattegatt och Skagerrak är det inte bara övervakningsvärden som ligger till grund för bedömningen utan även andra inventeringar och undersökningar, säger Lennart Sorby, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.
God vattenstatus ska nås 2015
EU:s vattendirektiv har som mål att EU-länderna ska uppnå god vattenstatus 2015, baserat på tillståndet för ekologi och nivåer för ett 40-tal kemiska ämnen. Medlemsländerna är skyldiga att vidta åtgärder för att nå och behålla god vattenstatus.
– Det finns brister i hur vi som land genomför direktivet, vi borde bland annat kommit längre med övervakningen. Men en hel del förbättringar pågår för att övervaka och klassificera tillståndet i vattnet, att utvärdera vattenkraftsanläggningar och att skapa bättre underlag för att peka ut åtgärder i vatten, säger Lennart Sorby.
Miljödepartementet ska svara EU-kommissionen den 11 november. I december 2012 ska EU-kommissionen återrapportera arbetet med vattendirektivet till EU-parlamentet och rådet.
WWF protesterar mot utfiskningen av Östersjölaxen
Fiskenyheter 2011
Östersjölaxen är i kris och både Sveriges landsbygds- och fiskeminister Eskil Erlandsson och Finlands skogs- och jordbruksminister Jari Koskinen måste agera om den vilda laxen ska finnas kvar i framtiden. Det uppmanar svenska och finska WWF i ett gemensamt krav inför EUs fiskerådsmöte i Luxemburg 20-21 oktober.
WWF är kritisk till att varken Sverige eller Finland tänker följa rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet om kraftigt minskade kvoter.
– Ska den vilda laxen finnas kvar i Östersjön måste Östersjöländerna ta ansvar och följa den vetenskapliga rådgivningen som föreslår kraftig minskning av fisket. Läget för laxen är nu akut eftersom länderna i flera år har blundat för varningarna, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF Sverige.
EU-kommissionen har förstått det allvarliga läget. Den rekommenderar medlemsländerna att följa internationella havsforskningsrådet (ICES) råd att minska kvoterna för den hotade laxen med 79 procent i Östersjön och med 29 procent för laxen i Finska viken jämfört med 2011. Men svenska och finska regeringen har redan nu gjort klart att de varken kommer följa ICES eller EU-kommissionens råd.
– Vi uppmanar svenska fiskeministern Eskil Erlandsson och finska skogs- och jordbruksministern Jari Koskinen att följa den vetenskapliga rådgivningen för laxen på rådsmötet. Det är avgörande för att den vilda laxen ska återhämta sig och ett lagligt fiske ska kunna finnas i framtiden. De måste också agera för att det illegala laxfisket och bifångsterna av lax stoppas i Östersjön under 2012, säger Liisa Rohweder, generalsekreterare på WWF i Finland och Håkan Wirtén i ett gemensamt uttalande.
Orsakerna till det kritiska läget för Östersjölaxen är oklara. Enligt ICES är överlevnaden av unglax bara 10-15 procent i Östersjön. Många lokala bestånd av lax och öring har utrotats, bland annat på grund av kraftverksdammar som hindrat fisken från att vandra och leka i älvarna. Det illegala fisket är omfattande och betydande mängder lax fångas även som bifångster i andra fisken. Konkreta åtgärder behövs nu på flera plan.
– WWF ser allvarligt på ländernas brist på åtgärder i angränsande älvar för att stärka de vilda laxbestånden. För att öka laxens fortplantning är det viktigt att restaurera vattendrag och öppna upp fria vandringsvägar förbi kraftverksdammar i älvarna, säger Jenny Fors, fiskepolicyansvarig på WWF.
Bakgrund: EU kommissionen föreslår för 2012 för lax och havsöring:
Minskad TAC (total tillåten fångst) i Östersjön (utryckt i antal fiskar) till 52 974 (-79% jämfört med 2011) och för lax i Finska viken till 10 884 antal laxar (-29% jämfört med 2011).
Sätt havsmiljön främst i EU:s fiskeripolitik
Fiskenyheter 2011
Sätt miljön främst, så skapar det även förutsättningar för att lösa ekonomiska och sociala villkor på lång sikt. Det är en av Havs- och vattenmyndighetens åsikter om hur EU:s fiskeripolitik ska se ut 2013.
