Det här är Fiskemagasinets.se sida om nyheter. Här kan du hitta lokala nyheter, urklipp ur tidningar inskickade av läsarna, med andra ord både smått och stort om fiske i Sverige med omnejd.
E-posta in tips till; nyheter@fiskemagasinet.se
_____________________________________________________________
_____________________________________________________________
Genetisk mångfald hos vildlax i Östersjön avgörs med nytt EU-förslag
Östersjölaxen är en unik resurs av stor betydelse för fiske och ekologi som hotas av utrotning. Men meningarna går isär om hur laxen ska räddas. Utplanteringar av lax som föds upp i odling har av många forskare länge ansetts utgöra ett av hoten medan fiskare bedömt dem som nödvändiga. EU-kommissionen föreslår nu att utplanteringarna stoppas.
Forskare och experter från länderna runt Östersjön samlas nu vid ett seminarium vid Stockholms universitet för att presentera kunskap om laxens genetik och diskutera med fiskodlare, naturvårdare, myndighetspersoner. Isabella Lövin, EU-parlamentariker och enligt tidningen MiljöAktuellt Sveriges tredje miljömäktigaste person, inleder seminariet om för- och nackdelar för laxens biologiska mångfald. Forskaren Anna Palmé och professor Linda Laikre vid Stockholms universitet, som leder arbetet med att utreda de genetiska riskerna med och utan laxutsättningar, medverkar också vid seminariet. En av huvudtalarna är professor Michael M Hansen, en av Europas ledande experter på laxfiskars genetik.
- I Danmark har vi övervakat de genetiska effekterna av utplanteringar. Våra resultat har lett till att stora delar av utsättningarna har stoppats, säger professor Michael M. Hansen.
- Vikten av biologisk mångfald på gennivå är troligen underskattad idag, menar Linda Laikre. Nya forskningsrön visar på att genetisk mångfald behövs för arters fortlevnad och ekosystemens funktion.
- Sverige har en unik situation att bidra till östersjölaxens fortlevnad, fortsätter Anna Palmé, Stockholms universitets arrangör och expert på utsättningsproblematiken. Vi har fortfarande livskraftiga vilda bestånd och vi har en stark bevarandegenetisk kunskap.
Bakgrundsinformation
Älvarna runt Östersjön har genetiskt unika laxbestånd. Bestånd som anpassats till miljöförhållandena i varje älv. Utbyggnaden av vattenkraftverk i älvarna hindrar vildlaxens vandringar till och från lekplatser. Många genetiskt särpräglade bestånd har gått förlorade och förlusterna kan ha konsekvenser för laxen, fisket och ekosystemen.
Storskaliga utsättningar av laxar som fötts upp i odling har genomförts Östersjön i decennier för att kompensera för bortfallet av naturlig lek. Men dessa utsättningar medför att främmande genetisk material sprids och kan försämra genetiken hos kvarvarande bestånd. Forskare inom bevarandegenetik har länge varnat för dessa risker. EU-kommissionen menar att utplanteringar av unga laxar som görs storskaligt i Östersjön kan skada kvarvarande vilda bestånd och att de bör stoppas.
Vilka är konsekvenserna på biologisk mångfald av detta beslut? Finns en risk att genetisk mångfald som idag upprätthålls av odlingar går förlorad? Vilka är isåfall konsekvenserna av detta? Populationsgenetikerna vid Stockholms universitet arbetar med en rapport kring dessa frågor. Seminariet och workshopen är ett led i detta arbete. Resultaten kommer att påverka Sveriges vidare nationella och internationella arbete med laxfrågan.
_____________________________________________________________
Minskad kalkning av försurade sjöar och vattendrag
Nu har Havs- och vattenmyndigheten fattat beslut om bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag. Totalt går 198 miljoner från havs- och vattenmiljöanslaget till åtgärder för att motverka de negativa effekterna av försurning. En minskning med 10 miljoner, vilket är 5 procent mindre jämfört med föregående år.
Bättre kunskap och effektivare kalkningsåtgärder har bidragit till att höja kvalitén på verksamheten vilket i sin tur gör det möjligt med besparingar.
- Åtgärdsarbetet har effektiviserats och vi fortsätter att satsa på nya kvalitetsförbättringsprojekt. Det handlar bland annat om att se till att använda kalkningspengarna där de gör mest nytta, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Havs- och vattenmyndigheten kommer att satsa på fortsatta kvalitetsförbättringar och anpassning till försurningsutvecklingen. Omfattande insatser har lett till att det försurande nedfallet över Sverige har minskat och tidigare försurade vatten har kunnat återhämta sig.