Just nu pågår ett omfattande arbete för att förbättra EU:s gemensamma fiskeripolitik – år 2013 ska den finnas på plats. I somras la EU-kommissionen sitt förslag och den svenska regeringen har därför begärt in synpunkter från ett stort antal remissinstanser.
Havs- och vattenmyndigheten skriver i sitt remissvar att miljöfrågorna ännu tydligare måste sättas främst i den framtida fiskeripolitiken.
– En levande havsmiljö är det som skapar förutsättningarna för att alla andra mål i fiskeripolitiken ska kunna uppfyllas, som långsiktigt hållbar ekonomi och bättre sociala villkor. Därför måste hänsyn till havsmiljön prioriteras högst, och det måste vara uttalat i den nya gemensamma fiskeripolitiken, säger Joakim Hjelm, chef för Havs- och vattenmyndighetens internationella enhet.
En annan av Havs- och vattenmyndighetens synpunkter är att den gemensamma fiskeripolitiken framöver tydligare måste integreras med andra miljöfrågor och annan marin verksamhet. Fiskerisektorn bör ses i sitt större sammanhang, där havspolitikens miljömål är centrala.
– Det här ligger i linje med regeringens mål att alla havsmiljöfrågor ska ingå under samma tak, vilket också är grunden till att Havs- och vattenmyndighetens bildats, säger Joakim Hjelm.
Stopp för utkast
Ett stort problem med den nuvarande fiskeripolitiken är att den resulterat i att en stor mängd fisk slängs överbord. Havs- och vattenmyndigheten tycker att EU-kommissionens förslag är bra, men vill gå längre och anser att det ska införas ett utkastförbud för alla arter.
– En modern fiskeripolitik måste signalera att utkasten inte är långsiktigt hållbara för havsmiljön. Här kommer det att krävas mycket resurser för att se till att förbudet hålls, säger Joakim Hjelm.
Siken skyddas i Gävleborg och Uppland
Fiskenyheter 2011
Fler sikar och en mer artrik havsmiljö. Det är några mål när Havs- och vattenmyndigheten från den 15 oktober etablerar ett fiskefritt område i södra Bottenhavet. Ett större område ska skydda siken under lekperioderna och ett mindre kärnområde blir helt fiskefritt i fem år.
Sedan 1990-talet har siken i Bottniska viken minskat. Sikarna blir allt färre och stora individer allt mer ovanliga på flera platser. Påverkan från fiske, sälar, skarvar och miljöförändringar är några orsaker.
För att skydda sikbestånden – och i förlängningen stärka artrikedomen i havsmiljön – inrättar Havs- och vattenmyndigheten ett fiskefritt område i södra Bottenhavet, med start den 15 oktober 2011.
Det fiskefria området har två delar. Dels införs ett kärnområde kring ön Storjungfrun sydost om Söderhamn som blir helt fiskefritt i fem år. Området bedöms vara särskilt värdefullt för den havslekande sikens lek- och uppväxtmiljöer. Dels införs ett större skyddsområde i Nordanstigs, Hudiksvalls, Söderhamns, Gävle, Älvkarleby och Tierps kommuner. Där fredas siken under sin lekperiod 15 oktober-30 november.
– Vi inför det fiskefria området för att det i framtiden ska bli mer och större sik i södra Bottenhavet. Tidigare erfarenheter visar att fiskefria områden har en positiv effekt för både fisk och fiske i omkringliggande områden, säger Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten.
Mörrumsån får nya öringar
Fiskenyheter 2011
Öresundskraft och Sveaskog sätter gemensamt ut 3 000 öringungar i Mörrumsån. Utsättningen kompenserar för den fisk som kan ha dött i samband med dammarbetet den 17 augusti och sker trots att skuldfrågan ännu inte är utredd. ”En bra åtgärd för det framtida fisket” säger Sveaskogs Percy Assarson vid Mörrums Kronolaxfiske.
Det var den 17 augusti som död fisk upptäcktes i den gamla åfåra som löper parallellt med intagskanalen till ”Fridafors Nedre”, ett av Öresundskrafts två kraftverk i Mörrumsån. Öresundskrafts personal på platsen uppskattade mängden döda fiskar till 100-200 stycken i storlekar mellan 5 och 10 centimeter på en sträcka av cirka 400 meter.
I sin redogörelse den 5 september uppskattar länsstyrelsen i Kronobergs län antalet döda fiskar till 1000 stycken, främst öring och mört. Ärendet har polisanmälts och handhas av åklagare Jan-Olof Andersson i Jönköping som ännu inte fattat beslut om förundersökning. Trots att frågan om eventuellt lagbrott inte är avgjord, sätter Öresundskraft och Mörrums Kronolaxfiske ut tre tusen 1-somriga öringungar i en gemensamt bekostad utsättning.
-Genom vår frivilliga vattentappning vid Fridafors Nedre har vi bidragit till att skapa en av Mörrumsåns bästa uppväxtlokaler för öring. Nu vi vill göra rätt för oss och kompensera för den skada som kan ha uppstått. Det säger Lars-Inge Persson, chef för affärsområde Kraft & Värme vid Öresundskraft.
-Vi bidrar till utsättningen därför att den gynnar det framtida fisket längre ner i ån och även om vi inte har del i det inträffade kommer vi att ställa upp med 1500 havsöringsungar för att få hela området besatt, säger Percy Assarson vid Sveaskog och Mörrums Kronolaxfiske.
Utsättningen sker vid Fridafors Nedre kraftstation onsdagen den 28/9, kl. 14.00. (Gamla åfåran; tillträde från fritidscentrets fotbollsplan).
EU-stöd för hotad Norrlandslax
Fiskenyheter 2011
EU-kommissionen vill begränsa laxfisket i Östersjön kraftigt. Det kan bli räddningen för sportfisket i Norrlandsälvarna där laxen för en allt mer tynande tillvaro.
– De två senaste åren har varit katastrofala, antalet laxar som återvänder till älvarna har minskat kraftigt – till Kalixälven återvände inte ens hälften så många laxar i sommar som för två år sedan, säger Glenn Douglas på projektet Låt vildlaxen vandra hem.
– De begränsningar som EU-kommissionen föreslår ligger i linje med havsfiskerådets förslag och bygger på biologiska fakta. Det fungerar ju inte om man fiskar mer än vad resurserna tillåter.
EU-kommissionen föreslår att antalet fångade laxar begränsas från nuvarande 250 000 om året till cirka 53 000. Förslaget skall förhandlas mellan EU-länderna i höst.
– Om en begränsning inte ska bli ett slag i luften måste alla ta sitt ansvar. Det finns säkra uppgifter på att polska fiskare gått förbi den nuvarande begränsningen genom att rapportera fångad lax som laxöring, säger Glenn Douglas.
Överfiske och ökad dödlighet av smålax, smolt, har resulterat i en dyster trend.
– Under de senaste tio åren har antalet laxar som återvänt till sina hemälvar i Norrbotten minskat för varje år, konstaterar Glenn Douglas.
Av Ove Byström/TT
Samebyar säger nej till vattenkraftsutbyggnad Piteå
Fiskenyheter 2011
Svenska samernas riksförbund och berörda samebyar säger nej till planerna att reglera Pite älvs källflöde. Uttalanden om motsatsen är helt tagna ur luften:
– Utan samebyarnas samtycke blir det inget projekt, säger förbundsjuristen Jenny Wik Karlsson.
Lappland kraftverk vill reglera Pite älvs källflöde. Bolaget vill leda vattnet genom en tunnel från Piskejaur till norska Fauske. Och i media har projektledningen uttalat att det finns fullt stöd från berörda samebyar.
Missvisande
Uttalandet har fått Svenska samernas riksförbund, SSR, och de berörda samebyarna att ilskna till. Att det skulle finnas ett stöd är direkt missvisande. Frågan har
aldrig ställts från bolaget och därför har heller ingen tagit ställning:
– Samebyarna är rättighetsinnehavare till marken och det är därför självklart att förvaltningen av marken arbetas fram gemensamt med samebyarna. Utan deras samtycke kan inga projekt i området genomföras. Det säger Jenny Wik Karlsson förbundsjurist på SSR i ett pressmeddelande.
Samebyarnas nyttjande av marken bygger på ett långsiktigt perspektiv där utgångspunkten att nyttja marken på ett sådant sätt att den bevaras till kommande generationer. Det, menar SSR, är orsaken till att samebyarna i regel är mycket restriktiva till exploateringar av den föreslagna sorten.