Samtidigt bedömer Havs- och vattenmyndigheten att behovet av kalkning kommer att bestå under lång tid och under de närmaste åren på en oförändrad nivå.
- Det är oerhört viktigt att den positiva utveckling som vi kan se i våra sjöar och vattendrag inte går förlorad, därför måste vi upprätthålla en fortsatt hög nivå på bidraget till kalkning, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Kalkning är den största miljövårdsåtgärd som genomförs i Sverige. Sedan 1977 har Sverige kalkat sjöar och vattendrag för att motverka försurningsrelaterade skador på växt- och djurliv.
Totalt har staten satsat 4,4 miljarder kronor sedan starten. Dessutom har många kommuner som drabbats av försurande nedfall bidragit med betydande insatser i form av medel till kalkning och personal.
De senaste tio åren har ett omfattande arbete med kvalitetshöjande miljöåtgärder lett till att Sverige har kunnat minska kalkmängderna med cirka 40 procent sedan toppnoteringarna i början av 2000-talet.
_____________________________________________________________
Insatser i rätt tid skyddar torskbeståndet på västkusten
De mängder av småtorsk som nu finns på västkusten är resultatet av en längre tids målmedvetet arbete. En rad insatser under de senaste åren – som fredade områden och nya redskap – har bidragit till att bestånden ökar.
- Det är skönt att se att arbetet ger resultat, säger Bengt Kåmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Bengt Kåmark har arbetat med torskfrågan under många år och följt utvecklingen i Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Rapporterna om den ökade småtorsken i dessa vatten sker mot bakgrund av en rad betydande åtgärder under de senaste tio åren, både på EU-nivå och i Sverige.
Bland annat kan både Sverige och Danmark nu stänga områden om det fångas för mycket småtorsk, så kallad realtidsstängning. Efter inspektion av Kustbevakningen kan allt fiske stoppas i en zon när för mycket småtorsk fångas. Flera EU-åtgärder har också införts för nya och bättre redskap, som bland annat ska skydda torsk.
- De närmaste åren väntas bland annat bifångsterna av torsk minska kraftigt i Skagerrak, eftersom räkfisket där endast får bedrivas med ristredskap. Sverige har varit drivande i frågan, säger Bengt Kåmark.
I bakgrunden ligger flera grundstenar – sedan 2002 finns exempelvis en plan för hur man ska använda torsken i Nordsjön och Skagerrak på ett hållbart sätt. Sedan dess har det varit en av de viktigaste åtgärderna, som omkringliggande EU-länder har förbundit sig att följa. Ett system med begränsning av antal dagar till sjöss för att skydda torsken har också införts.
Nationellt finns dessutom numer en rad skyddsregler för torsk – vid kusten fredas exempelvis torsken under lekperioden. Dessutom har det införts total fredning av torsk lokalt under hela året. De traditionella trålfiskeredskapen har också förbjudits vid kusten. Endast selektiva skaldjurstrålar är tillåtna.
_____________________________________________________________
Dagen då jag blev tornedarling
FISKEKRÖNIKA.
För mig har Tornedalen blivit den naturliga reträttplatsen när storsamhället har känts för påträngande. Det härliga skogs- och jordbrukslandskapet ger mig ro i själen och frid i sinnet. Där kan jag i lugn och ro styra mina egna funderingar, känna vinden i ansiktet och odla mitt allestädes närvarande fiskeintresse.
Till sommaren är det fyrtio år sedan jag klev över tröskeln hos mina blivande svärföräldrar Maj och Hannes Enbuske i den då blomstrande sågverksbyn Siekasjärvi. Redan då förstod jag att jag hade nått slutstationen på livets något brokiga stig.
Under mina första år i Tornedalen hittade jag några synnerligen intressanta vildmarksjokkar. Med flugspöet i högsta hugg begav jag mig ut på min första och mest intressanta vandring. Det var midsommar i början på sjuttiotalet och hela landsdelen fullkomligt prunkade av gula smörbollar, blinkande midsommarblomster och förälskade rödbläror. Natten var varm och synnerligen rik på insekter. Ljuset trollband mig och jag hade svårt att förstå att midnatt rådde. Något förbluffande kändes det som att jag svävade fram efter vattendraget.