Livsmiljö
– Vi samer är en del av den helhet som utgör vår livsmiljö. Vår livsmiljö består av det omgivande landskapet, historien, renen, språket, våra naturresurser och vår egen plats i denna helhet. Detta är grunden och förutsättningen för hela vår kultur och hela vår existens, detta vill vi naturligtvis inte äventyra, säger Jörgen Jonsson, ordförande i SSR i pressmeddelandet och Jenny Wik Karlsson avslutar:
– En utbyggnad av vattenkraften är svår att förena med samebyarnas syn på en hållbar förvaltning och ryms därför inte heller inom den förvaltningsmodell som samebyarna förordar.
Av Göran Lindh/NSD
Nya Hamra nationalpark tar in en massa vatten
Fiskenyheter 2011
Hamra nationalpark i Gävleborgs län utvidgas nu kraftigt. Vattenmiljöerna blir en betydelsefull del av den nya nationalparken som invigs fredagen den 16 september.
Hamra nationalpark i Gävleborgs län utvidgas nu kraftigt. Vattenmiljöerna blir en betydelsefull del av den nya nationalparken som invigs fredagen den 16 september.
I Ljusdals kommun ligger Hamra nationalpark. Riksdagen har beslutat att nationalparken ska växa från 28 till 1 400 hektar. Från att ha varit ett begränsat skogsområde blir nu Hamra ett vidsträckt landskap med myrar, gammelskog och forsar.
Vattendrag och sjöar blir därmed en viktig del av nationalparken. Bland annat rinner delar av Svartån här, ett av få svenska vattendrag som inte påverkats av flottning och skyddats i naturligt skick. Vattnet är en gynnsam lekmiljö för fiskar och små vattendjur.
– Det är särskilt positivt att vattendragen och myrarna nu inkluderas i Hamra nationalpark. Vattenmiljöerna här skapar uppväxtområden för många arter, fungerar som biologiska reningsverk och bidrar till ett givande friluftsliv, säger Björn Risinger, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.
Den 16 september invigs nationalparken med bland andra miljöminister Andreas Carlgren, Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren och Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Björn Risinger som talare.
Med Hamra inkluderat har Sverige i dag 29 nationalparker.
Fortsatta problem för lax i svenska vatten
Fiskenyheter 2011
Läget för Östersjölaxen är allvarligt. Mycket pekar nu mot en fortsatt svag uppvandring i svenska vattendrag 2011. EU förbereder nu en plan med hårdare åtgärder.
Sedan 1990-talet har tillgången på lax i svenska vattendrag haft en positiv utveckling. Förra året kom dock oroande låga siffror för uppvandringen.
Preliminär statistik för 2011 har nu tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Sveriges Lantbruksuniversitet. Den pekar mot fortsatt dåliga nivåer.
– Uppvandringen av lekmogen vildlax verkar bli svag också i år. Det är bekymmersamt och hotar våra ambitioner att uppnå livskraftiga bestånd, säger Joakim Hjelm, chef för Havs- och vattenmyndighetens internationella enhet.
EU-plan med tuffa krav
Nyligen la EU-kommissionen fram ett förslag till en förvaltningsplan för Östersjölax, som anger hur man ska hantera laxfrågan på lång sikt. Målet är bland annat att gynna den genetiska mångfalden, få upp vildlaxbestånden till högre nivåer och skapa en hållbar försörjning för fisket.
– Förslaget till en ny förvaltningsplan är ambitiös, men nu krävs det tuffa åtgärder för att bygga upp bestånden. Enligt förslaget ska uppvandringen öka, utsättning av odlad lax fasas ut och blandfisket i södra Östersjön begränsas, säger Joakim Hjelm.
Förslaget kommer att diskuteras under hösten och förhandlas i både EU-parlamentet och EU:s ministerråd. Vid en snabb process kan planen vara redo att antas sommaren 2012.
Havs- och vattenmyndigheten kommer att bistå regeringen i arbetet med förvaltningsplanen, liksom i höstens förhandlingar om kvoter inför nästa års fiske.
Oljan räcker inte – nu vill norrmännen ha våra älvar
Fiskenyheter 2011
En ny vattenkraftsstrid har blossat upp. Detta sedan det blivit känt att det finns planer på att leda över vatten från den svenska fjällsjön Pieskehaure till kraftverk i Norge. Såväl Luleälven som Piteälven kommer att påverkas av detta.
– Ett urbota dumt förslag, dundrar Christer Borg, ordförande för organisationen Älvräddarna.
Och det som upprör allra mest är att överledningen till den norska sidan, som är tänkt att ske via en tunnel, kommer att påverka vattenflödet i den hårt skyddade Piteälven.
”Oseriöst”
– Att på det här sättet börja peta i en våra nationalälvar känns oseriöst och jag kommer på olika sätt att framföra min kritik till miljö- och energiministern, säger Christer Borg.
Bakom vattenkraftsplanerna står projektet Lappland kraftverk, bakom vilket döljer sig Laponia Center i Jokkmokk och det norska företaget Musken Senter AS. Den prislapp som presenterats ligger på närmare fem miljarder kronor och energitillskottet beräknas bli runt två terrawatt timmar (TWh). Som jämförelse produceras 8,8 TWh av kärnkraftreaktorn Forsmark 3.
Applåder i Norge
Politiker på den norska sidan applåderar satsningen. Stortingsledamoten Ivan Kristiansen säger till den norska tidningen Saltenposten att planerna är realistiska men att ett samarbete mellan Norge och Sverige är ett måste för att planerna ska kunna förverkligas. Fauske kommun har uttalat sig positiv utlåtande till planerna men vill först avvakta den konsekvensutredning som görs innan slutgiltigt ställningstagande. Detsamma gäller grannkommunerna Sörfold och Fauske.
Inga reaktioner – ännu…
Vattenkraftsplanerna inne i fjällvärlden har än så länge inte väckt några starka reaktioner bland svenska politiker. En som däremot dömer ut den tänkta överledningen till Norge är Christer Nilsson, professor i landskapsekologi vid Umeå universitet.
– Jag har svårt att tänka mig att svenska remissinstanser skulle gå med på att svenskt vatten överleds till Norge och att norska kraftbolag tar hem vinsterna och vi får stå för förlusterna, säger han till Radio Norrbotten.
Av Sandor Berglund/NSD
Hur påverkar laxutsättningar övrig fisk i Vättern?
Fiskenyheter 2011
Vilka är egentligen effekterna av att sätta ut lax i Vättern? En ny rapport från Fiskeriverket samlar information om hur den unika storrödingen och andra fiskbestånd i Vättern påverkas av Gullspångslaxen som sätts ut.
”En främmande art i Vättern – ekologiska effekter av utsättningar av Gullspångslax”
Nytt förbud kan ge fler laxar i Norrbotten
Fiskenyheter 2011
Fiskeriverket vill halvera antalet yrkesfiskade laxar i Östersjön nästa år. Skälen: För hårt fisketryck och unga laxar som går en okänd död till mötes. Förslaget kan leda till fler laxar i Norrbottens älvar.
Den här slutsatsen kommer efter att Fiskeriverkets forskare undersökt nya data om bestånden i Östersjön. Havsforskarnas rekommendation är att endast 54 000 laxar ska tas upp 2012. Det är mer än en halvering av rådet för 2011.
Flera teorier
Ett av skälen är att det fiskas för mycket lax i Östersjön, framför allt med så kallat långrevsfiske ute till havs. Men det finns fler skäl:
– Den naturliga överlevnaden för lax i Östersjön har minskat påtagligt sedan mitten av 1990-talet och detta har minskat mängden lax som uppnår fångstbar storlek. Vi är dock osäkra på orsakerna, säger Johan Dannewitz, forskare på Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium.
Det finns flera teorier om varför de unga laxarna dör, men ingen är bekräftad. En teori är att klimatuppvärmningen påverkar överlevnaden. En annan är att sälarna äter stora mängder ung lax.
Max Cardinale är forskare vid Fiskeriverkets havslaboratorium. Hans uppfattning är att förvaltningen av laxen borde göras om fullständigt. I stället för att fiska laxen i havet eller vid kusterna borde den fiskas i älvarna på väg upp till lek.
Mixat bestånd
– Bestånden i vissa älvar är ganska bra medan andra är svaga. Problemet är att så länge man fiskar i havet så tar man upp ett mixat bestånd, säger Max Cardinale.
Det innebär att man inte kan skilja på vilken lax som kommer från vilket bestånd. Det går att kontrollera mycket bättre om fisket sker i älven.
– Då skulle de som är duktiga på att bevara laxen, till exempel i norra Sverige, kunna få en bättre andel. Och de som är sämre, i södra Östersjön, får fiska mindre, säger Max Cardinale.
Johan Blomqvist är yrkesfiskare i Luleå. Han bedömer att forskarnas rekommendationer om ett halverat laxfiske skulle innebära att det gick upp betydligt mer lax i de norrbottniska älvarna.