Mina strövtåg i fortfarande ursprungliga skogar gav mig insekten. Jag hade hittat min jokk, en liten lustgård i evighetens vintergata.
Av många anledningar kommer jag aldrig att glömma det första mötet med den harrbäck som gav mig så mycket. Solen sken, det var midnatt och det var midsommartider.
Det var ett fantastiskt litet vattendrag med små forsar och intagande sel. Nattsolens slöjlika strålar trängde igenom barrträdens spretigaste grenar. På den lilla forsnacken stod några sällsynt granna harrar och vaggade i den humusfärgade strömmen. På vattenytan flöt en aldrig sinande flotta av nykläckta bruna forssländor.
Fortfarande har jag svårt att ta till mig det stora scenariot, den första natten vid den jokk som gav mig svaret på alla mina frågor. Det var stort, oemotståndligt och vackert.
Några timmar senare vände jag det lilla selet ryggen och begav mig tillbaka till bilen. I korgen låg ett par vackra harrar från den dåtida skogens finaste å. Jag kände stor tacksamhet över att ha fått stifta bekantskap med en för mig helt okänd del av vårt avlånga land. Från och med den natten placerade jag Tornedalen på min mest personliga vildmarks- och fiskekarta.
Så småningom började jag leta efter de mindre vattendragen. I en av dessa bäckar återfann jag min barndom.
Jag blev pojke på nytt och minns med förtjusning barnaårens fiskeäventyr i norra Jämtland.
Det var i min nyfunna öringbäck som jag till slut hittade i Tornedalens innersta väsen.
Solen sken och sommardagen var behagligt varm. Myggen surrade och beckoljan doftade hemtamt av äventyr och allmän trevnad. Öringarna fanns där och de var hungriga. Därför gällde det att smyga och inte trampa för hårt i marken. Det blev ännu en förtrollad natt i mina utmarker.
Efter några års irrande kring skogsmarkerna visste jag att Tornedalen var rätt plats för mina exkursioner. Äventyret hade inga gränser och så känner jag fortfarande.
Jag vill mena att den norrbottniska gränsdalgången mot öster föder en dröm om det rätta livet. Nejderna erbjuder den personliga eskapaden efter glömda bäckar och jokkar. Tystnaden och ensamheten är andra viktiga ingredienser. Därför har ordet ensamhet en positiv klang i mina öron. En ensamvandrare är en livsnjutare som blir rik på sina naturupplevelser. Så har jag upplevt mitt Tornedalen.
Under resans gång har jag bildat nya rötter, som numera får trängas med både rotfästen från gamla Jämtland och hemtrakten i Råneå. Jag har förstått av allehanda diskussioner genom åren att någon riktig tornedaling blir jag aldrig, möjligtvis en tornedarling. Det duger gott för mig.
Av Gunnar Westrin, Publicerad i NSD.se
_____________________________________________________________
Miljömärkning av fiske ger resultat
Fler konsumenter köper och efterfrågar miljömärkt fisk men få är medvetna om varför miljömärkt fisk är bra. Nyligen släpptes den första globala studien om Marine Stewardship Council:s (MSC) miljömärkning och dess effekter på havet och fisken.
Det senaste året har MSC noterat en ökad efterfrågan på sin miljömärkning. Antalet MSC-märkta fisk- och skaldjursprodukter på den svenska marknaden har fördubblats. Allt fler livsmedelsföretag väljer att köpa miljömärkt fisk och fler fiskare än någonsin väljer att bli certifierade av MSC. Under det gångna året beslutade exempelvis matvarujätten McDonalds i Europa att certifiera sig enligt MSC:s spårbarhetsstandard. I Sverige serverar de endast MSC-certifierad torsk från Östersjön.
Nyligen lanserades den första globala oberoende studien om vilka effekter som miljömärkningen har på havet och fisken. De undersökta fiskena finns över hela världen. Från Hjälmaren till Sydafrika och Alaska.
- Rapporten visar på tydliga förbättringar. Bland annat har mängden bifångst minskat kraftigt. En annan effekt är att flera marina skyddade områden har skapats som en följd av certifieringen, säger Minna Epps, verksamhetschef för MSC i Östersjöregionen.
Bifångster är ett vanligt problem inom yrkesfisket och är sådant som fiskebåtar drar upp av misstag. Det kan handla om fisk som inte ska fångas, men det är också vanligt att fåglar fastnar i näten.