Når inte kvoterna
– Det skulle det helt klart göra, säger han.
Men om halveringen skulle innebära att fiskarna längs Norrbottenskusten påverkas är han osäker på. Fiskarna når sällan de kvoter som de har i dag, enligt Johan Blomqvist.
– Vi har inte lyckats fylla vår kvot i Bottenhavet och Bottenviken på flera år på grund av de förbudstider som finns, säger han.
Av Bo Torbjörn Ek/NSD
Nya bestämmelser för fiske efter harr och havsöring i norr
Fiskenyheter 2011
Fiskeriverket har remitterat ett förslag som behandlar vattendragen från Torneälv i norr ner till Byskeälv i söder. Förslaget syftar till att stärka bestånden av havsöring och harr. Följande ändringar föreslås träda ikraft den 1 juli 2011:
I Torneälven, Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Åbyälven och Byskeälven får endast öring mellan 30 och 45 cm behållas och endast en öring får behållas per fiskare och dygn.
Fredningstiden för öring ändras i samtliga ovan nämnda vattendrag till att vara från och med den 1 september till och med den 14 oktober.
I vattendrag som mynnar i Bottenviken från Byskeälven och norr ut ändras minimimåttet för harr till 35 cm och en fredningstid införs under tiden från och med den 15 april till och med den 31 maj.
Förslaget innebär också en justering av tillämpningsområdet och ett tydliggörande av var nätfiske får bedrivas.
Meddelande:
Ett nytt TV-program hösten 2011, med arbetsnamnet Under ytan, undersöker lokala fiskevårdsinsatser i samband med fiske- och båtturism, underhållning och livsstil. Kontrakt är nu tecknat för Årjäng som inspelningsplats, och fiskevatten i gränslandet Värmland/Dalsland.
Dregen, som inte bara är musiker, utan också känd för sitt stora fiskeengagemang, är klar för medverkan i Årjängsprogrammet, som ska sändas september 2011. Programmet anknyter till sommarens Packmopedturné och får en karaktär av roadmovie, med lika delar granskning, livsstil/underhållning och fiske.
– Årjäng väljs som inspelningsplats för att områdets goda fiskevatten, men också för sina väl utvecklade fiskevårdsplaner. Sjösystemens vatten får inte fiskas sönder, trots vårt stora turistunderlag. Därför lägger vi fokus på hur du verkligen njuter av resan och av fisket, förklarar Birger Pettersson Wiik, som är projektledare för EU-projektet UTEV, Utveckling av turism och entreprenörskap längs Vattenvägen, i samarbete med Årjängs kommun.
Packmopedturnén har sitt stopp i Sillerud, som angränsar till sjön Östra Silen, sammanbunden med Dalslands Kanal. Fisket kommer preliminärt att bedrivas därifrån upp till Östervallskog via Västra Silen, Krokfors, Gustavsfors, Lennartsfors, Töcksfors och Östervallskog, på platser valda i samarbete med lokala fiskeguider.
Programledare är Johan Broman, som tidigare varit med som programledare i en rad säsonger av TV4:s FiskeDRAG. Producent är Jocke Wallner och medverkande är även Fredrik Sjöblom och ett antal olika kändisar med intresse för fiske. Under ytan är klar för TV4 Sport som når 80 % av Sveriges hushåll. Samtliga TV4-kanaler har sändningsrätt på serien.
Fiskeriverket läggs ner – Havs- och vattenmyndigheten öppnar!
Fiskenyheter 2011
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är en ny statlig myndighet som öppnar den 1 juli. Myndigheten ska arbeta för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Samtidigt som Havs- och vattenmyndigheten öppnar läggs Fiskeriverket ner. En del av fiskerifrågorna går över till den nya myndigheten. Jordbruksverket tar bland annat över ansvaret för frågor om utvecklingen av fritidsfiske och fiskenäring, vattenbruk samt EU-stöd till fiskenäringen.
Positivt för torsken men dystert för laxen i Östersjön
Fiskenyheter 2011
Torskfångsterna i Östersjön kan öka med 15 procent i det för svenska fiskare viktiga östra beståndet. Det anser ICES, Internationella havsforskningsrådet, som i dag presenterar sina biologiska råd för Östersjön 2012. För laxen är läget mer bekymmersamt och forskarna föreslår därför en kraftig minskning av yrkesfiskets fångster.