Hjälmarens MSC-certifierade gösfiske har bidragit till att gösbeståndet i sjön ökat kraftigt. En av orsakerna till det ökade gösbeståndet är fiskarnas initiativ att inte fiska gös under en viss storlek. På grund av framgången i Hjälmaren valde Fiskeriverket senare att införa samma storleksregler på gösfisket i Mälaren.
Rapporten visar också att 83 procent av den MSC-certifierade fiskeverksamheten med god marginal låter så mycket fisk finnas kvar i vattnet att den utan problem kan finnas kvar och fortsätta föröka sig. Något som mindre än hälften av det ocertifierade fisket gör.
- Fisk är gott och nyttigt. På MSC har vi ett mål om att alla ska kunna äta fisk så obehindrat som möjligt. Både i dag och i framtiden. På så vis gynnar MSC både miljön i havet, yrkesfiskare, sportfiskare, företag som säljer fisk och vi som tycker om att äta fisk, säger Minna Epps.
Om MSC
Marine Stewardship Council (MSC) är en internationell oberoende organisation som arbetar tillsammans med fisken, företag, forskare, miljöorganisationer och allmänheten för långsiktigt hållbara fisken. MSC:s målsättning är att bidra till att skapa sundare hav genom att belöna hållbara fisken och påverka de val människor gör när de köper fisk och skaldjur. MSC programmet uppnår sitt mål genom två standarder; en för hållbart och välskött fiske och en spårbarhetsstandard för handleskedjan som ligger i grunden för tredjepartsgranskningar av fisken. Granskningarna utförs av oberoende MSC-ackrediterade certifieringsorgan som uppfyller världens strängaste kriterier för bästa praxis. Miljömärket ger ett tydligt budskap till konsumenterna att fisken kommer från ett certifierat hållbart fiske. MSC har ett kontor i Stockholm och bedriver nu ett Östersjöprogram som samfinansieras av Stiftelsen Baltic Sea 2020 och Svenska PostkodLotteriet.
Läs mer: www.msc.org/se »
MSC:s miljöstandard för långsiktigt hållbart fiske- Fullt förenlig med med FAO:s riktlinjer för miljömärkning av vildfångad fisk:
Ett frivilligt program som är icke-diskriminerande
Baserad på vetenskapliga bevis
Insyn i processen
En tredjepartsverifiering
Certifiering av leveranskedjan
Totalt finns det mer än 270 fisken involverade i MSC-programmet. 133 av dessa är certifierade och 141 befinner sig någonstans i granskningsprocessen. Ytterligare 40-50 fisken ingår i konfidentiella förundersökningar. Tillsammans uppgår redan certifierade fångster, eller sådana under granskning, till omkring fem miljoner ton fisk och skaldjur. Detta motsvarar runt 10 procent av det globala fångstbehovet för mänsklig konsumtion. Det redan certifierade fisket fångar varje år nära fyra miljoner ton fisk och skaldjur – eller nästan sju procent av den totala viltfångsten för direkt mänsklig konsumtion. På internationell nivå är mer än 13 000 fisk- och skaldjursprodukter, som kan härledas från ett hållbart fiske, märkta med MSC:s miljömärkning.
_____________________________________________________________
Färre yrkesfiskare – trenden håller i sig
Under det senaste året har antalet yrkesfiskare minskat med 39 personer, från 1645 till 1606 fiskare. År 2000 fanns 2300 yrkesfiskare i Sverige.
-Detta är en konsekvens av rationaliseringar inom fisket, problem med lönsamhet och att vissa fiskbestånd blir allt mindre, säger Inger Dahlgren, enhetschef vid Havs- och vattenmyndigheten. Vår förhoppning är att de insatser som den nya Havs- och vattenmyndigheten gör, skapar möjligheter för ett hållbart fiske på sikt.
När Havs- och vattenmyndigheten beslutar om yrkesfiskelicenser utgår man från de fiskekvoter som Sverige har tilldelats av EU. Vid varje nyetablering tas också nationell hänsyn, där myndigheten bedömer huruvida det finns ett biologiskt utrymme.
-Vi måste försäkra oss om att fiskebestånden tål mer fiske innan vi utfärdar licenserna. Allt fiske ska ske på ekologiskt hållbara villkor, säger Inger Dahlgren.
En uppföljning av yrkesfiskets utveckling sker varje år. För 2011 sker rapporteringen i HaV:s årsredovisning som publiceras i februari.
_____________________________________________________________
Årstiden skonade Tjörns miljö vid oljeutsläppet
Oljeutsläppet som drabbade Tjörn i höstas visar att kustkommuner måste ha aktuella oljeskyddsplaner och snabbt kunna skydda de miljömässigt känsligaste områdena. Framför allt gäller det områden med mycket sjöfart, som västkusten, Skåne och Blekinge. Det framgick på ett utvärderingsmöte som under två dagar samlat 90 experter i Göteborg, i Havs- och vattenmyndighetens regi.
Den 15 september 2011 drabbades Tjörn av ett kraftigt oljeutsläpp. Följderna för miljön är ännu inte utredda, men tack vare tidpunkten väntas de bli betydligt lindrigare än vad som hade kunnat vara fallet.
- Konsekvenserna för miljön tror jag inte blir så stora som befarat tack vare att det var rätt årstid, vilket gör att man har haft hela hösten och vintern på sig att sanera. Skulle det inträffat under våren hade det drabbat nytt och uppvaknat växt- och djurliv mycket hårdare, säger Thomas Johansson, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Den 19-20 januari samlades närmare 90 experter från myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer i Göteborg för att utvärdera miljökonsekvenserna för Tjörn. En lärdom från mötet är att kustkommuner måste ha aktuell oljeberedskapsplan för utsläpp av den här digniteten.
- Stora oljeutsläpp är så pass ovanliga och det är svårt för många kommuner att ha full beredskap och kompetens på området. Men när det väl inträffar är det viktigt att det finns handlingsplaner, som måste vara aktuella. På kort tid måste man kunna peka ut känsliga områden för miljön. Framför allt gäller det områden med omfattande sjöfart, som västkusten, Skåne och Blekinge, säger Thomas Johansson.
Snabb kommunikation nödvändig
Vid oljeolyckor är flera myndigheter inblandade – Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap håller i saneringen tillsammans med berörd kommun och dess räddningstjänst. Havs- och vattenmyndighetens oljejour bidrar med kunskap och erfarenhet för en effektiv räddnings- och saneringsinsats för att skydda miljön.
Tjörnerfarenheten visar att kommunikationen mellan svenska myndigheter och kommuner fungerade bra, men det finns alltid saker som går att förbättra.
- Behovet av tidig förvarning och snabb, välfungerande kommunikation är omfattande vid sådana här händelser. En sak som är tydlig är att det är bättre att larma stort från början, säger utredaren Jessica Hjerpe-Olausson.
_____________________________________________________________
Nu kan projektet dra igång!
Saneringen av Valdemarsviken blir det i särklass största projektet i Valdemarsviks historia. – Det innebär att vi tar vårt ansvar för att rena Östersjön och räddar stora naturvärden. Valdemarsviken kommer om några år att vara Sveriges renaste fjord. Det konstaterade Erland Olauson, ordförande i projektets styrgrupp, när avtalet med belgiska NEC DV signerades på torsdagen.
- Det är total politisk enighet i att projektet skall genomföras, sa Erland Olauson och poängterade samtidigt att det egentligen var lite orättvist, mot den gamla ledningen, att han nu fick sitta på podiet och signera avtalet.
- Projektet är också en start på byggandet av det nya centrumet, ett centrum som kanske kommer få människor att trivas i vår kommun och välja att flytta hit, sa Erland Olauson.
NEC DVs regionchef Peter Van den Bossche var också mycket nöjd:
- Vi har med vår stora koncern i ryggen mycket stor erfarenhet och kompetens att genomföra liknande projekt. Företaget har funnits i Sverige de senaste 10 åren och har genomfört lika många projekt i olika delar av landet.
- Det första som sker blir att förstärka strandlinjerna vid Grännes och fram till en centrala hamnen. Först 2013 påbörjas själva uppsugningen av segmenten i viken. Allt skall vara färdigt 2014.
Thomas Örnberg, teknisk chef i kommunen:
- En lång upphandlingsprocess har äntligen gått i mål. Vi kan nu påbörja vårt projekt som från början var planerat att stå färdigt 2012. Som alla förstår bir det inte så, på grund av en del grus i maskineriet under upphandlingens gång.
- Vi har på alla tänkbara sätt säkerställt ekonomin i projektet och vill speciellt tacka Naturvårdsverket som på ett föredömligt sätt bidragit till finansieringen.
Hans Lorentzon, marknadschef, ser klara fördelar för kommunens näringsliv:
- Människor kommer hit för att bo och äta, ett flertal underleverantörer kommer att hyra maskiner, personal och kontorslokaler för att driva sina verksamheter i vår kommun.
- Valdemarsvik kommer att bli en åretruntupplevelse under några år framåt. Vi planerar för att genomföra ett antal miljökonferenser där människor både Sverige och internationellt får möjlighet att diskutera miljöfrågor och på plats studera vårt Östersjöprojekt.
_____________________________________________________________
Sverige i EU-toppen för digitala loggböcker i fisket
Nu har svenska fiskefartyg använt digital e-loggbok i ett år. 123 av de största fartygen rapporterar nu in sina fångstresor direkt till sjöss – vilket bland annat skapar en effektivare och säkrare fisketillsyn. I och med det ligger Sveriges e-rapportering för fisket i EU-toppen.
EU-länderna har sedan några år tillbaka arbetat för att alla stora fiskefartyg ska sluta rapportera in sina fångstresor i gamla pappersloggböcker. Det långsiktiga målet är bland annat att länderna enkelt ska kunna samverka och följa fisket så att regelverket följs – och på så sätt ska det bidra till EU:s mål för hållbara fiskbestånd.
Sedan 2011 har svenska fiskare börjat kunna rapportera in uppgifter som fångstvikt, arter, redskap och fångstplatser digitalt. I första etappen, som drog igång i januari för ett år sedan, ingick de största fiskefartygen över 24 meter. Robin Lundgren, sektionschef vid Havs- och vattenmyndighetens tillsynsavdelning, menar att det har förenklat arbetet – för både fiskeritillsyn och fiskare.
- Istället för att föra in alla uppgifter för hand rapporterar nu 123 fartyg in automatiskt under fångstresan. Uppgifterna går direkt in i systemet och vi som sköter tillsynen slipper steget med att skriva in allt manuellt. Riskerna för misstag blir mindre och arbetet är effektivare, säger Robin Lundgren.
Samtidigt har det uppstått vissa tekniska problem under vägen.
- Visst har vi haft en del barnsjukdomar. Systemet krånglade i början, och det finns fortfarande problem med programmet, från både tillsyns- och fiskarhåll. Men det mesta har vi fått bukt med och vi jobbar med att fisket ska få stöd hela vägen, säger Robin Lundgren.
Sverige och Danmark har kommit längst
Trots vissa fördröjningar i starten är den svenska rapporteringen bland de främsta inom EU. Sedan 1 juli 2011 ingår alla fartyg ned till 15 meter i e-rapporteringen.
- Vi är nu tillsammans med Danmark de som kommit längst med den elektroniska rapporteringen inom EU, säger Robin Lundgren.
I höstas genomförde EU dessutom ett system för utbyte av e-loggboksuppgifter mellan medlemsstaterna, som innebär att alla kan få information om de andra ländernas fiske och fartyg. På sikt ska alla EU-länder ingå – här var Sverige först att ansluta sig.
- Tidigare hade vi väldigt lite koll i förväg när en dansk båt ville ta i land fisk i Sverige. Nu kan vi enkelt få reda på var de fångat fisk, med vilka redskap och hur stor fångsten är. På så sätt kan vi lättare se om något inte stämmer, både vad gäller svenska, danska och irländska båtar, säger Robin Lundgren.
I nästa steg ska alla svenska båtar ned till tolv meter ingå, vilket förväntas ske under våren. Så fort tekniska specifikationer, regelverk och upphandlingar är klara kommer det att ske.
_____________________________________________________________
Nordiskt Mästerskap i pimpel – Falun, Dalarna 2012
Sportfiskarna i samarbete med Falubygdens Sportfiskeklubb, Borlänge Sportfiskeklubb samt Visit Falun Borlänge AB inbjuder härmed till det nordiska mästerskapet i pimpel i Falun, Sverige den 25 februari 2012.
I mästerskapet tävlar cirka 70 deltagare från Norge, Finland samt Sverige där deltagarna kvalat in till NM genom tidigare nationella meriter under säsongen. Tävlingsvatten är sjön Vikasjön, som ligger cirka 10 minuters bilfärd mitt emellan Falun och Borlänge.
Dagen avrundas med prisutdelning samt en bankett för alla tävlande.
För mera uppgifter angående tävlingen, kontakta:
Per Olof Liss (Falubygdens Sportfiskeklubb) + 46 (0)23-821 41 eller +46 (0)23–50708
Anna Segerström (Visit Falun Borlänge AB) +46 (0) 23- 830 15
_____________________________________________________________
